- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
426

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

krylotter

42G

kräseliker

*krylotter, adj. krusig, krusad, ondlia ]wktin skal
wardha for sötha lwktena . . . for krylotta (crisprati)
harith flinskallan SpV 10S.

krympa (krympaa), v. hopdraga, distendo ...
wt räkia ok krympaa GU C 20 s. 195. — *kryuipa
sik samail, draga sig samman, trifolium the
yrthen-nas lladh krympa sig samman, merker storm PMSkr
295. — Jfr samankrympa.
krymplinger (krymb-), m. krympling. MP 4: 74.
krypa (kryppa: -andhe JMÖ 133. impf. kripp

ATb 2: 209 (1483)), v. 1) krypa, kräla, om ormar,
maskar o. d. iordhen mz all creatur a henne
kryp-pandhe JMÖ 133. — krypa, om människor, oin tu
framgar j dygdom eller kryper til ryggiä J Buddes b
170. . .. ath jöns .. . kripp ginom hans windliBgha
ATb 2: 209 (1483). — Jfr utkrypa.

♦krysolit (crisolith), m. [Lat. chrysolithus]
krysolit, guldsten. en gulring medh en crisolith Hist
Tidskr 1S43 s. 25 (1470, samtida avskr.).

kräifla (kräfghia Nunneinv 359. kreffuie STb 3:
223,229 (1495). kreffve Vg Fornmt 7 10: 30 (1480, avskr.).
pres. kräwer Prosadikter (Sju vise m C) 243. impf.
kraffde STb 3: 124 (1493). supin. krafft PMSkr 8i),
v. L. 1) kräva, fordra. ... giorde ther eth köp
medh . . . skypper oleff .. . swa ath the hanom
halff-delin alf köpte och medh hanom jnköpte j hans nya
kraffwel fry for alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan
(i händelse av sjönöd?) STb 3: 223 (1495). ib 229 (1495).

— kräva, fordra, erfordra. Se Sdw 2: 1254. —
krii-fla ater, återkräva. Nunneinv 359. — kriifla i geil,
återkräva, hans dinxstede zachcr til xij marek, fore
tet han gaff sin broder ... fonden i heluite ok krä|fde
hanom äldre i gen STb 3: 124 (1493). — med två ack.
jak hafuer antuardadh tik myn skat och tik kritwer
jak han j gän Prosadikter (Sju vise m C) 243. —
kriifla ill, inkräva, infordra. PMSkr 81 — kräfla
Ut, utkräva. Vg Fornmt I 10: 30 (1480, avskr.). — Jfr

iu-, til-, ut-kriifia.
*kriiflare, m. jfr utkriiflare.
kräfning,/. Jfr utkräfning.
kriifter, m. underjordiskt valv. Se Sdw 2: 1254.
*kräk, subst. Jfr lioro kriik.
*kräkkia, v. Jfr innekräkkia.
*kräkla, /. Jfr gröta kräkla och krökla.
’krälter? (kralther GU C 20 s. 271), se
kryla.

*kriim, n. kramrar,ir. GPM 2: 214 (1506).
krämare (kremere. kremmere. krämeer

1ILG 1: 10 (före 1421)), m. krämare. Prosadikter (Barl)
26. ib. skal erich snielter geffue then tyske kremeren
klipping peninge STb 5: 279 (l520). — ss tillnamn.
her boluin kriimeer HLG 1: 10 (före 1421). KTb 160
(1445?). otte kremere STb 4 : 207 (l51l). StÄmb 177
(1512), 180 (1513). StOCkSkb 14 (1516—17), 86 (1518—19).

— krämara bodh, /. krämarbod. SkrtUppb 55.
*krämeri (krämerie. krämri), ». [Mnt kra-

merie] kramvaror. . .. thz han aldrik staal thz krämri
ifrån swen JTb 28 (1458?). STb 1: 366 (1482). ib. ...
thet han förde till sillfbergit iiij" (400) marek till ath
köpslaga mäder for wtan krämerie ib 2: 84 (1485).

kränkia (-ir, -te, -ter. part. prep. f. krengt
STb 5: 332 (1521, Kop)), v. 1) försvaga, fördärva,

förstöra, om gudh nil mic swa kränkia at jac ey
liuande igen comber aff thäs«e reso SD NS 3:146 (1416).
gudh aldzuallogher kränke han badhe til lijff ok siäl
ib 195 (1416). eth sinne kränktis hon aff hardasta
liolfuodh wärk, alt jämt, meer än en manadh Mecht 216.
tlio brast hanom eth huilkit hans glädhi munde mykit
kränkia Prosadikter (Barl) 4. tliå alle andre wärde
kräuckte medh ondsko galnisko, eller lasteligheter
PMSkr 679 (avskr.). swa dant oplop oc obestond ber
j riket... aff hulkit then ,. . menige köpmans näringh
oc bergningh krengt oc betagen är STb 5: 332 (1521,
Kop). 2) fördärva, förföra, förleda, tha tilfäste
iak mik alla the siäla, oc kränkte som iak aff
äwärde-liko haffwer beskärat til äwärdelika brudher Mecht 238.
4) göra kraftlös, göra ogiltig, vederlägga, fri|h
vilkor ... thz häfde mannen frälst ok friit j paradyso äu
nw är thz kränkt ok förhindrat SvKyrkobr (Lucid B)
175. 5) kränka, bryta, överträda. SD NS 3: 195
(1416). thu liafwer ... tliyna tro och ära thu häfde
mik lofuadli opta kränkt och spilt Prosadikter (Sju
vise m C) 239. — Jfr be-, for-, uudir-kräiikia,
ävensom o-, ofor-kriinkter.

*kränkiail, f. kränkande, förförelse, fördärv.
jiigiu lastir stridher moth natnrinna fylsko, swa mykit
som kötzsius kränkian (corruptio) ällir skörhet
SJ) V 96.

*krällkiare, m. en som kränker el. förför el.
fördärvar. Sp V 216. — Jfr friinko-,
iungfru-krän-kiare.

*kränkilse, «. pl. Jfr iiiiigfrukränkilse.

kräsa (-ter), v. förpläga, thiänaren vil in
ful-mättir oc krästir Hel män 123. Jfr fulkriister.

*kräse, /..’ njutning, nöje. Se E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 30. fam p te
(skörlevnadens dotter) är älska sik j allo the som kropsins
kräse wt kräffwir SvKyrkobr 355. — ljuvlighet, j gaar
war ban nidherst fore heluitis poorte nw j dagh j
paradyses kräse J Buddes b 177.

kräselika (-likast), adv. 1) kräsligt, yppigt,
överdådigt, altildh wara lika kräselica mätthir MP 5:
174. 2) ljuvligt, widh hans hiilgha liiärta älskelikast
oc kräselikast (delicatissime) sik hwi]andis Mecht 120.

kräseliker (kräselikln. kräseligher.
-li-ghin. -lighen. kräslighin SvKyrkobr 308.
kräs-leghin GU C20 s. 172. kräslegin ib s. 304), adj.
1) kräslig, yppig, hälgha iomfrur ... nythia gudh
swasom serdelis theras eghin sötasta brudgumma mz
kräselikare enskylloghet (deliciori familiaritate) Mecht
151. gal[at]iciosus . . . kräslegin GU C 20 s. 304.
ib (hand 2) s. 69. jak haffwer ... varith kräslighin
i niath ok dryk SvKyrkobr 308. ib 350. hon .. . laa j
blöthe ok kräselike sängh Sp V 213. — fin. llautus
... twaghen oc kräselighen GU C 20 (hand 2) s. 69.
ib. 2) kräsen, nogräknad, delicatus a um
kräs-leghiu GU C 20 s. 172. (möjl. att föra till 1.) ...
hwilkius närlfwara är the siälinne som kräselighin
(delicalæ) är, j andelighom thingom ok äraudhom, than
lusthe ok gliidhi som aldrigh tliömes ällir minzskas
Sp V 465. 3) ömtålig, bortskämd t rike oc
högffär-doghe reddarskaps män, oc klena oc kräseligha
qwin-nor ... skulo tlu pinas j eel oc brännestens logha
JMPs 580.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free