- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
351

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ilhardher

351

ilvredher

thär wärdoghadhis ... ild gärningis manna kompan
räknas SvB 102 (omkr. iiOO).

ilhardher (-härd(h)er), adj. förhärdad (i det
onda), ilIP 4: 132. fyra handa människiona syndo laster
... huilka honaofmykit bära ok vppe halda ok jlbärdha
göra ib 206. JMÖ 35. han war största syndare, oc
swa ilhardher wordhen j syndenne, at allom synthis
omögheligit. at ban kwnne ffran hänne wändhas JMPs
419. ib 422.

*ilhardlina (iilhaardna), v. förhärda sig.
obsti-nare iilhaardna GU C 20 s. 370.

ilhärdlia (iil-. jld-. -härda. pres. sing.
ilhär-dher GU C 20 s. 275. impf. sing. re/I. ilhärdhis
JMÖ 18), v. göra härd, förhärda, offirniare iilhärdha
prouerbiorum xix (fel för xxi) jmpius procaciter
obfir-mat wltum suum cxpoiie sic omildher man jlhärdher
traabeetlegha sith änlethe GU C 20 s. 275. jndurare
ilhärda ib s. 204. tha skiilen i ekke wilia ilhärdlia
idhwr liiärta mz olydhno JMÖ 18. ib 30. — refl.
*il-hiirdhas, förhärda sig. j tliinne pino saat oc thw
. . . judam . . . oc jwdhana tik förradba löva oc
ant-wardlia hedhningom til dödhill oc thär mädh wanhopas
oc jldhärdhas SkrtUppb 172. likauäl ilhärdlils almoghen
motli moysen JMÖ 18.

*ilhiirdha (ilharda), f. förhärdelse. pertinacia
e ylhärda GU C 20 s. 440. tha svarade then vsle
mannyn j store högfärdh, medh dyäffuolsins trydzsko
ok ilhärdo MP 5: 146.

ilhiirdher, se illiardher.

•ihiirdllillge, m. el. *illliirdhinger, m.
förhärdad varelse, j ilhärdhinga voe idhir vsluni som här
leen i skulin grata vtan atir wändo Hel män 121.

ilhiirdliogher (-ir. -härdoger. n. -härdoth
GU C 20 s. 90.), adj. förhärdad, hård, ondskefull.
ad thimoteos [!] 4° cauteriatam habontos
conscien-ciam the haffua ilhärdoth ok fordärlfuat samweeth
GU C 20 s. 90. obstinatiis a um ylhärdoger ib s.
370. obstinnx ylhärdoger ib. pertinax . .. ylhärdoger
ib s. 440. hoghin osidoghir ok ilhärdoghir (pertinax)
SpV 159.

ilhiirdska (ild-, -härnzska MP 5: 236), f.
förhärdelse, ondska, sywnde (girighetens dotter) är
hiär-tans ildhärdska mote miskiinnane warkunnan oc kallas
aa latin jnhumanitas thz är omanlighot SvKyrkobr 355.

»ilhiirdska (-härska, impf. jlhärdzskädhe
SvKyrkobr 214), v. förhärda, hwar människia nytie
sin dagh . . . oc ilhärske ekke sith hiärta mothe ihesu
christi budhordhom som thän gamble israels almoghe
fordhom giordhe i öknenne JMÖ 31. — *ilhiirdska
sik, förhärda sig. som the här sik jlhärdzskädhe j
ondzskonne köldh ok froste SvKyrkobr 214. — ref.
*ilhärdskas, förhärda sig. med prep. i. i skolen ey
ilhärskas i prophetomen, görandhes them owerwaldh
(in prophetis meis nolite malignari) JMÖ 181.

ilhänlsker (yld-, -härsker. ilharzsker:
-harzske MP 5: 234; -harzskom ib 79. nom. pl.
m. jlzhäfske ib 68), adj. 1) förhärdad, engin är
thär swa kaldher, oc yldhärskär j ondo Mecht 265. —
hård, ondskefull, nianghe thy wer wardha swa jlzhäfske
ok dyiifflenoni a handh gangne MP 5: 68. war herre
talar til enne ilhärsko menniskio, ok sagde ib 98. 2)
vred, ond. är thenne. almoge . . . wordne saa jl

härdzske och wreedhe pa the danske blodh GPM 2:
22 (1508).

ilkloker (ildh-, -clogher. superi, -klokasther

JMPs 561. Se Sdw 2: 1243), adj. illslug, i/listig.
maliciosus . . . ontzskofuller ilclogher oc forsaathogher
GU C 20 (hand 2) s. 112. murgissor oris jdest fallax
et fallax murmurator swighleghen oc ildhclogher
kaar-rare ib s. 165.

ilklokhet, /. illslughet, il listig het. JMPs 259.
snillen bortdriffwer swek, ffalshet oc ilklokhet ib 287.
ib 561.

*ilkloklika (-ligha), adv. illistigt, illslugt. GU
C 20 s. 112.

illa (ilda Vit sten 5; SkrtUppb 178), adv. L. 1)
illa, på ett sätt som vållar obehag el. skada, (han)
gladdis ther af innan sin hogha at thöm tooc thz
ilda at edliä Vis sten 5. tilböghel[ig]hetena til at
synda oc göra ilda SkrtUppb 178. ob (o: obludere,)
illa leka GU C 20 (hand 2) s. 102. malefacere illa
göra ib s. 112. waro samuledh alla nuniionar illa
hughum Hel män 216. — Jfr ofllla.

*illabekoma, v. passa il/af dissido . . . misliudha
illabekoma ok manga stadzs sätia GU C 20 s. 194.

’ iilafailg ill, p. adj. på orätt sätt erhållen, ath
ban förra offuir giffuir sin gudh ok sith hymerike, en
illafanghna päningha MP 5: 68.

*illalukta (-loktande. -lwktandhis), v. lukta
illa. ffeto (fel för feteo) . . . illalukta GU C 20 s.
265. — »illaluktande, p. adj. illaluktande. Se Sdw
2: 1243. ffetosus a um illaluktande GU C 20 t. 265.
är innan fulla mädh rutna manna benom illaloktande
SkrtUppb 807. JMPs 244. — bildl. mädh swalgh oc
illalwktandhis bönom JMPs 254.

*illaskikkadher (yllaskykkader), p. adj. i
dålig ordning, oordnadf ordinäre skykka . . .
compo-nitur jnordin[at]us a um yllaskykkader ok otokteligin
GU C 20 s. 388.

*illasniakande, />. adj. illasmakande. GU C 20
(hand 2) s. 20.

»illerskin (yllir-. hlllor-), n. [Ä. Dan. [-ilder-skind]-] {+ilder-
skind]+} skinn av iller, märdskinna . . . hillorskinna och
andra tolgha smàwärdha skinna tiendh Gummerus
Synstat 36 (1425, avskr.). en swartan kiortil fodradan medh
yllir skin ATb 1: 194 (1463). Linkbiblh 2: 210 (1523).
illistogher (-Oger), adj. il listig. J Buddes b 175.
Mlnillg (ylningh), f. dröjsmål, uppskov. 1ISU
24: 122 (1518).

*ilskaper (ill-), m. ondska, komber mannenom
nakath kränkt ellir ilt til. fore nakan illskap. wald
ellir lykko. ellir fore nakath tholikt SvKyrkobr 112.

*ilsnedhoghet (ijllsnedugheth. -ir), /.
illslughet. 1JSH 24: 95 (1517).

*ilstl’idher (-strider), adj. motspänstig,
gensträ-vig. contumax . . . treezsker hügfärdoger orätwis ok
ilstrider GU C 20 s. 145.

*ilsträvOgher, adj. motsträvig, genstörtig. [-almoghe[n]-] {+al-
moghe[n]+} . .. som ... nw ganzska moth edh[e]rth
folk ilsträwoghe vordne ära GPM 2: 383 (1512).

ilvilioglier (ild-), adj. illvillig, ondskefull. GU
C 20 (hand 2) s. 113.

* ilvredher (-vreder), adj. mycket vred. rancidus
a um swr p c ok ilvreder GU C 20 t. 515.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free