Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korförstare
417
k or ra
♦korförstare (körförstore), m. [Jfr Mnt. [-kör-v<rste]-] {+kör-
v<rste]+} kurfurste. ... sa at iak skal giffwa hans nadh
try tusende gode giiwe rinske gyllene aff the fira
(Jör friafj körförstere mynt Lagerbring Saml 2:
243 (1456).
♦korghare (korgare), m. [Jfr Mht. korber]
kergmakare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1346. han slo
ioj korgara ATb 1: 184 (1463).
korglier (pl. korgia Arnell Brask Bi1 29.
kària HLG 2: 120 (1524)), m. korg. PMSkr 354.
i tull iii köria, som skal bäras tegeleth met, för j mark
HLG 2: 120 (1524). Jfr mat-, tighikorgher. —
♦lorgha mästaro (korgamestare), m.
kurg-mikare. GU C 20 s. 120.
♦korhaldsven? (koorhalswen), »». «... att
he-r Karl till den nya stiftelsen af stått sin chorgosse
(»koorhalswen»)» RP 2: 356 (1399).
kork, m.t kork. böke trä oc suber thär kork aff
taks PMSkr 349.
korkapa (choor-, -kaapa), f. korkåpa. Se
Bran-tir.g, Textil skrud 102. RP 2: 390 (1399). Skotteb 353
(1440. Borgm). Arkiv för norrländsk hembygdsforskning
låis s. 106 (1517). — ♦korkaps spänne, n. spänne
titt korkåpa. VKU 117 (1565).
»korke? och ♦korker? (korek STb 1:372(1482).
kcrcka ib 373), se kolke och kolker.
’korkirska (korkarska), /. [till korke,
tillnamn. Se (G. Carlsson i) STb 2: 629] ss. tillnamn.
STb 1: 404 (1483), 2: 33 (1484). SSkb 53 (1502 -03),
96 (l503 —0«).
*korkliirker (koor-. -clariken. -elärika),
m. - korpräster. Svartb 348 (1435). ... at
cläri-ka:ia altiidh hafua eeldh j eld pannaua oc samalundh
koor klärken j panna pa hwario koor ., . swa mykyn
koll som korclariken behöfua j attesanghen AK 64.
*korkärling (chor-, koor-, -kerling.
-ke-ring. -kergin. -kerrin), f. kvinna som slädar el.
vaktar i ett kor. STb 1: 417 (1483), 3: 266 (1495).
Stock Skb 68(1517—18). STb 5:263 (1520). aff hustrv
margit j sancta anua korkergiu vi mark HLG 3: 68
(l523). hustrv margit korkerrin var i sante anna kor
ib 72 (1525). — ss tillnamn. STb 3: 400 (1498). hustrv
anna chorkering HLG 3: 64 (1523).
*korliker, adj. jfr utkorllker.
korn (körn HLG 3: 124 (1529)), n. L. 2)
fru-mentum, säd. Se Sdw 2: 1252. 3) hordeum, korn.
thär malz clöstersins miild frij om aareth, rogli oc korn
VKJ 26. HLG 2: 107. 4) har re * item j pund korn
til hesthen HLG 2: 46 (15I6). 5) (frå]kärna.
aci-11 us ... komith i winbäreno GU C 20 s. 7. 6) [Jjr
Lat. granum] viktsenhet (0,01 ort), tak eth korn gwl,
oc try korn qwekselff PMSkr 430. ib. — Jfr afrads-,
dudhra-, flnapärlo-, grisa-, gryn-, gul-,
humbla-, hiista-, liiistalops-, paradis-, rogli-,
rökilsa-, saud-, sädhe-, sädliis-, vin-,
vinbärakorn.
*kornbodll, f. kornbod, spannmålsbod. VKJ 8
(1447). HLG 3: 136 (1529).
*kornbriinna, f. kornbrand, av vissa svamparter
alstrad sjukdom hos säd. arrugo .. . soth ok korn
bränna GU C 20 s. 38. rubigo . . . rosth oc korn
bränna ib s. 530.
Ordbok.
’korllfulder (-fuller), adj. full av säd, rik på
säd. frvmentosus ... korn fuller GU C 20 s. 295.
korngilder, adj. [Jfr Fnor. korngildr och N.
korngod] som giver fullgod avkastning i säd, fullt
tjänlig till sädesodling? Se Sdw 2: 1252, 1346. quatuor
solidos terre in villa competenti, wlgariter dicta
korn-gildhit SD 6: 342 (1352). eth mark landh ... i korn
gildom by om RP 2: 89 (1385).
korngiiild (-geld), n. L. avrad som erlägges
i spannmålf SD NS 3: 66 (1415, nyare avskr.). tha
gaf for:de skering sinne syster . .. fäm thyn korngeldz
i lindh i birkebergha sokn ib 542 (1420, avskr.). Jfr
kornpänningar.
korallus, n. L. spannmllsbod. — bod för förvaring
av korn. jtem (bör "redesrennen") staa fore visthws,
komhuset oc roghuset Arnell Brask Bil 29.
kornhärbärghe (-härberge. -herbärghe),
n. L. spannmålsbod, apoteca born (sannolikt fel för
korii) herbärghe ok gatwbodh GU C20 s. 30. granarium
ii korn herbärghe ib s. 321. ib s. 392. —
♦kornllär-bärgliis vaktare? (-herbärgis watare), m.
uppsyningsman över spannmålsbod, apothecarius horn
(sannolikt fel för kom,) herbärgis watare ok köpman
apotecare idem GU C 20 s. 30.
♦kornnek (-neek), f. sädeskärve, gelima me
korn neek GU C 20 s. 308.
♦kornpänningar (-pening(h)a(r). -peninger.
-pängha), m. pl. avrad som erlägges i spannmål t
affradit är 8 mark ok 2 öra (med yngre hand:)
ok 7 öra kornpängha VKJ 154 (1480). il 154, 155, 157,
160. Jfr korngiäld.
♦korntegher, m. sädesteg. Se Sdw 2: 1252.
kornuta (ohornwta),/. älskarinna. J Buddes b
101. elskarynnor oc chornwtor Troj 174.
*kornvaglin (-wagn), m. vagn lastad med
spannmål. mingh swin löpa effter en korn wagn wenta
thor aff falla bilde ax och agnn PMSkr 655 (avskr.).
♦koriivatll (-wathn), n. avkok av korn (ss
läkemedel). GPM 2: 175 (l504).
korper (-ar), m. korp. Prosadikter (Sju vise m B)
215. PMSkr 295, 468. — ♦kOl’pa bo, n. korpbo. PM
Skr 468. — *korpa giild (-galdh), f korpkrax.
crocitatus ... vel crocitus ... korpagäldh GU C 20
S. 155.
korpilter, m. korgosse. SD NS 3 : 407 (1419,
samtida avskr.).
korporale, n. L. Se Branting, Textil skrud 39 f.
korpräster (chor-, koor-. -prest(h)er), m.
präst tjänstgörande vid domkyrka såsom vikarie el.
medhjälpare. .. . att cantor ... skall dagelige hölle
t.ree prester, som i linköpinng coor tiena skule som
andre coor prester Bjärka-Säby 359 (1384, avskr. fr.
1C00-Í.). jacob erikson, korpresther i vpsala i
syäla-korenom SD NS 3: 103 (1416). ib 611 (l42o). kirkio
sysleman skal faa klokkarenom iiij mark wax til
qwindil messo til prelata cannika prebendata oc
koor-prästa beho|f ÅK 58. Jfr korklärker.
♦korpiinuiugar (-peninge), m. pl. utgiffuit:
wordscriuere hustrv ij marc korpeninge etc. Stock
Skb 78 (1518).
korra (-ar), v. 1) knorra, knota. JMPs 511.
eu annar ilzskoffuller genstridare korrar j moth thätta
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
