Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
langdvala
447
langtrininger
•langdvala (-dwalo), /. uppskov, dröjsmål.
compendiuacio (fel för compendiuacio; Inngdwalo GU
C 20 s. 130.
langer (long(h)er. superi, best. m. längxste
Mecht 337. Se vidare nedan), adj. L. 1) om rum:
lång, långsträckt. en styiirnn loddo tre hedniska
konungs, östan äptir aff longhoin wäghom MP 5: 94.
wedli longa östro almeniiinx gatlie SJ 2: 217 (1492).
— längste finger, långfinger, hans längxste finger,
äller niidhlaste Mecht 337. 2) om rum: lång, av
en viss längd, längdiu a källararwmeiio i qvarter
minnan än ix alna medh länge alnene ATb 1: 43 (1455).
3) lång, långvarig. — som förefaller lång, tråkig.
Se Sdw 2: 1257. om en längan fredagh Mecht 206.
Jfr langa freadaglier. — »langl (longh), adv.
om tid: långt, ey longh äptir bleff han dödhir MP
5: 45. aff hwilko bescriffuan ok räkningh ysaias ...
haffde aff spaath lang|l fore giidliz hyrd ib 47. — n.
långt (lankt. lonkt), adv. 1) långt, på långt
avstånd, lång väg. at höra mässo lanct fraa (de longo)
Mecht 267. portcndo ... lankt fraan räkkia märkia
ok affbögia GU C20 s. 470. 5) i hög grad, myclcet.
swa var ok är hans döder lonkt dyrare än otalliga
verl-der SvKyrkobr (Lucid B) 158. — dat. sing. n. langO
(longo SkrtUppb 71. langha MP 4: 78, 157), adv.
2) för länge sedan, långt förut, järtekne soln skedde
langha j fordom dagom MP 4: 157. — gen. sing. n.
längs (langhx), adv. på längden, längs. — at längs,
på längden, stadz mwren göris runder wm kringh oc
ey ath langhx PMSkr 163. — »lailgS miidll (longss
niet), prep. längs med. halff fäuiptende alin longss
met torgith och x alna op met gatwna Svartb 338 (1432).
— lailgs ut (langx-), adv. längs efter, utmed
varandra, j hwariom mwuno waaro x tanna gaardlia,
hwilka som saatlio langx wt JMPs 244. — Jfr
af-, alna-, famns-, fingers-, fota-, lialffota-,
iiiin-, »panna-, tvii-, tliviirliands-,
iinda-langer, ävensom ilndalangs, bortlangt. — langa
fasta (longa-), f. långfasta; i sht den påsken
föregående fastan, fyrnia äiitiggia myölk ällir smör j
thenna langa fastunno MP 5: 175. ib 184. rätther i
longafastonne söndag stekt oc sudheii sil (o. s. v.)
Brasks Matordn 8. Jfr langfasta. — langa
freadaglier (länge-, longa-. -freedagher:
-free-dagh SkrtUppb 149. -freydagher: freydagh ib
147. -fridagher: -fridagh SvB 208 (b. av 1500-*.)),
m. [/si. langafrjàdagr. Ags. langa frigedæg] L.
långfredag. a longa fridagh SvB 208 (b. av 1500-i.). oppa
länge freydagh SkrtUppb 147. iak leedli dödh oc piuo
Tppa korssit länge freedagli ib 149.
»langfasta (long-), /. = langa fasta,
long-fastan som kätriniigene timme är, skal haldas foro
pascha daghen MP 3: 119.
*langgangsöm (långgång-), n. ett slags
häst-skosömt Linkbiblh 2: 211 (1513).
langha] 111 ber (long-), m. L. långhalm. PMSkr
304. — ss tillnamn, jönsse longhalm Uppl Fornmt 46:
190 (1517).
langhet, /. längd. Mecht 18. skal hon thär haffiia
äwärdelikin grat for pinona langhet sliul MP 4: 241.
*lailglliiladher, adj. klumpfotadt scautus (fel
får scaurusj ... langliäladlier GU C 20 s. 551.
»langhiitta ("hetta), f. hätta med lång strut
ss tillnamn, esbiörn laiighetta STb 2 : 500 (1490).
»langiärn (long-, longdh-, -jern), n. redskap
el. dyl. bestående av ett långt järn. Jfr SAOB: L
1428 och Kalkar, Ordb. 2: 749, B: 649. ij longdhjern
til vngxje[rjn I/LG 2: 78 (1518). item eth
skorstens-jorn och et longjerii for iij öre ib 67 (1520).
langklliver (long kniff (ack.)), in. långkniv
(nyttjad ss vapen), och redli eptir arbeites mannen
och hade en longkniff STb 1: 334 (1482). ATb 3: 398
(1532). — »lailgknifs balla, /. skida till långkniv.
STb 2: 245 (1488).
langleker, m. L. 1) längd, utsträckning i rum.
RP 2: 261 (1393). (t) hulkiii tompt som är xiiij alin
longh ut med gaten oc xv alue lönleken (fel för
langleken?; it quarter mindre STb 6: 170 (|517).
langlika (langelika (-lica) SJ 2: 111 (i488),
STb 3: 318 (|496) o. s, v., 4: 10, 41 (1504).
lang-likä Gadolin Pants 270 (1366). langhligha
Vår-frup 142 (1461). langliga JMPs 250. langeliga
STb 2: 195 (1487), 341 (1489), 4: 75 (1505). lOnglige
STb B: 140 (1517). longelige 11LG 2: 56 (1516).
Se Sdw 2: 1257), adv. L. 1) länge, ith stenhus,
som hon siolff ]angelica vlj both haffuer STb 8: 318
(1496). ib 401 (1498), 4 : 41 (1504). for messevýn, som
longelige stodh obotalath HLG 2: 56 (1516). 2) får
länge sedan, långt förut. ... hwilikä iordh som iak
hafdhe hnnum langlikä pnntsäth Gadolin Pants 270
(1366). lukt, som gik aff dödhoni ilgärningis manna
kroppom badhe sniman öc langhligha för dräpnom
SkrtUppb 171. Vårfrup 142 (l46l). STb 2: 195 (1487),
341 (1489). SJ 2: 111 (1488). hade ... harthwijck
halft gerdt nagat til ath tlinle, tha haffde ban hanom
langeliga tilthalit ffor then schul han hauer her
gangit foro hans öghon j stadin nw j ij aar STb 3:
254 (1495). 16 449 (1499), 4: 10 (1504), 75 (1505), B: 140
(1517). JMPs 250.
langl iker (langlikin. langaliger: -liga SJ
2: 146 (1489). longliger: -lig STb 6 : 232 (1519).
longeligen. lonliger: -ligit STb B: 319 (1521,
Kop)), adj. L. lång, långvarig, konungen fik en
langlikin nattn dröm väl fyra nätter ath slagh MP 4: 147.
thot är bätre ou kort sorg eu longlig STb B: 232
(1519). ga|f jak vnge lasse smid ... for longeligen
hestebrwdnyngh I/LG 2: 68 (1520).
langlikhet, f. Se Sdw 2: 1257.
»langning,/. Se förlängning,
lailgsanibor, adj. långvarig. — n. adv.
långt,vidlyftigt. mykyt meer skriffua doctores nff psaltarans dygdli
oc priis, hwilket ]aiigsamt ware at skriffua JMÖ 7.
langsainlika (long-, -samliga), adv. 1)
länge, haffuer iag forståndit, att the haffua aktad
giffua for:da godz vnder nådendals clöster ...
liuil-kit oc jag longsamliga tilforende haffuer aktad att
göre FMU B: 264 (l490, samtida avskr.). SvB 476
(6. av 1500-t.). JMÖ 19.
»langsliidhi (longsläda (pl.)), m. långsläde.
Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513).
»lailgtriuillger, m. person som lar långa steg.
gressutus ... storfötther ok langh triningher scilicet
qui magnos habet pedes vel magnos facit gressus
GU C 20 s. 323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
