- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
429

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

k|inta

429

kyndhet

ib. ib 181. primum diuinuni et maximum maiidatum
est cognicio atque confessio diuinitatis ... thät är
första ok största gudz budhordh ath mäiiniskiaii
[haffuer] gudlidompsius kyndskapp ok widerkänningh
MP 4: 222. 4) bekantskap, (förtroligt) umgänge.
hon pröffuas dygdhafullare wara oc gudhi dyrlikare
astundandis oc aldra näst i gudhelikom köndskap oc
kärlek (familiarissima deo) Mecht 121. the haffua aff
gudhi ... enkannelika gudz könzskap (familiaritatem)
ib 150. jak liaffuer ongin kynskap mz nokrom månne
MP 3: 518. jomfru maria födde sin welsignadha son
... ey aff mandz samanblandhan ällir aff kyndzskap
ib 5: 62. 5) meddelande, underrättelse, upplysning.
... sade sigli hade faugit eth kunskap wt aff landet,
bure ... STb 5: 355 (1532, Kop). 6) sva stoor
kundscaper (cognatio, tro/, läst cognitio) är mollan gudz son
ok oss at han är faders bylät ok vidherliknilse ok
vj ärnm giorde effter hans liknilse J Buddes b 160.

’kllllta, /. [St. Dial. kunta, kutta. Mnt. kunte]
cimnus. ss öknamn, kom knwth gwlsmidh jn for
sit-tiande rettin och sade ath jöns lai’isson kallade honom
knwth kwnta ATb 2: 342 (1488).

kupa (-or), /. skål, skålformig fördjupning.
llacus... kär oc kupa in qua vinum decurrit GU C 20
(hand 2) s. 59. — kupa, skanskupa. godhe stridzmen
skwla wara förstandogo til ath byggia skornia j
man[g]skona niattho mädh gröper törffwal oc kwpor
PMSkr 130. — beklädnad (av lera, stybbe och sand)
i nedre delen av en kopparsmältugn; det av dylik
beklädnad avgränsade rummel i ugnen. Se E. Holmkvist,
Bergslagens hytlspråk 59 f. PMSkr 627, 628, 629, 630
(avskr.). Jfr koparkiipa.

»kupa, v. göra skanskupor o. d.f the pa stegeborg
kwpa oc rede fast till HSH 14: 46 (1525? Brask).

kura? Artikeln Sdw 1: 703 utgår. Se E. Lidén,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f.

kure, m. väktare, tornväktare, ss tillnamn,
heredi-bus hermaiini dicti curä SD 2: 293 (1299).

»kurir (kuorer), m. pl. [T. kure] kurer, ther
satt landboar opå förra än kuoror och wänder giorde
thet i öde SD NS 2: 244 (1410, gammal avskr.).

»kurisker, adj. [71. kuriscb] kurisk. succinnin ...
är fore qwada oc finnes nogh paa kwrisko strand ön ne
PMSkr 489.

kus (kos. f f. tiak. i änd. kuss-, koss-, kiiss
Troj 16!)), m. kyss. Mecht 20. swa manga sötha kwssa
bödh jak thera siälom ib 66. SkrtUppb 15. the
ful-komligha glädhina, som tliin ärofulla siäl fik j them
sötasta kossonom, som gudomen gaff häiine SvB 314
(omkr. 1500). ib. ... hwlka (o: Briseis) han (0: Troilus)
j bland söthom kiiss mz grataude tarom
offwerdag-gadha Troj 169. Jfr vina k|is.

kusi (kuse), m. person som ingiver fruhan och
vördnad, husbonde, herre, äptir sancti ieronimi dödh
som i sinom liiftima war kältarom en fultaka kuse
Hel män 181.

»kuva, v. Jfr unilirkiiva.
»kuvotter (pl. obl. ». kwffuette. kwffuetthe),
adj. hotfullf ther medh wistes the til forlichan och
skulle göre niclis scriffuere en bön fore sin kwffuette
ordh ban hade giffuit lianom STb 3: 208 (1495). ib 4:
80 (1505). Jfr kuf.

ku Vill (kogwl. kogil. COgill), ra. kapuschong;
kåpa med kapuschong, cucullus li vestis capuciata
kogwl GU C 20 s. 157. ib. ib.

kyklinger, m. Se Sdw 2: 1254. — ss tillnamn.
joan kýkling KTb 149 (1433). — Jfr llÖUO kyk-

1 i ii ger.

»kyla, /. = kyle? SS tillnamn, olaff kyla KTb
162 (1449?).

"kyle? m. [Sv. Hal. kyle, böld, knöl på ryggen.
Isl. k/li, böldJ knöl, knuta, puckel? feste änders persson
medh kylen lagh . . . ath han ey slogli quiniian pa
malmen STb 2: 283 (14S8). ib. änders pedher medh
kylan ib 289 (1488). ib 418 (1490). — »kyla SOt
(-sooth), f. sjukdom som förorsakar knölar et.
knöl-liknande utslag, om gikt? arthesis . . . kyla sooth
GU C 20 s. 37. Jfr kylsot.

»kylsot (kölsoth), /. = kyla sot. purrigo ...
swina soot skaber ok snok comnivniter kölsoth GU
C 20 s. 469.

»kylt, »., »kylte, i».? el. n.f och kylter, m.
(fodrat) sticktäcke, singläcke. Se Sdw 2: 1254. jteni
j kylte oc ij teppedhe Skotteb 353 (1440, Borgm).
*kymbra, v. Jfr forkyinbrn.
kymbring, /. 2) bekymmer. ... för then
dage-lige timsorg oc kymbring ther edor nåde haffuer liafft
oc än haffuer för theiine länge örlig HSH 14: 67
(1525? Brask). — Jfr bekylllbl’illg.

kyil (köll), n. L. 1) släkt. — avkomma,
ättling, son. högxsta lyusens kön (genus superni luminis)
thz är christus . . . framgik aff iomffrunnas
wälsig-nadlia qwidh JMÖ 89. 2) släkte; slag. ... at j
Giiu liknilse kön (quodam genere similitudinis), skuliu
the (o: bokens lärdomar) minna, huru the skula finna
the thing, som osynlikin äru SpV 5. jak bidher thik,
at thu sigli oss aff tliänna lilii naturs skikkan, mädhan
hon är ... swa som hon ware eth nytli naturs kön
SpV 25. ib 138, 448. — slag, beskaffenhet, for än
thänna frestilsius kön (genus) gar längir fram, bidher
jak tik at thu mik sigli, j hwat hon ekke jnledhir
Sp V 573. 3) kön. haff altidh mistankan om thins
kröps wanskilse, ok om thit egliit kön (sexus) SpV
447. ib 465. — i beskrivande gen. han fan otalligan
skara aff ... clärekom renlifues beggors köns peisonis
J Buddes b 77. 4) utseende, sken? ... at månge
wardlm swikne wndhir hälaglietinna kön (specie),
ällir hampn SpV 391. — Jfr iuilgfl’11-, mail-, (]vill-,
synda-kyn.

*kyildelika (-lig(h)a. -ligh), adv. [Jfr Isl.
kynliga] 1) underbart, förunderligt, stiiwan war
giord kyndeliga Prosadikter (Karl M. D 3) 331 (jfr:
ballen som kesaren atte war jnnan til giord vnderlika
ib (Karl M. B) 294). nw äru månge illa lyte (Cod. D 3:
kyndeligh litlier) Prosadikter (Karl M. B) 314, 335.
2) listigt, slugt, ypocrisis är kyndeligha (callide) skyla
jnnelyktan lastli wndhir dygdhanna skrymtniugh SpV
141. hustrun owiruogh ok wändhe than smälek
kynde-lika (callide) j sino hiärta ib 317.

"kyndhet?, /. = kyndoghet? ... allä them
som awndhsywke äro ... ey viliande forlatha synom
jamcrisna ... vthan nythiar alla sina kyndheth, ther
til ath han moghe göra honum skam ällir skadha
MP 5: 58.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free