Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiirii
384
iiirnmärke
biscop niclis ii lincöpung ok herra äringils jarllen
Cav Orknöarna) medh herra throtta pätarsson
Rydberg Tr 2 : 269 (1359). Bjärka-Säby 353 (l370), 354 (l37l)
(i båda Julien om Erengisle Sunesson). thenna
for-nempda gardh hafwer jach fangit aff karle holgersyni
ok aff jerlsens arwm SD NS 3: 239 (1417).
iäirn (jern(n). iären Skotteb 373 (U6i—62, Kämn).
jären ib. ierne ib 366 (i460—6i, Kämn). järne ib
367 (d:o). hiarn Kumla kyrkas rb 16 (1446). Formerna
ierne och järne torde av utg. ha felaktigt upplösts
i stället för ieren, jären el. möji. iernn, järnn.
Jfr Skotteb 422 och E. Noreen, Arkiv f. K ord. Fil.
53 : 70—79), n. L. 1) järn (ss. material); klump
el. stycke järn av en viss vikt. Se Sdw 2: 1247. thilr
är oc 1 jernsmidhin, som jern görs vthy VKJ 204.
affradit 500 jern VKJ 219 (1447). ATb 1: 52 (1456,
på tre st.), h.111 hade opbnrid i° järn ib 123 (l460).
Skotteb 366, 367 (1460—61, Kämn), 373 (1461—62, d:o)
2) järn, järnstycke, av järn arbetat föremål. mSluaren
skall hal la qwärnena färdogha meth järn och stena
VKJ 240 (1447). HLG 2: 25 (l51l). —järn för
gräddande av bakverk, oblatjärn. ithem baka retterne
med kyrkiona jemn Kyrkohist Arsskr 1920—21 s. 251
(omkr. 1498). 3) pl. järnfjättrar, järn vari fånge
hålles bunden, bojor, fängelse, niels iönsson . . .
loff-wadhe han wth aff iämen ATb 2: 2 (1473). sama
dach sades, tat hor erich andree anuame mandraperen
och sia jern pa hanom pa lialsin til eth aminnelsse
STb 3: 213 (i495). — Jfr adliro-, axul-,
bodha-fenster-, brand-, brända-, byrdha-, dura-,
eld-, fanga-, fot-, gripe-, gröpe-, gäfle-, baif-,
handa-, bugge-, kors-, lang-, loppe-, läse-,
märke-, osmuiids-, port-, porta-, pärmans-,
rif-, skaf-, skardha-, skat-, skofl-, skorstens-,
skuf-, sliidlia-, stenbuggara-, svedbe-, takko-,
taima-, tionda-, uglins-, vindögba-, vrak-,
äg-iärn.
*iiirna (jerna: -ade), v. [Jsl. jama] beslå med
järn. deferrare väl iärna eller iärn a|ftaga GU C 21)
s. 169. ib s. 262. lnsse’smcdh x marc fför it ffat piil
och vij bysser ban jernade Stock Skb 77 (1518). —
iärnadher, p. adj. järnbeslagen, iiij jernath skofflor
HLG 2: 50 (1516). — Jfr af-, ivir-, til-iiirna.
*iiirnanbud!l (-bodh), n. järnredskap. GU C 20
s. 263.
*iiirnaxul, m. järnaxel. VM Skr 507.
iiirilbiiirgll, n. järnberg, järngruva. Se Sdw 2: 1247.
— *iiirnbiärgs adhra (pl. iärnbärgz ådrer),
f. järnmalmsådra. PMSkr 634. — iiirnbiiirgsman
(jernbergX-), m. bergsman i järnbergslag, jak
lien-rik slakhek . . . helsser ider [fribo]rne frelssismen,
köpstasmen, koperbergxmen . . . jeriibergxnien STb 5:
318 (1521, Kop). ib 322 (d:o).
*iiirilbliigdke (obl. -bläyda), m. järnkil. haff
en tynnan järn bläyda äller aff boen, oc honom ganskans
warlika driff mällen barken oc trädh PMSkr 326.
iärnboia (dat. pl. -boghiom), f. järnboja.
JMPs 331.
iiirnbolt (jern-, -bult. -bwlth), mt jämbult.
stock meth jern bolter SSkb 34 (i502). HLG 2: 51
(1516), 71 (1517). gaffz j march för ij jernbulte Stock
Skb 124 (1520*.
*iäl’nbräniia, v. bränna medelst ett glödgat järn.
han lot honom järn bränna ok märkia hart vppa
niwnnen mädli et brännande het järn MP 4: 226.
iiirnbllglli (-bogana), m. L. järnbåge. Kumla
kyrkas rb 50 (l48l).
iärndyr (jerndör), f. järndörr. Stock Skb 289
(1492? Skip). HLG 2: 79 (l5is).
iiirnfat (jern-, ierne- Skotteb 361 (1159—60,
Kämn). järne- ib 362 (d:o). Betr. de sistnämnda
formerna se under iiiril), n. L. fat innehållande el.
avsett att innehålla järn. Skotteb 440 (1469—70, Kämn).
STb 1: 250 (1480).
*iiirnfenster (-fensther. järne finster Skotteb
115 (1462)), n. fönsterbåge av järn? HLG 2: 53, 55
(1516). gaff jach mattis inwreniestnre, for ban . . .
mwreth jn iij jcrnfensth[er] ib 60 (1517).
♦iiirilfll (-fiill), /. järnfil. PMSkr 511.
*iärnginrdh (-giord(h)), f. bälte av järn.
han skulle eeth helt aar 0111 kringh bära liaar kläde,
bwndhen om kringh mädh eniie järn giord JMPs 372.
ib 449.
inrilgrilld, f. järngaller, gorre arum iärn grindh
GU C 20 s. 314. — *iürngrinda makare
(-ma-kore), m. GU C 20 s. 70.
•iiirngrindadher (-grindader), p. adj. försedd
med järngaller, gerratus . . . iärngrindader GU C 20
s. 314.
iiirnhalster, n. jårnhalster. JMPs 259.
*iiinihand, f. hand av järn. . . . ath stakes
tjenare medh en järnhand skal hindras till retto STb 1:
128 (1477). — ss tillnamn, philippus iiirnhand (av utg.
feil äst för iärenhand) Skotteb 78 (1461—62).
*iiirnliarf, f. harv (med pinnar) av järn. Uppl
Fornmt 4G: 203 (omkr. 1513). HLG 3: 100 (1528).
iiirilhatter, m. L. järnhatt, ett slags (enklare)
hjälm. ATb 1: 206, 211 (1465), 246 (1466), 321 (l47o).
*iiirilholker, m. holk el. hylsa av järn. PMSkr 541.
iärnliytta, f. — *iärnliytto strömber (jern
hytta ström), m. vattendrag som driver hytta
(bläs-terrcrk?). Trolles Jb 49.
*iiirnkalker, m. järnoxid. PMSkr 382.
iärnkainber (dat. pl. -kombom), m. järnkam.
SkrtUppb 314.
*iiirnklimper, m. järnklump. J Buddes b 153.
♦iiirnklot (jernkloth), n. klot el. större kula
av jäi-n. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842. hulke
som haffue någre jernkloth, bere them pa slotthet wed
pligt STb 5: 291 (1520).
*iiiniklovi (pl. -klufwar), m. handklove av
järn. SpV 315.
*iiirnklubba (jern-), f. järnklubba. PMSkr 628.
iiirnkiidhia (jern-, -kedie. obl. -kädho J
Buddes b 152), /. järnkedja. Stock Skb 194 (l52l).
iiirillällkia, /. järnkedja. JMPs 521.
iiirnmalmber (jern-, järn-), m. järnmalm.
SD 6: 481 (1354, avskr. fr. senare hälften av 1300-/.).
PMSkr 631.
iärn mark, t». brännjärn, sono . . . märkte tynnoner
pa laggen medli iärnuiark ATb 1: 319 (l47l).
*iärnmiirke, n. medelst brännjärn inbränt märke.
sona märke stodh pa laggen (av tunnan) eth iärn
märko i öns gulsmidhs märke stodb pa bothnen märkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
