- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
362

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inneräkna

362

inskikka

*inneriiklia (-rekna), v. inräkna, medräkna,
her-medh inne reknat en trägård STb 1: 185 (1473).

iune sitia (-siteth), v. sitta instängd. — sitta
i fängelse el. häkte, ericli . . . huilken som jnne siteth
haffuer offiier iij vekur fore samma tliwa scheder STb
3: 196 (1494).

*illlieskipa (-skýppit), v. inskeppa, inlasta, han
atte iij partin j holken och hade ther och rogh
jnne-skjppit til reffle STb 4: 130 (1506). Jfr inskipa.

*illlie stailda, ». förestå, instunda, sädes timan,
som nu inne står FMU 4: 136 (1458, avskr.).

innestängda, v. instänga, innesluta. PMSkr 249.
Jfr stiingia inne.

inne takill, p. adj. L. anträffad på bar gärning
i lägersmål. än thoc at the vardha ecke inne takue
med siäx man nom UrkSliist 1: 6 (1436). thz ärendit
som mästar sigga hustru oppa rörir at hon wart jnne
tagin mz enom gnlsmidz swen Beckman Stud 55 (1461).
Jfr taka inne.

inuetäppa (-täpte. -täpt), v. L. instänga,
innesluta. Prosadikter (Barl) 21. tha . . . lot han j eno
bärghe wt hugga ena diupa kulo oc inne täpte tlier
sin son «6 73. Jfr intäppa.
innevanare (-wanere), m. = inranare. StÄmb

172 (1510).

*inne yara, 1) vara el. befinna sig inne. med prep.
i. j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j
them jnne är (inest eis) obegriplikin wisdomsins ande
Sp T 159. aff hulket huss eth windöga inne är i
niogens köpmans tompt SJ 2: 239 (1493). — med dat.
for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är (inest)
altidh kärlekin til at döma <S^F46l. — innestå. om
han någre ytermera peninge intagit hade i sama hwsset
eller någre rente inne war äu the c (loo) märcker SJ
2: 130 (1489). 2) om tid(punkt): vara inne. tiden
ämwäl synes nw anameligen jnne wara at wij wändom
wara händer tiill wapn Troj 42. — Jfr vara inne.

*iuneväl’tis (-wertes), adv. invärtes, i det inre.
... oc förmode iak at seuerin skall wara ther till
beneygh och innewertes befructa städernes makt BSH
13: 126 (1525, Brask).

innoghet (jnneg-, innioheet), /. innerlighet,
andakt, tha haffuer pnwe sixtus then fierde fore sine
innicheet oc gudelicheet giffuet xj. tusende aar afflath
SoT 69. GPM 2: 40 (1502).

*innätia (-näthya: -adher), v. snärja, fånga
(i nät), jrretio . . . snärya hyndra och innäthya GU
C 20 (hand 2) s. 45. ib.

*inoffra, v. inlämna el. insätta ss offer, mz the
andra iomffrur ther waro jnoffradha Lg 3: 623.

inplanta (ind-), v. plantera i; inplanta, jndo
. . . insätta insända indplanta och indföra GU C 20
(hand 2) s. 23.

iliridha (-redh), v. L. rida in. SvB 40 (si. av
1400-t.).

in pa, se in.

inrikis (-63), adv. och adj. L. A) adv. inrikes.
alle the godemen, inrikes bygie oc bo STb 5: 323
(1521, Kop).

*inrjkkia (-rykt), v. häftigt draga in, rycka
in. j fiärda (o: kyssen) wart hon inrykt oc intakin i
gudz hiärta (inträ cor dei rapta est) Mecht 106.

*inriikna (-reohna), v. inräkna, medräkna, the
c (loo) märcker her erich andree ther inne hade och
inrechnade äre i forscrifne summa SJ 2: 130 (1489).
Stock Skb 288 (1492, Skip). SSkb 236 (1506).

*inrätta, t>. framsätta (mat), servera. Lg 1036.
*inrÖra (indh-), v. röra in. immo (o: immouere)
indh röra GU C 20 (hand 2) s. 158.

*insa (pret. -sådde), v. så (ngt i ngt), thu .. . som
aldra bästa sädhis hwete jnsadde i bästa iordh JMÖ 68.

*insegul (jness(z)e- GPM 2: 204 (1506). ib.),
n. guldtråd. Se Sdw 2: 1245. GPM 2: 140 (1499).

insighel (ingzegl FMU 4: 405 (1474). inselgh
ib 5: 348 (1492)), n. = insighle.

insighla (intzigla: -at), v. 1) försegla, förse
med sigill, tha låter iak thetta fornämpde breyf . . .
fästa i mins . . . fadhers breof, intziglat nieth mino
eghtio intzigle SD NS 3 : 357 (1418). 2) besegla,
stadfästa. Jfr bonde sagdo for rättin at hafwen i
nokot b ... (not: "Bladets kant avnött") iusiglat i
fadirskap thet veth iak inte af ATb 1: 257 (1467).

"insighla (-segle), segla in. alle skip oc folk,
som insegle till stocholm Rydberg Tr 3: 308 (1471).

insighle (incighle SD NS 3: 617 (1420).
intzigle ib 357 (1418). jnsigelle STb 4: 127 (1506).
yndsegle FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.,
danise-rande). jnsegla ib 4: 421 (1475). ynxelle Vg
Fornmt 1 8—9: 105 (1515). pl. nom., ack. = sing.
inoighler SD NS 3: 613 (1420). indsegler FMU
5: 2 (1481, gammal avskr., daniserande). Se Sdw 2:
1245), n. och f. el. m.f L. insegel, sigill(avtryck).
thes til witnesburd oc tilstandelsa lather jac hengia
myt jnsegla fore thetta breff FMU 4: 421 (1475). met
forne myn kiere hwstrws oc mit begges vore
indsegler till vituesbyrdt FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.).
ath saa i sannyngh er thaa trykker jak mytli
ynxelle nedan thette breff Vg Fornmt /8—9:105(1515).

Jfr gildis-, lands>, sokna-insighle. —
*in-sighla vax (jncigla-, jncigle-), n. sigillvax.
Skotteb 375 (1461-62, Kämn). jtem j mark wax til jncigle
wax for j öre ib 416 (1467-68, Kämn). ib 444 (1470-71,
i/.-o), 461 (1471-72, d:o). Jfr sigllla Vax.

*insighlemakare (jndcigle-), m. sigiligravih
Troj 38.

insighlillg (-segling(h)), /. insegling (i el. till
ngt), vnne wij them theres handell i alla motto
med in- och vtsegling at hafwa oc niutha Priv J
Sv st 69 (1421, avskr.). sckola och wtlednzskä men
ffrii hampn och inseglingh haffwä ib 170 (1473, avskr.).

insior (obl. jnsyo), m. insjö, j skipeno tha
thet är j älffwenne, äller jnsyö PMSkr 92.

Mnsitia, v. innebo, tlieris huss ther the insate ok
bodde SJ 2: 124 (1488).

insiunka (-syonka), v. sjunka in (i ngt), thes
dywpare jnsyonker (immergitur) ban j mik Mecht 278.

iuskikka, v. 1) inskicka, insända, o
menni-skienne siel, bemerkt medh gudz bylette . . . återlöst
medh hans blodlie, jnskikkat (deputata) medh
englo-inen J Buddes b 163. 2) undervisa1} hör alla the
hälgha kirkio kännefädhra barn, hwilke tik haffwa
frainfostrat mz tronne, inskikkat mz gärninghinne
(instituerant per operationem), tik lärandhe höffwiska
ok faghra sidhir SpV 90.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free