- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
432

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kämmenäri

432

känna

436 (i49o). — *käininenära riiklnskaper
(kem-(m)enere-. kemeneri-. kemmener-,
-reken-skaper. -regenskaper. -renskaper), m. kärn-,
närt redovisning för sin förvaltning. Stock Skb 298
(1517, Skip). ib 298 (1517, Skip). tha giorde niclis
birgersson sin kemmenere renskap j opbürd oeh wtgifft
ib 299 (1516, Skip). ib (på fem ställen) (1517 —20) o.s.v.
— *kämmenära tidli (kemmenera-),/. (någons)
tid såsom kämnär. STb 4 : 59 (1505). — *källimeiliira
upbyrdh (kemmenera-. kemmanera-.
-vp-bördh),/. kämnärs uppbörd. Stock Skb 294. 295 (1507,
Skip). — *käinmenära utgipt (kemmenera-.
kemmanera-. -vtgifft), f. kämnär s utgifter.

Stock Skb 294, 295 (1507, Skip). — ........611 ii ra

villa (kemmenere-), f. tillf, period av förvirring
el. vakans inom kämnärsämbetetf her jens gudmunsou
gaffz (9 ’/a) mark för öll til stäget kom i kemmenere
wilion Stock Skb 34 (i5i7). — *käminenärs fridher
(kemeners fred), m. av kämnär påbjuden fred el.
förlikning, sades kemeners fred emellom niclis
scrif-fuere och lambert matsson STb 5: 148 (1517).

*kiimmeiiiiri (kämeneri(e).
kem(m)eneri(e)-kemnarj Stock Skb 300 (1520—33, Skip).
kiemme-neri Skotteb 467 (1471—72, Kämn)), n. [Ä. Dan. [-kæm-neri]-] {+kæm-
neri]+} (utövande el. förvaltning av) kämnärsämbete.
Skotteb 29, 41, 45 (1460—6l). ib 115, 118 (1462—63). tha
"bliffuer tyle xiiij öre til akter in all alf sina kämenerij
ib 404 (1465—66, Kämn). Stock Skb 302 (1524, Skip).

kiimiliere, m. skattmästare, kamrer, kämnär.
rö-peka jtem iij öre kämmera ATb I: 32 (1455). —

*kämmera riikinskaper (kemere renskaper),
m. kämmenära riikinskaper. Stock Skb 299
(1517, Skip).

*kiimmerl (kem(m)eri(j). kemmerie.
kiäm-meri STb 1: 17 (1475)), n. = kiimmeniiri. STb l:
7 (1475). the pantta, som the hado faath i sith
kiäm-meri fore stadzsins zaköre ib 17 (1475). ib 212 (1479),
247 (1480), 2: 443 (l49o), 3: 58 (1492). änders heising|!
aff sit kemmerij til achters Ixij march $(ock Skb 289
(omkr. 1490, Skip) o. s. v.

kiillipe, m. kämpe, strjdsman. — jätte, konwng
philimenis som war ganska stor och groff j syn waxt
som en kämpe ellir jätthe Troj 102. — *kii’llipa
stridh (kämppa-), f.t strid mtllan kämpar el.
jättar, gigantomachia ... kämpa stridh GU C20 s. 315.
hon war oc aldra starkasth til at ränna spär oc
andra spelningh, dans oc kämppa stridhiom JMPs 348.

*kiillipe? n.T strid, kamp. agon onis stridh ok
kämpe GU C 20 s. 12. — wndra thässin käuipin
(duellum; fel för kampinfj ok j honom thän
almän-lielika, som j honom wndhirstars SpV 574.
*k:impnillg, f. kamp. JMPs 351.
kiimsf /? famn full, fång (hö). Se Sdw 2: 1346.
kiinna (kenna. kiänna. -ir. -de. -der.
refl-pres. känz Gadolin Pants Bil 275 (l3;s). impf.
kenn-des ATb 1: 7 (1452). kiendes STb l: 23 (1475)),

v. L. 1) låta veta el. känna, visa, undervisa, lära.
med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. hon kan
minnas huat henne wardher lärt ok känt MP 4: 75.
. . . kenna them nokot thet the skula gudhi medh
tyäua, som är pater noster ib 5: 98. — med dat.
(ack.) och inf. utan el. med at. ... enum okirkarl,

huilkin som haffde twå synir, then ene sonynom kende
han okra MP 5: 127. — med dat. och följ. sals. i
toghin fra honum (0: min son) maalith. oc känden
honum thz ban skulle dräpa mina husfrw Prosadikter
(Sju vise m) 146. 2) känna, igenkänna, med ack.
... ä thäs mere jak ökäs at keiinä mik sielfuän
J Buddes b 159. jak menar at thz (o: lambit, Lat.
agnus) sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande
SpV 204. — med utelämnat objekt, thz war ban for
liwlkont ban mysthe syn fånga oc kiinde görliga oppa
syn wakn oc plåttha Troj 130. — med prep. til.
känna till. tha mogen i vitho kero venner at vi
kennoin intliet til then clärk ey eller vithiim om
hans vixle lärdom HSfl 17: 167 (1523? Brask). 3)
reta, känna. — i förbindelse med giva. jak gifTwer
edher känna liwath mik synes wara til rolek PMBref
325 (1516). 4) känna, förnimma, märka. ... en
fulan ok illa luktaudhe atliol ... ok jngbin githir
känth medh synom näsom MP 5: 187. kenna oc banna
mädh handom och allom limom SkrtUppb 161. apostolin
sig|ter opfyllin mina glädhi at j niaghin smaka thz
samma . . . thz samma kännandis ällir menandis,
enkte mädhir kiff ällir trätto SpV 456. 6) erkänna.
kan oc nakar man föra orþ for oss, som varont son
aganga oc missäiuiä ma af koma , . . þa scal efte
þolike sägn äncti gioras för än pän som saght hafuer
forikomber i biiggiäs varä närwaru oc lintner sin orþ
kient Rydberg Tr 2: 247 (1357). 6) hava (köttsligt)
umgänge med. tliänna qwinnor kändo män, baffwande
samhlandh ntz them for the ensampna sak, at thera
släkthir skuldo wtuidhas SpV 164. 7) tillerkänna,
tillägna, tillägga. — ägna, helga. — Se Sdw 2: 1255.

— beskylla, tillvita. ... at pancermakere drengen
viderkendes, ath ban skyller hanom intet ok sade, ath
ban hado kent viltli, och bad hanom gifftie sigh tet
til, at han hade vith[net] hanom tet orettelige STb 3:
175 (1494). 8) döma. tha läth iak laglegba feesth
känna vppa eth ... iordhaskipthä SI) ArS 3 : 571 (1420).

— part. pres. *kiillliailde, kunnig, kunskapsrik. Se
Sdw 2: 1255. — part. pret. kiinder, 2) känd,
bekant, förtrogen, som har bekantskap el. förtrogenhet.
säle äru the som swa wäl äru kända mz lambeuo
Mecht 113. ATb 1: 383 (1472). ib. jak är wäl kiäiidher
ni ed Ii honom STb 1: 397 (1482). MP 4: 114. tha sporde
the mycli til om jach war kändh medh ider GPM
2: 18 (1506). — bekant, förtrogen (och därför gynnad).
nw tykkir os (o: drottning Filippa) at andre äru bätir
kände mädh idher (3: klosterfolket i Vadstena) än
waar nadoghe härra ellir wi Nio handl? rör Vkl 227.

— kiinna sik, 2) = kiinna 4. epter hon sigh
jngen |y|fs waaningk kenne kunne STb 4: 84 (1505).

— refl. kännas, 7) kännas vidher sik, känna sig
själv, ändra sitt sinne, bättra sig. ban kändis wid b
sik sielwan, oc grät sina syndir Hel män 229 . 8)
känna, betänka, förstå, inse, märka, thy at jak
käu-nis ey hafwa thiäut thik som jak skuldhe SvB 320
(börj. av 1500-t.), (möjl. att föra till 10.) 9)
erkänna, erkänna ss riktig, erkänna ss sin. med prep.
vidher. jac eriker fornempde kännis openbarlika
wi-dher alla tliässä dakthingan, som thättä breff wtuisar
FMU 1: 383 (l38l). 10) erkänna, bekänna, vi
magnus . . . kännoms mäd thesso . . , breue os haua til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free