- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
400

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klappa

40’0

klen

fabre . . . iJest inornate klaapligha GU C 20 (hand 2)
s. 25.

klappa (klapa. impf. klappede STb 4: 262

(1512)), v. 1) klappa, bulta, sidhan thet (o:
skinnet) är klappath mädh gwlfärgonne PMSkr 539. —
klappa (for att giva hörbart tecken el. ljud), bulta,
knacka, klapin oc idhor skal oplatas SvB 150 (mot
si. av I400-Í.). tornwekterene skole klappe ij reser j
liwar thima om natten STb 5: 34 (i5i5). 4)
åstadkomma handslag. — klappa handlyfte. Se Sdw 2: 1249.
— klappa fängilse, genom handslag förbinda sig alt
inställa sig i el. kvarstanna i fängelse. Jfr J. Palmer,
Studier tillegnade Es. Tegnér 155 ff. souerin klappede
oleff biörsson fför sitiande rettin ith witterligit
fängelse STb 4 : 262 (1512). ib 5: 203 (l518), 260 (1519). —
»klappa pa, medelst klappande pålägga (ngt), klappes
twå resor lithon pa PMSkr 539. — »klappa ut,
bulta ut (till större yta el. tunnare form), swa som
flathkakwr plägha klappas wth j dalommen, oc norghe
PMSkr 538. ib. — Jfr hand-, saman-klappa.

•klappan (klapan), /. klappande, smekande, om
hon haffuir half[t] skör athäffue j famtakan oc kyssan
alla klappan SvKyrkobr 346. then som älzskar
renlighet, han hatar skörhet . . . flförsma kyssan oc klappan
JMPs 283. ib 585. Jfr handa klappan.

»klappa trii, n. klappträ, han slog erik hansson
medh klappaträdh STb 1: 130 (1477).

»klapursten, n. klappersten, koll. IILG 2: 7, 12
(1509).

klar (klaar. komp. klarane Nio kap ur Bir 24),
adj. 1) klar, ljus, strålande, glänsande, änglane
hulke som haua klarane öghon än liusit är Nio kap
ur Bir 24. — bildl. nw äru hälghe männene filadhe
klare aff alzskona rwsth Sp K 588. patroculus war . . .
myket klaar j godom sedom Troj 123. 2) klar, ren,
oblandad, obemängd, wth aff the högre kyrkio
weg-ginne vtran klarth watn MP 5: 88. göra klartli win
aff hardo vino PMSkr 359. 4) ren, obesmittad. j
klaar oc reen jwmfru är in Hel män 262. 10) klar,
tydlig, noggrann, redig, lade for:ne jacob oc hans
nagat, mera vth än xvj marek om arith, thet skulle
scriffues vp alt til claran rekinschap vtan alt ocker
STb 3: 259 (1495). 11) i god el. vederbörlig ordning,
avgjord, uppgjord, swa sagde hustrv margit at war
ting äro al klaar os i mellom ATb 1: 258 (1467). anno
domini mcdlxxij0 tha all ting woro klar ok affruknat
met swen heising ok clemit benctsson Skotteb 466
(1472, Kämn.). ib. ib 480 (1473, Kämn.). STb 1: 340
(1482). hwar göre sin boclt klaar ib 3: 451 (1499). —
n. adv. 2) klart, tydligt, wpbar och anamade sone
stensson pa samme c march 1 march, swa at stadin
är honum inthe mere skyllig en 1 march, sidhen them
emellom klart afftalt Stock Skb 297 (i518, Skip). —
Jfr genom-, o-klar.
klara, v. Jfr förklara.

klarera, v. 1) göra klar el. ren, klara, rena.
klarera tiärw PMSkr 353. exebenus är en hwither
sten fagher mädh hwilkom gwlsmedher plägha
klarera gwl ib 472. 2) genom rening borttaga. Se Sdw
1: 660.

klaret (olarret), subst. ett slags kryddat, med
honung el. socker el. mjöd blandat vin. ... at j mötte

lära laborare in apotheca göre confecth pillulas ipocras
darret BSH 13: 115 (1524, Brask).

»klarflytande (klaar-), p. adj. klarfli,tände.
GU C 20 s. 214.

klarhet (klaar-, klär-), /. 1) klarhet, glans.
stenen topasius . . . äpther ffölgher oc maananom bade
j clarhet oc mörkhet JMPs 551. 2) glans,
härlighet. — himmelsk, gudomlig härlighet. . . . swa at jak
maa . . . äpther min dödli thit skinande änlite oc
sötasta whda klärhet j thinne äro at skodha SvB 183
(6. av 1500-/.). 4) klar vätska, nectar . . . est
dul-cis [llquor] ... et vinum pigmentatum commvniter
honax dropi ok klaarheth GU C 20 s. 347. thär j lätli
ena klarheth aff samman slaghill ägh PMSkr 3S6.

klarlika (-ligen, clarlighan Prosadikter (Sju
vise m C) 226. Olarliger Nio handl rör Vkl 224.
klarlegir ATb 1: 197 (1464)), adv. 2) klart,
tydligt. fasbiörn olfson var hanom swa mykit skyllogir
som klarlegir oc lyuslegir j hans räkiuskap stodh
scrifuat ATb 1: 197 (1464). . , . hwilka for:de messär
met 8ine collectis äre klarligen scriffne j for:de gudz
helgons dagliga messä book Svartb (Skokl) 543 (omkr.
1480). . . . ssom scal clarligen fynnes appenbarlica i
tenckieboken SJ 2: 83 (l4S2).

klarliker («. -lighit), adj. 2) klar, glänsande.
än alt göth aff fraiulidhnom tiniom, thiuom hälghom
inannom skikkat war, swa klarligliitj liffwande rikeno
(sic in regimine vivorum clarueruut)SpV 495.

»klaröghdher (-ðgder), adj. klarögd, som har
klara (glänsande) ögon. andromeda . . . war . . ,
klarögd mz röda kynder Troj 78.

klasi, m. Jfr flkona-, vinbiira-klasi.
klari, m. L. klave, ett slags bindsle som anbringas
kring halsen på kreatur, jtem honum bör holla
fer-digt . . . klaffuar och fàäbandh Arnell Brask Bil 24.
Jfr klovi.

•klarikordiuin (claauioordium), ». [ Mlat.
clavichordium] klavikord, ett äldre slags klaver, her
peder i ßlianald (testamenterar jag) mit claauicordiuni
Liber eccl. Vallentunensis 65 (1515).
klef, /. Se klyf.

kleia (klya. kliya. klighya), v. känna klåda.
prvrio . . . klya ok ledas GU C 20 s. 498. foor swllen
oegon oc watn fvl oc mykit kliya tagh fäniculo roeter
Saml 27: 107. — opersonl. klia. hon kan liggia oc
plokka sigh mädh liäbbenom wm henne klighyar
PMSkr 257.

klema (imperat. klem PMSkr 429. part pret. f.
klemda ib 440), v. klena. PMSkr 199. swa klemes
leor wm holith ib 320. ib 426. twå krwkor hwarya
täth klemda pa andra ib 440. Jfr ater-, til-klema.

klen (kleen), adj. 3) fin, veklig, rike oc
bögffärdoghe reddarskaps män, oc klena oc kräseligha
qwinnor . . . skulo tha pinas j eel oc brännestens loglia
JMPs 580. 5) klen, svag. en . . . greffwe . . . haffde
ena ffäghersta dotther . . . hwilken mykydh klen oc
sywkleghen war til sin lecama JMPs 397. 6) späd.
j then klena äller som han war tha han opffostradhis
mädh jomffruleghom spönom JMPs 266. 8) liten. —
ringa, knapp, obetydlig, ban . . . viderkendes fore
rettin henne deel kleen ware SJ 2: 199 (l49l), effter
thy wii fornymme, at her komber en klen siglas aff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free