Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kliidhefärgha
405
kliirkeri
hisit Pria f Sv st 79 (1436). ib 94 (1442, avskr.). —
»llädha kona (klede-. -konne. -kune),/. kvinna
son handlar med (gamla) kläder, ss tillnamn, karino
kbdekune Skotteb 275 (1467—68). ib 319 (i46S—69). Jfr
kädlia sälirska. — »kliidkn litaro (kläde-), m.
klidesfärgare. fullo . . . klädawaskare ok klädelitare
G’lC 20 s. 298. Jfr klädlus litare. —
»klädlialita-r»s kunnist.* (klädhe letarea konst),/, Uådes-
f(r ij ar ekon st. PMSkr 613 (arskr.) (möjl. att fatta som
tvl ord). — »klädlia inadhker (klede-), m. mal.
tlynea klede madkher GU C 20 s. 108. — »kliidhn
qiaster (cläde-), m. klädesborste? Arnell Brask
B’ 3i. — klädlia stäng1 (kläde staangh),/ stång
son brukas vid klädesberedning. GU C 20 s. 412. —
»lliidha sälirska (elederselerske), /. kvinna
stm handlar med (gamla) kläder, ss tillnamn, karin
cle-dtrselersko Skotteb 243 (1466—67). Jfr klädlia kona.
— klädlia tlliiillistll? Artikeln Sdw 1: 667 torde
bira utgå. Se Sdw 2: 1250. — »klädlia thraare
(tläde twaare), m. person som tvättar kläde,
candi-dtirius skyiiuaie vol qui lauat pannos wlgariter kläde
tvaare GU C 20 s. 71. — *klädlia vaskare
(klädt-), »i. klädesvalkare. fullo . . . klädawaskare ok
kltdelitare GU C 20 s. 298. — *kliidllis fulda
(dädis folla), /. veck på klädnad. GU C 20 (hand
2, s. ös. — »klädliis liosa (;;/. klädhes husor),
/. hosa av kläde, ii par klädhes liusor JTb 16 (1459).
— »klädliis kapa (klädis-. kledis-, kledes-,
-kaapa),/. kappa el. kåpa av kläde, tässe iiij
skat-t:«lo i swarta klädiskapo for ij öre ATb 1: 62 (1456).
STb I: 145 (1478). JTb 71 (1480). STb 2: 194 (1487).
— kiädliis kiurtil (klädis-, kledis-. kledes-.
-kiortil), m. klädeskjortel. ATb 1: 249 (1466). STb 1:
3 (1474), 145 (1478). niclis ... scliulle aniiame pigan hem
tißdh sich och giffue och gieldhe lienno foro sin tienist
tlen kledes kiortillen nw til pascha ib 3: 213 (1495).
— ’kiädliis kordher (klädis kaarder), m.
[jfr Mnt. körde] band av tyg? om stola (orarium).
oiarium klädis kaarder strik ok hwiffuer GU C 20 s.
3f7. — »kliidhis litare (klädes-), m.
klädes-fargare. PMSkr. 556. Jfr klädlia litare. —
*klii-dllis pakkr» (klädis-, kledes-), m. packe kläde.
STb 1: 267 (1480), 2: (10 11484). GPM 2 : 229 (1506). —
*kliidliis panter (klädes-, kledes-), m. pant
be-stående av klädes/,lagg. STb 4: 291 (1513), 5: 2, 10, 23
(i5i4), 117 (i5i6). — *klädhis svaniper (klädis-),
m. ett slags (tvätt)svamp. penicilluiu . . . mölle genus
spongie ad tergendos liumeros et scutellas klädis
swam-per GU C 20 s. 428. — »klädlus VØpa,/.
klädestäcke. Se Sdw 2: 1250.
•kliidliefnrgha (klede ferga),/. färg på kläder,
i fråga om uniform el. ämbetsdräkt. Se L. Carlsson,
S:t Eriks årsbok 1934 s. 102 och (G. Carlsson i)
STb 2: 629. stode erich laiircnsson ... ok begerede
at ware niestermaii her j staden ok badh radit vnno
sich tet och merkie sich medh stadzsens klede ferga
STb 2: 577 (1491 ).
»klädliiiig (cläding. kleding(h)), /. klädning,
klädnad, ware ryttara . . . schole medh tliöm halfue
j kleding och rede peninga vij marek STb 3: 243 (1495).
redeswens I örin . . . ära sex mark o[c] j cläding aff
marborst Arnell Brask Bi1 29. — klädutrustning, klä-
der. STb 3: 387 (1498). gaffs oleff gallé til kledingh
x mark SSkb 39 11502).
kliidllllillg (kläd-, kled-. Se Sdw 2: 1250), /.
klädning, klädnad. — klädutrustning, kläder. Skotteb 390
(1463—64, Kämn). . . . wille thorn ... ananie haffue
och besörgie tiil thera welffordau medh mat och ööll
och kledningh wtan huserwmet SJ 2: 279 (1495). STb
5: 28 (1514). Stock Skb 161 (1520).
kliikkin, v. kläcka, utkläcka. PMSkr 262. — abs.
rwm thär hönorna skwla wärpa äller liggia oc kläkltia
PMSkr 252. — Jfr saiuaii-, ut-kliikkiii.
klnkkia (impf kläkte), v. förslå, räcka till.
the sorgbin kläkte onkte til tliät som sörghiande war
Ilel män 217.
klämma (clemma), /. 1) redskap varmed
man trycker; stort sigill. Spegel Skrbev 65 (l4Sl).
haffue wij wittorliga hengt sweriges clemma och alless
wara secretisoch jncigle medh stochholms stadh jncigle
nedan fore tette ... wort apne broff STb 3 : 345 (1498).
HStl 13: 128 (1525, Brask). 2) klämma, betryck,
trångmål. Se Sdw 2: 1250.
klämma, v. klämma, trycka, pressa, the j
försutten ärw slaa pa ryggen aff fiundana oc klämme
them swa PMSkr 159. ib 404. Jfr sninankläffiina.
»kliippa (impf. klepte), v. klämta. ... at her
eptlier här j landet scal . . . kleppas warfrv loff
Gummerus Syn-stat 45 (1440). Reuterdahl Stat syn 213
(si. av 1400-i, nyare avskr.). jteni bör bonum (o:
klockaren) kläppa til warfrw loff AK 59. ib. ib 62. per
fywinbo zacher til vj marek foro klockan klepte fore
hans forswmelse schul STb 3: 265 (1495). Jfr klippa,
klapper, m. L. jfr klokko kläpper.
kläpta? v. Artikeln Sdw 1: 668 utgår. Se Sdw
2’: 1250.
klärker (kläriker: -änä J Buddes b 77.
klä-reker: -enom Svartb lso (i383). clarker: -en
Skotteb 446 (1470—71, Kämn). klaricker:-a Thomas
Varningsbref 5 (1436)), m. L. 1) klerk, präst,
andlig. herr Nils Magnusson, husprest ("daglig clärk")
hos ... herr Karl Ulfsson RP 1: 427 (1378). thu
låter gesta bode klarb ka och theres liiön med
offuer-waldh och oreth Thomas Varningsbref 5 (1436). ib.
— Jfr kor-, leglio-kliirker. — »kliirka
domber (klärkedomer), m. kleresi, prästerskap, clerus
klä[r]keri ok klärkedomer GU C 20 s. 116. — *klärka
(lränger (klerke-), m. dräng hos en klerk. enga
. . . klerke drängia . . . scula liogher köpeiischat
drifwe a lande Priv f Sv st 97 (1444). — »kliil ka
gardher (klärkia-), m. gård lydande under
prästerskapet. Svartb 466 (1457). — "’klärka gods, n.
jordegendom lydande under prästerskapet. Svartb 465
(1457). — kliirka kor (klärika koor), ». för
klerkerna bestämd del av kyrka. kor. Svartb 347 (1435).
Jfr kliirkkor. — »kliirka sak (olerche-), /.
prästerskapet tillkommande böter! jteni tagho
(fogden) til wara paa alla konungxsaker . . . oc intho
sigh befatta medh prostasaker, clerchesaker Arnell
Brask Bil 21.
»klärkeliker (-likin), adj. till klärker:
kyrklig, andlig, cleriralis . . . klärkelikin GU C 20 s. 116.
kliirkeri (klärickerij Svartb 545 (1483).
cler-cherij STb 5: 290 (1520). med art. clärkryet Sv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
