- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
396

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kirkia

396

kirkin

qwämma SkrtUppb 210. — kirkio godz, n.
kyrkogods. SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). — *kirkiO
hÍOIl, n. pl. underlydande under kyrka el. kyrklig
institution. Troil 2: 359 (i443). — *kirkio liirdhe
(kyrkielierde. kirk-), m. [Jfr Lat. pastor]
kyrkoherde. her jonis, kyrkielierde i lampis FMU 4: 189
(1462, avskr.). ib 5: 485 (1495). — "kirkio huilder
(kyrkia-), m. hund som går in i kyrkan ? schal
klockaren haffua foro sejaren han skötor och steller
och fore twå kýrkiahwnda ath lata stilla vj mark
STb 4: 164 (i507). — kirkio liärbärghe, n. L.
kyrkohärbärge, förrådshus vid kyrka för förvaring av
tionde o. d. Se Sdw 2: 1345 f. tha sculu alle sin
tienda fulleligha införa j kirkioherbergit jnnan
tiw-ghunde dagh jwla Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim.
från 1440). — kirkio härra (kyrkya-.
kiärkio-FMUi: 388 (i382). -härre. -harrä SD 6:358 (1352)),
m. L. kyrkoherde, sockenpräst, jak är swa väl
bok-lärder som war kirkio härre MP 4:139. SJ 2: 142 (1489).

— *kirkiolliirra nrbeide, n. arbete för <n
kyrkoherdes räkningi Stock Skb 312 (1503—12, å lös lapp).

— "kirkiohilrra gardlier (kirký-. kyrke-.
-herre-), m. prästgård, kyrkoherdes bostad. Hist
Handl V JU 1: 40 (1474). Stock Skb 312 (1503—12, löst
fragment). STb 4: 79 (1505). — *kirkiolliilTa hus

(kyrkeherre-),». = kirkioliiirra gardher. Hist
Uandl Vill i: 39 (i474). — "kirkio hiister (kyr-

kio-), m. häst som tillhör en kyrka. Kumla kyrkas rb

47 (1479). - "kirkio hiifdhinge, m. Jfr ludha
kirkio höfdhinge. — "kirkio karl (kirkekar),

m. kyrkotjänare? ss tillnamn, olaff kirkekar Skotteb 36
(1460—61). — "kirkio klinter, m. (hus)knut på kyrka.
STb 1:129 (1477). —kirkio lagli(kyrkio-, -laagh),
t», pl. L. 1) kyrkolag, doctor ... j kesara oc
kyrkio laghom JMPs 395. 2) församling, jagli åke
sack, dommare i kimmetou kyrkiolaagh FMU 1: 375
(1379, avskr. från 1600-Í.). — kirkio landboe
(kirke-. -bo), in. L. arrendator av kyrkohemman. Hist

Händt vill i: 53 (i493). — kirkio niiissa (kirkie-),
/. L. = kirkllliissa. Ilist Uandl Vill 1: 66 (1514, nyare
avskr.). — kirkiomiisso daglier (kirkie-), m. L.

dag för kyrkmässa. Se Sdw 2: 1249. the siu äre theris
rette offerdager om åhret, som är jul ...
kirkie-messodagh Hist tlandl Vill 1: 66 (1514, nyare avskr.).

Jfr kirkmässo daglier. — "kirkiomiisso lius

(kyrkio-), n. ljus avsett att brännas vid kyrkmässa?
stakaliwss menass niäder blusa liwss kyrkiomesso
liwss oc mörke ottesangx liws (o. s. v.). AK 58. ib 59.

— »kirkio mästare (kyrkio-, kiörkio-.
-mäster. -mestir), m. [Mnt. kerkmester] kyrkovård?
ss tillnamn, lasse kirkiomestare RP 1: 469 (1380). ib
2: 360 (l399). olaf kirkiomestirs hustrv ATb 2: 11«
(1478). ib 3: 8S (1498). — kirkio liykil, m. L.
kyrkonyckel. ÅK 57. — "kirkio |iorter, m. kyrkport.
Kumla kyrkas rb 117 (1524). — kirkio präster
(gen. -presters SD NS 3: 69 (1415), 375 (i418, avskr.).
Se Sdw 2: 1249), m. L. kyrkoherde, sockenpräst. STb
3: 221 (1495). — kirkio rätter, »1. L. Se Sdw 2: 1249-

— kirkio skuld, f. L. skuld el. avgift till kyrka.
... at the honom (o: vårfrupenningen) . . . lathe
vt-kräffuia mädh sama rät som annor kirkiosculd tionde
oc annor plägha vtkräffuias Vårfrup 133. — "kirkio-

sokna mail, m. sockenman. SD NS 3: 329 (l418).

— "kirkio span (kyrchiospaan), n. koll.
tak-spån titi kyrka. Kumla kyrkas rb 136 (1542). —
"kirkio spänare (kirkia-, kirke-, kirche-.
-spe-nare. -spennare. -spenere. -spener,
-spen-ner), m. kyrkspånare, person som spåntäcker
kyrkotak. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 492 och E. Lidén,
Ark. f. Nord. Fil. 41: 324 samt K. G. Ljunggren,
Meijerbergs arkiv f. sv. ordforskn. 7: 22. STb 1: 395 (1482).
Kumla kyrkas rb 68 (1494). per laurensson
kirkio-spenner SSkb 339 (1509—in). HLG 3: 64 (1523). Stock
Skb 233 (1524—25). — ss tillnamn, peder kirkiaspener
SSkb 257 (1507). Stock skb 20 (l516—17), 58 (1517—18)
o. s. v. — 5 kirkiospänara gardlier
(kirke-spenere-), m. gård tillhörig en kyrkspånare. STb
4: 341 (i5i3). — "kirkio stoiiiu (-stompn), /.
till kyrka hörande stomhemman. . . . doch saa ath
kyrckio stompnen j ffor:dä herlanda skall bliiffwä wedth
sinä eghwr Priv f Sv st 178 (1474, avskr.). —
»kirkio stuva (obl. kyrckiostugu), f. 1)
kyrk-stuga, vid kyrka uppförd stuga? Trolles Jb Bil 144
(1472, senare avskr.). — kyrkoherdes bostad? item
manom wi alla . , . ath engen dyrffwis ath röffwa aff
kirkio eller kirkiogardhe . . . eller i kirkiostuffwo
(curiis curatorum) lialla eller kirkio brytha Gummerus
Syn-stat 26 (senare h. av 1400-i.). — kirkio s|ärn||a
(-stempna), f. L. kyrkostämma. Se Sdw 2: 1249.
SD NS 3: 440 (i4i9). — "kirkio sökning
(-sok-ningh), f. kyrkobesök, tha wi förlåtom kirkio
sok-liingh ok böna le[s]iiingh SkrtUppb 218. — "kirkio
talare, m. person som pratar i kyrkan. JP 9. —
"kirkio tidh, /. gudstjänsttid. item klukkare är
plic-toger . . . presto j kirkio kirkiotidhom oc soknabudom
tiäna Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.). —
"kirkio tluild,/. kyrkotionde. Kumlas kyrkas rb 2(l42l).

— "kirkio torn (kirkie-. kirke-, kyrkio-.
kyrke-. kirka-. -thorn, -törn), n. kyrktorn.
BtÅmb 62 ’1456), 66 (1458), 70 (l460). STb 2: 358 (1489).
then skadelige weclit han vachade j kirkie törnit, tha
elden tendes STb 4: 38 (1504). BSH B: 12 (1504).
lönto jagh tornwekter pa kirketornet jens och lasse
stock Skb 211 (i522). — "kirkiotornvaktare
(kirkia-), m. väktare i kyrktorn. SSkb 32 (1502).

— "kirkiothakbot (-takbodh), /. lagning av
kyrktak. GU C 20 s. 545. — kirkio tlliuver
(kirkia-), m. L. kyrkotjur. kapan han köpte aff
kirkia tiwffuen STb 2: 336 (l4S9). — "kirkio
tlliä-nare (kirketienare), m. kyrkotjänare. Stock Skb
18 (1516—17). — ss tillnamn. niclis kirketienare
Stock Skb 56 (1517—18). — kirkio väg (kyrkio
wegg (frf. vok. i änd.)), f. kyrkvägg. Se Sdw 2:
1249. MP 5: 88. — kirkio vägher (kirke-), m. L.

kyrkväg, väg (el. färd) till el. från kyrkan. Svartb
524 (1477). . . . ath ban slog andres ... i kirkioweg,
i ty han gik fraa kirkione STb 1: 172 (1478). ib 224
(1479). — "kirkio väktare, m. kyrkvaktare. KTb 122
{omkr. 1465). SvKyrkobr 71. ib. — "kirkio viirdll
(kirkie-. kyrke-. -wäräldh), m. kyrkovärd.
Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 170. ÅK 63. kirkio
wäräldhen besorghe om koll tel the messor som for
scriffna staa ib 64. Linkbiblh 1: 176 (1525, Brask).

— kirkio väriande (kirkie-. kirke-, kerke-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free