- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
416

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

koppare

416

korfstykke

koppare (koppere. kopper. kuppere.
kupper), m. [Fnor. koppari. Mnt. kopper] person som
har till yrke att koppa o. d., fältskär. Se L. Carlsson,
Rig 1947 s. 133. SS tillnamn. Se Sdw 2: 1252. ATb
1: 176 (1462). STb 3: 83 (1493). gregers koppere j
södre bnstue ib 168 (1494). ib 424 (1499). arend kupper
ib 5: 186 (1518). ib 189 (1518). 277 (|520). HLG 8: 20

(1522). Jfr latare. — *koppara hiälpare
(kop-perhielper), m. medhjälpare åt en fältskär, ss
tillnamn. lauréus kopperhielper SSkb 13 (1501—02).

koppare? m. [Mnt. kopere. Mnl. coper(e)] köpman!
i ortnamn. Se B. Åkerblom, Folkmålsstudier 13: 96 ff.
*koppe, m.t = koppa,/. Se Sdw 2: 1252.
*kopper, m. [Isl. koppr. Mnt. kop] kopp, liten
skål, bägare, then kop som ban ananiadhe af arwidli
hanom antwordadhe ban ion helsingh ATb 1: 216 (1465).
. . . sade thöm jntet arflf haffua wylle, epter gielden
swa stoor war, Ytan togo köp och kaar, hwath
testa-mentarij kunne vmbere fore gieldeu, och gaffuo the
theris testamentarios quit och fri STb 4: 151 (1507).
Jfr blodli-, raso-kopper.

*koppirska (kopperske), /. kvinna som sysslar
med koppning o. d. Se L. Carlsson, Rig 1947 s. 133.
ss tillnamn, ragnil! kopperske SSkb 172 (1505—06).
Stock Skb 204 (1522—23), 228 (1524—26). Jfr latlrska.

*kopälla, /. [Fr. coupelle. Lat. cupella] kapell,
flat skål el. dyl. för probering av metaller. Jfr SAOB
K: 438. sidhan tak thät blyth sätiandis pa copällan
som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth
wädhra horn PMSkr 412.

kor (ohor. koor. choor. pl. obl. körer STb 4:
174 (1507); -a ib), wi. och 11. L. 1) kor, kör, skara.
owir all thing lägh tik win om, at lialla endräkteiia,
for thy at gudz koor (chorus) är en wili j manghom
them som älska endräkteiia ok eth hiärta j the som
göth är Sj) V 456. 2) kor (i kyrka o. d.). jtem skal
klærkin gänga til koor om sönnedagha KTb 118 (1393).

. . aff her martine som konung karls koor haffiier
Konsthist. säll sk. publ. 1916 s. 36 (1457—59).
(preben-daterna) wari pliktoge oc tilbundna at gaa til koors
i vpsala domkirkio ... til alla stora thiider Uppland
1941 s. 54 (1459). Trolles Jb Bil 242 (1487, nyare avskr.).
kirkioweriude schole haffua kirkiona liwss fala j sancta
anna och stora warafrw koor, ligeruiss som Ttj andra
kora j kyrkian STb 4: 174 (1507). j vareffru oc saucta
anna körer ib. — i allegorisk framställning, hänne
(o: kärlekens) klädhin .. . waro fwl mz smaam chorom
(cancellis) alf gulle oc i hwariom chorenom sath eth
konungx beläte Mecht 93. — Jfr apostla-,
borglia-mästara-, hög-Iia-, iungfrii-, klärka-, uiidliia-,
rads-, radli-, siiila-, sokna-, ängla-kor.

kor (kur), n. knorr, knorrande, knot. hwar
kär-lekin är thär är engin afwnd, engin hedhirgiri, ey kur,
ey bakmaal Hel män 137. fförbannadh wnri thu, oc
than tik lärdhe thätta korrid Oc morridh JMPs 582.
Jfr liiotkor.

kor (korr), n. 1) prövning, avgörande,
förfogande. ... oc at slotlofuan igenkalles, söm star til
annars manz hand, ower alt riket, oc wärde bär äpter
sat oc antwardat vppa rikesens kor llydberg Tr 3: 162
(1436). 2) val. Se Sdw 2: 1252. tha sculin j witha,
at wi holde alf idher kor enkte i thenna mathe, och

idher prowest for engen electus eller erkebiscop metli
alle Lindblom Äbval 7 (1432). ... at riket skulle warit
fallith honom till ey alenast med korr utan med ar|f
HSH 13: 128 (1525, Brask). — rätt att välja först
(vid skifte o. d.). ... at the godz wordne screffne
pa twå screffther ... oc kastade wi om korit medh
en terning oc her twre wän korid oc tog then screfft
honom tektis oc jak behölt then annan Arfstv 55 (börj.
av 1470-«.). tha byttlie the gardhen rätli i tw tha skipt
var tha viithe hustrv ingegerdh sinom magh pedliir
iöii8one korith ath kesa tha kesthe pedliir then westre
delin ATb 1: 367 (1472). — *kora rike, n. valrike.
HSH 13: 128 (1525, Brask).

kora (pari. pret. korrad Troj 287. karet STb
5: 159(1517)), ti. kora, välja, wort anderss hinrikssou
kest och endrektolige karet tiil en ffulmectiig
borge-mestore STb 5: 159 (1517). Jfr til-, nt-kora.

•korbärare? (-berare), m. peder j
beljangans-hiisset korberare (för kolberare el. kolbernare? jfr
kol brännare; HLG 3: 6i (1523).

*kordel (-deel), m. [Mnt. kordél. Aflat, cordelia]
tåg, tross. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 194.
Skotteb 187 (1464). SSkb 38 (1502).

kordiäkn (-dyekn), m. och »kordiäkne,
(-diekne), m. kordjäkne, hor haaiiis kordiekue STb
3: 432 (1499). — ss tillnamn, margit kordyekn dedit
4 solidos quit SSkb 109 (1503—04).
kordyr, /. pl. Se Sdw 2: 1252.
*kordhe (körde), m. och *kordlier, m. [Jfr
Mnt. körde och Sdw 1: 684 s. v. kordlia] värja, eth
swerdli ok en körde STb 3: 305 (1496). item j mark
for ii kordha Kumla kyrkas rb 78 (1505). knut . . .
taladhe til en lödisse borgare för en kordha JTb 106
(1518). ... kluffuid honum hoffudet söndher me t 11 en
dragiu korder heller bart swerd STb 4: 210 (1511).

kordhumbla, /. ett slags klädesplagg. Se Sdw
2: 1252.

korel, n. korall, her bremer bödh vp pant, sölff iij
rese och korel STb 3: 65 (1493). brytha korelitli fran
rotenne ther thet wäxer PMSkr 517. röth korel stöth
ib 578. — *korela band (korele-, korelie- SJ
2: 301 (1496). korelo- ATb 1: 152 (1461), 165 (1462).
korale- ib 2: 410 (1492). korille- Sknteb 36o (1459
—60). karilio- JTb 72 (i48i). karylia- ib), n.
(hals)band av koraller (el. bärnsten!). Se O. Källström,
Rig 1938 s. 69. ATb 1: 279 (1468), 2: 128 (1479?). STb 2:
126 (1486), 276, 298 (1488). eth korelabaudh medh ij (2)
braszar ther pa ib 301 (1488). ib 3: 252 (1495), 279 (1496).
eth korelleband metli gulsthena SJ 2: 301 (1496). Jfr
korelbaml. — *korela sten (corilla-), m. korall.
Skotteb 355 (1440, Borgm).

korelband (kårl- Lagerbring Saml 3: 259 (1470,
avskr.). kärl- FMU 4: 340 (1470, avskr.) (den i Hist.
Tidskr. 1943 s. i ff. publicerade tidiga avskriften av
samma brev har s. 25 korel-J), n. = k O rel a baild.
item gifwe wi war k. son karl karlson ... wirt
kårl-band, som äro på några hwita rafstenar Lagerbring
Saml 3: 259 (1470, avskr.). ATb 2: 38 (1474).

*koreIsten (kooreel-), n. korall. GU C20 s. 148.
*korfstykke (korff-), «. korvstycke, smaradb slo
per skrädare hustrv medh eth korff stykke ATb 1:
332 (1470).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free