- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
419

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kostelikhet

419

kraker

pes kosthelighen oc mz ärffwodhe giordh skip uidher
siwnka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. — Jfr
ivirkosteliker.

kostelikhet (kostlighet), /. 2) kostlighet,
dyrbarhet, präktighet. swa som alf solinus , ..
wndhir-stars riituisonna soo) ok swa som aff margarita them
dyra stenenom, ok hans klarhot ok kostelikhet
(spe-ciositate), christi ensamligha natur Sp V 280, äptir
thz stridhin är mykit hwas ok twngh, är ok thär
före äran j sinne kostelikhet osighelikin ib 349. —
konkret, tha maghin j betrakta ... j blandh jdhra
rätthir oc iämwäl j blandh andra thenua wärldinna
kräslighet oc kostlighet the fäm rättena som ihesus
christus ... smakadhe j sinne hälgha pino SkrlUppb
184.

koster (kooster: koost EK809. kuster:kust
Skotteb 457 (1471 — 72, Kämn); -en ib 459), m. L.
2) tillhörighet, egendom. Se T. Wennström, Tjuvnad
och forncemi 61 ff. 3) sak, förhållande,
omständighet. (?) haffuer jach ... varedh j vpsalaa och och [!]
lykthadb all myn thingh saa när som ythorste
kosthon Gl’if 2: 282 (1507). 7) underhåll; kost, spis,
föda. (rubrik:) aff hans siäl som stiktadhe kost thera
kloster Mecht 347. jtem pedher akare xiij wykur kust,
wykun iij öro Skotteb 457 (1471 — 72, Kämn). ib 459.
skiparen oc scriffwaren skwla ha|fwa friu kosth til math
oc dryk aff skipeno PMSkr 10. ib 43. — undfägnad,
Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 328. EK 809.
8) gästabud. STb 2: 181 (1486). ... en vngli man ...
som iach holt en litin kost at, til hans prestöll GPM
2: 166 (i503?). — Jfr an-, aptan-, far-, madhka-,
nistninga-, nämda-, syna-, vikn-, yinter-,
väglia-, iitansvaru-koster.

koster, m. kvast, knippa. Se Sdw 2: 1252. /. Jfr
qvaster.

kostnad her (ack. kostnad, kostnet STb 4: 81
(l505)), m. L. 1) bekostnad, omkostnad, Gummerus
Syn-stat 43 (1425; vidim. 1440). schal hon haffue pa
sin oghin kostnad en man til sancte jacob til
com-postolle STb 3 : 249 (1495). 2) kostnad, utgift.
jmpendium dii kostnadher GU C 20 (hand 2) s. 14.
vtan skada och kostnet STb 4 : 81 (1505). — Jfr
Ulll-kostnadher.

•kostning (kastning STb 5: 129 (1516)), /.
[Fdan. kostning] kostnad, utgift, hwad tärning ok
kostning han .,. kostwärge pä thot godz Trolles Jb
Bil 172 (1476, nyare avskr.). Jfr bekostnillg.

kostogher, adj. 2) kostlig, utmärkt, god.’ thässe
äru angislika starke oc kostoghe men Prosadikter
(Karl M) 261.

kostviiria (kusthwärie Arfstv 17 (i46i). impf.
-wärdhe Mecht 393. part. pret. n. pl. -wordh
Iiel män 175. supin. -wart(h). -wert Stock Skb 158
(1520)), v. 1) bekosta, nedlägga kostnad på, bestrida
omkostnaden för. Se Sdw 2: 1253. Mecht 393. tässa
book haffwer .. . systher margith nilzstt dotther lätidh
scriffwa, oc haffwer . . . j allo mattho kosthwarth
JMPs 588. — part. pret. påkostad, utsmyckad, tho
hafdho oc badhe hwit oc skinande klädhe, dyrlika
kostwordh mädh gull oc gärsämo Hel män 175. 2)
bekosta, kosta (på), utgiva. Arfstv 17 (l46l). . . . thät
jak jnthe wille kostuerie pa hor erie turessons be-

grauilse ib 4 (i börj. av 14J0-Í.). STb 1: 224 (1479).
HLG 2: 57 (1517). gaffz lasso larensson xiij marc fför
thet han kostwert hade pa bade puluerquerneue Stock
Skb 158 (l52o).

kota, f. kota, benknota, alla kotonar i handomen
bc fotomen skildos oc losnadho SkrtUppb 337.

»kothräkker (koo träkker), m. koträck.
PMSkr 274.

kovi, m. L. Jfr lön-, syiua-kovi.
krabbe (-ar), m. 1) krabba; kräfta, cancer
... krabbe ok eth teku GU C 20 s. 70. en hop mädh
sma krabba läth leffwandis j eth leer kar PMSkr 355.
— *krabba tekn, n. best. krabba teknit,
stjärnbilden Kräftan, wid medsommars tid nar solen steg j
krabba tekned som almänneliga kallas cancer Troj 230.

kraden (kradhen. kradan. kradin), adj.
[Fdan. krodhen. Fnor. kraden. Jfr Mnt. krodenduvel,
krodensone. Jfr SAOB K: 2859] i kraftuttryck, ung.:
djävulsk, förbannad, ond. Se Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 7: 29ff. ... at audhirs kallede ||änne ena
kradin horo ATb 1: 35 (1455). larins stub then kradin
tiwfwin han wardir nw radmau ib 113 (1459). ib 129
(1460). magnus skaak hade giort mot hanum som en
kradin skalk ib 144 (1461), 2: 180 (l48l). molka kradan
skökia Linkbiblh (ny ser.) 8: 53.

»kradendövel (kradhendyffwell.
kradin-dyfwil), k. [Mnt. krodenduvel, eg. "kröleuteufel"t
I Fsv. folketymologiskt anslutet till fallaildövel.
Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 29 ff.] i
kraftuttryck och hotelser, ung.: svår olycka, svårt ont. lath
gaa niannin i mak/wana i kradiudyfwil äst tu hans
malsman ATb 1: 151 (1461). erie klockara witnadhe
ath olaff footh sagde till hustrv jngeborgh hinrik
sonessons gaff heym till gamble fyendens hora thet
thu likt et kradhendyffwell oc taak thin hora kregh
till wara ib 3 : 66 (1496).

kraf (kraff. kraffue STb 5: 267 (1520)), n. L.
krav. Se Sdw 2: 1253. STb 2: 101 (1485). tha giffuer
jach henne och alla hennes arffua ... löse fore alt
ytermera tiltal kraff eller namaningh om forscrifno
vij" märcker SJ 2: 158 (1489). ib 197 (ll9l). STb 4: 17
(1504), 5: 157 (1517), 267 (1520).

kraghi (kragi. kragha ULG 1: 86 (i486). obl.
kraffwa JTb 19 (1459)), m. 1) hals. — kräva.
giffwes henne (0: hönan) oy ätha för än tw atlier
keiiuer wm kraghen är tombir PMSkr 257. 2) halsen
skyddande betäckning, krage, ofta ss del av rustning.
JTb 19 (1459). skattade hinrik biörson oc esbiörn
skanungh een iärnhat een sköl 0011 kraga for xx öre
ATb 1: 208 (1465). ib 355 (l47l), 3: 131 (1502). STb
1: 295 (i48i). — Jfr panzara-, tröio-kraghi. —
*kraglia kapa (kraga-), /. kåpa el. kappa med
krage, j deldermýnnisk kraga kapa STb 3: 289 (1496).
ULG 3: 65 (1523).

»krak, n. Jfr hästa krak.
kraka (-or), /. kråka. Prosadikter (Sju vise m)
167. krakau twar sig morke kommande lägn PMSkr
295. — *krako gul (kråke gull), n. kråkguld,
kattguld, arsenicum är en ådre iordligeu, och kalles
auripigmentum och pü suensko heter thett kråke gull
PMSkr 645 (avskr.).

»krakerJ, m.t [Jfr Ä. Dan. krag] krake, stång,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free