Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kirkniiissa
397
-wäriende. -wärende. -werende. -verinde.
-wärend Stock Skb in (1521—22). -wärindh.
St-Ämb 179 (1513). -werend ib i82 (i5h). -uerend
ib 200 (1521), Stock Skb 201 (1522—23). -werindh
StÄmb 199 (1520). -weren Stock Skb 228 (1524—25),
250 (1525—26). -ueren ib 229 (1524—1525)), m. L.
kyrkovärd. Se Sdw 2: 1249. forbiudhom wj at noghor
bliue länger kirkiowärcndo än tw aar ath slagh
Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. från 1440). ib. thet
liffwande offlr, som äro höns, lamb och ätande warar, thet
skulo kirkiowerendenär anama och ecke klercken STb
1: 207 (1479). tha bleff mikell swartte kirkiowerende
ib 300 (l48l). then tiid ban giorde ki[r]kienne
räkin-skap epter thät han haffde waiid kirkie wäriende
UpplLaymansdomb 9 (l49o). STb 4: 95 (l505), 147 (1507),
238 (1512). — ss tillnamn, renholt kyrkiowäriende
SJ 2:117 (liss). — *klrkio värle (kirkia- StÄmb
71 (1461); STb 4: 94 (1505). kirka- StÄmb 75 (l4«3).
kirke- ib 83 (1467), 86 (1469). kirki- ib 77 (1464).
kýrke- «6 79 (1465). -wäria ib 89 (1471). -wärio
STb 2: 195 (1487). pl. -Wärie ATb 3: 2 (1493)), m.
[fánn. kirkiæ weriæ] = kirkio viiriftllde. StÄmb
73 (1462) o. s. v.
kirkniiissa (kyrk-. kyr-), f. L. kyrkmässa,
mässa som hålles årsdagen av en kyrkas invigning.
SvKyrkobr 69. Mecht 158. Kumla kyrkas rb 64 (1492).
eth vngt par fulk, waro gestbudhin til kyrmässo, til
8ancti sebastiani kyrkio MP 5: 239. Jfr kirkio
iniissn. — kirkiniisso dagher, ra. L. dag för
kyrkmässa. Mecht 158. Jfr kirkioilliisso dagher.
»kirkon, n. Se krikon,
kirna, /. — kirno liiiölk (kerno-), f.
kärnmjölk. vertnndcx dominis dabitur balducta ministris
herrom giffwas flöte ok swenom kernomyölk GU C 20
s. 48.
»kirnare, m. person som kärnarf ss tillnamn.
pädhar chirnarne. 11P 2: 211 (1391).
kirsebiir (kissa-), ». körsbär. Skotteb 374 (1461—
62). — »kirsebiira trä (kyrse-), n. körsbärsträd.
kyrsebäraträ wäxer gärna thär kalth är PMSkr 347.
kirsedrank (kyrsse-), m.f körsbärsvin. STb
1: 2 (1474).
kirskaj/.? kersing, ett slags ylletyg. Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 710.
kirtil (pl. kirzla), m. körtel; körtelsvulst, (ipl.)
skrofler. Jfr N. Lindqvist, Bidrag t. nord. fiol.
tillägnade E. Olson 368 ff. scroffule dicuntur quedam
apostemata que solent nasci pueris in collo kirzla
GU C 20 s. 557. — »kirtla fulder (-fuller), adj.
full av skrofler. GU C 20 s. 557.
kirvil (kiruild), m. körvel. Se Sdw 2: 1249.
Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 7.
kista (kistha. kysta), /. L. 1) kista, thenne
räkenskaper scal j kirkione kistho gömas Gummerus
Syn-stat 42 (1425, vidim. fr. 1440). 2) fängelse, häkte.
een mektoger konunger opbygdo ban sik . . . ena
probo eller kistho thz är thennä verldena SvKyrkobr
(Lucid B) 128. ib 180. ena gatwbodh i eneköpinge
üstan torget rätt östan fra kystone liggiandes SJ 2:
92 (1482). ATb 3: 137 (1503). 3) kista (för fångande
av fisk), til ath taka fiska ärw mangskona konsther
oc sn lille som är mädh . . . myärda lana kisthor PMSkr
364. — Jfr aflats-, ben-, brödli-, dara-, kalk-,
kiininiienära-, pänninga-, skut-kista. — »kisto
dränger, m. uppassare, betjänt. PMSkr 15. —
»kistio inakare (kistemaker), m. [Mtt. [-kisten-mnker]]-] {+kisten-
mnker]]+} kistmakare. ss tillnamn, lucas kistc-mak[er]
Skottelb 23 (1460-61). ib 66 (1461 — 62). — »kisto
slädlui (kysta slede), m. släde försedd med kista.
laurenis thogh aalen ... ok lade hanom j drengxsens
kysta slede STb 2: 417 (l49o).
kitta, /. Jfr stenkita sdw 2: 502.
kitlla (kitzla. kizsla), V. 1) kittla, klia, reta.
bildl. optender han (a: licamen) allan croppen, kitzlar
opweklker til syndeune samtykkio J Buddes b 173.
2) kitttlas, känna kittling el. retelse. huru han (o:
licamen) är . . . kizslande (pruriens) j olofligom lustorn
J Buddes b 164.
kiurtil (nom. och ack. kywrthil MP 5: 171.
kiorfcil SD NS 3: 536 (l420). kiortlldh Mecht 35.
kiörtäl(l) ATb 1: 62 (1456); STb 5: 342 (1521, Kop).
kyörttil ATb 1: 62 (1456). kiörtell STb 5: 342
(1521, Kop). kortil HLG 3: 66 (1523). kortill
JTb 919 (1514). korthel STb 5: 44 (1515). med art.
ki[o]rtilen Mecht 183. kyörtillin ATb 1: 62 (1456).
dat. kiortzle RP 1: 556 (1382). pl. kyurtzla MP
5: 171. kiorzla ATb i: 203 (1464). kiorsla ib 52
(1456). kiortilar HLG 3: 18 (1522)), m. L. kjortel,
livrock (hörande till såväl mans- som kvinnodräkt).
Bkattaido the en grönan kyörtil for j mark ATb 1: 62
(1456). thär äpther synthis härran jliesus . . .
haff-wando kiortildh aff grönuni ok hwithom litli Mecht 35.
swasorm ki[o]rtilen är näst kroppenom ib 183. haar
som hiaffwir twå kyurtzla, ban skal giffwa andrum
kywrthiil, som jngbin haffuir MP 6: 171. — Jfr bar-
na-, biläte-, dokkers-, flogliel-, gyllenstykkes-,
kläd]t is-, lin-, loskins-, niardhskins-, qvinno-,
ridh-, rSfsklns-, sarduks-, sidh-, skin-kiurtil.
— »kinrtla klädlie (kiortlä kläde), n.
klädesstycke avsett till en kjortel. STb 5: 266 (1520).
— *kiurtla kuöpe (kiorzla-), m. el. »kiurtla
knöper, m. spänne, knapp et. dyl. till en kjortel.
ATb l: 209 (i465). Jfr kiurtilknöpe. — »kiurtla
skal (kiortla-, kiortzsla-. -skaal), = kiurtla
knöpp. STb 1: 265 (1480), ib 295 (1481)- ATb 3: 5 (1493).
— »kiurtla spänne (kio[r]tlä-), n. kjortelspänne.
STb 3: 187 (1494). — »kiurtla ärm (kiortle erm),
f. kjortelärm. . . . och ryktli hans kiortle erm synder
STb 4: 321 (1513).
klurtilfalder (kiortil-, -ffoller), m. kjortelfåll,
klädfåll. segmentum kiortilffoller gere oc snippa GU
C 20 s. 562. MP 4: 265. ib.
»kirartilkliidhe, n. kläde till kjortel. SD NS 2:
699 (1413).
»kiurtilknöpe (kiortil-. kiortel-), ra. =
kiurtla knöpe. ATb i: 332 (1470). STb 2: 297(1488).
»kiartilsniidlio (kiortel smide), n. (smitt)
kjorteUpänne? STb 4: 257 (1512).
kilisa, v. 2) förtrolla, ffacino . . . trwlla kiwsa
oc swika GU C 20 s. 254.
kiva (kiffua. kif(f)wa), v. L. 2) tvista, jurgo
. . . om lagh trätha kiffua straffa GU C 20 (hand 2)
s. 51. ib. tha worde the kiffwandbe och arwidh gik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
