- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
453

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledlisaghare

453

leidh

ledlisaghare (leedh sagore. lendzzaghare),

in L. ledsagare, vägvisare. — lots? nauiclerus (för
uiuclerus) qui nauem in potestate habet wlgariter
leädli sagore GU C 20 s. 345. — ss. tillnamn, lasse
lejdzzaghare SD NS 3: 423 (1419, avskr.). ib.

ledhsaillber (led-), adj. motbjudande, ledsam,
tråkig. MP 4: 106.

ledhnnger, m. L. — ledhungslnmi (ledungx-.
ledunx-. lethungx-, -lame. -lama), m. L.
ut-slyld, urspr, utgörande avlösning för skyldigheten alt
dtltaga i leding och erlagd de år då sådan ej utgick.
St Sdw 2: 1258, SAOB: L 449. IiP 1: 99 (1357). Svartb
39) (1441). swara cronane til alla affskyller aff
for-scriffna ägo som är aarliga iiij skillinga oc vj peninga
ledunxlame wtgiffuande om lareussmesso Brasks
Kipieb 16 (1508).
leena, f. lejoninna. JMPs 404.
»lefning,/. Jfr aterlefning.
*legist, se leidhisker.

leglia (leegha. lega. leyghe: -en ATb l: 21

(l«54)), f. L. 1) lega, avtal; avtal om rätt att
met. ersättning använda el. bruka annans egendom.
then batin jacop garp tog aff jon fesbyörnson wtan
lam ok lego ATb 1: 76 (1457). 2) lega, bruk av
annans egendom (särsk. jordegendom) mot
överenskommen betalning, arrende. Se Sdw 2: 1258. wi ...

låtom___wart huus i stocholme ... til leghu fraan

fässom dagh Rydberg Tr 2: 245 (1357). VKJ 98 (1447).
tha hon latz leegho, tha rantar hon 4 mark ib 149
(1447) (Jfr lata 11). togh han fran niic ... ix köör
j nydliingh aff thorn thät haffde til leghö Arfstv 20
(n6l). ib. lather nokor skipare androm sith skip til
legho PMSkr 57. 3) lega, betalning för bruk av
annans egendom el. arbete, tho swa at han them fria
matte hafwa oc wtan legho VKJ 3 (1436). ib 4 (1436).
han sagde thet han gaff hans törn leyghen aff gardhen
ATb 1: 21 (1454). Arnell Brask Bi1 22. taker nokor
skipare tynnor til legho til ath föra win äller ööl
mädh före pänynga, oc pa resonne komma tynnorna
borth, tha är skiparen pliktogher betala leghona som
han loffwade PMSkr 63. ib 66. — Jfr ars-, bats-,
bodha-, gärds-, gardha-, hus-, huså-, hiista-,
ko-, oxa-, pråm-, skip-, skogh-, skogs-,
smi-dhio-, ängia-legha. — legho driinger (lega-.
leg(h)e-), m. L. legodräng, tjänare. SvKyrkobr 32.
en husbonda giffuer sinom legadrängom ars lön eller
daga lön MP 4: 131. ib. Arnell Brask Bil g. —
legho gods ("götz), n. arrendegods, arffuagotz,
köpagotz, pantagotz öc leghogotz Rydberg Tr 3: 333
(1474). — »legho hiister (lege-), m. hyrd häst.
gaffz akarenom ij öre mindre än iiij mark for theris
körning oc för en lege hästh Stock Skb 124 (1520). —
*legho klärker (legoklerker), m. om till
nunnekloster knuten präst, "herr Anund, legoklerker Sko"
RP l: 304 (1371). — »legho ko (legha koo), /.

(ut)hyrd ico. Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim.fr. 1440).

— legho kona (legha- MP5:141. -konna ATb
1: 17 (1453)), f. L. tjänstekvinna, piga. Se Sdw 2:
1258. ATb 1: 238 (1466), 391 (1472), 3: 362 (1527). —
»legho lös (leghalöss), adj. fri från hyra.
ATb 2 : 63 (1476). — legho nian, m. L. 2)
arrendator. Se Sdw 2: 1258. — *legho nam (lego-),».

föremål som tagits genom självpantning för utebliven
lega? ath the skolie fly jens benktsson ssyt pansar
j glien ok legonamet ATb 3: 155 (1504). — legho
qvinna (lege-), /. = legho kona. ULG 3: 65
(1523). — leghostämna,/. Se MUKopp 100.

»leghat (legat. pl. -ar. Se Sdw 2: 1258), ra.
och legliate (legate), m. legat, sändebud,
fullmäktig, ställföreträdare. Skotteb 44 (1460—6l). then best,
som legaten fek ib 45. vx. gerdrud legatens d:t ij
öre quit ib 63 (1461—62). wij jens medh gudz nåde
erchebiscop j lund, swerigis förste och pauens legate
STb 2: 555 (1491). ib 3: 88 (1493). Stock Skb 80 (1518
—19). eit sylffstop, som legaten fik effter radetz
be-folning fore priuilegia, som legathen stadfeste bade
pa latine och swenske ib 81 (1519). ib. IISH 16: 7
(1526).

leghia (legha ATb i: s (1452). ib. legie SJ 2:
272 (1495). leýa STb 4: 14 (l5"4); PMSkr. 66, 94.
leje STb 4: 212 (l51l). pass. lägias VKJ 276 (1466).
pres. leier Arnell Brask Bi1 22. pass. leghis VKJ
9 (1447). legis ib 185 (1466). leyis ib 184 (1466).
leys ib 173 (i466). impf. legd(h)e ATb l: 41 (1455);
STb 1: 70 (1476), 150 (1478); HLG 2: 100 (1521). supin.
legh[t] MP 5: 157. lekt ATb 1: 328 (1470), 2: 134
(1479). legiat VKJ 65 (1480). leyth PMSkr 70, 76,
95. Se Sdw 2: 1258), v. L. 1) leja, hyra (ett ting),
arrendera. VKJ 9 (l447). thogh leys thet (o:
hemmanet) for 3 pund smör om aret ib 173 (1466). ib
184, 185, 276 (1466), 65 (l480). wiil . .. hans brabender
samme hussz legie fför licha som en anner tha är
hans nest tet at haffua fför skäligheth om aarit SJ
2: 272 (1495). then, them (o: gårdar el. bodar) leier,
antwarde them saa ferdiga jghon Arnell Brask Bil 22.
PMSkr 66, 70. j skipono hwilkith köpmännena haffwa
leyth äller fraktath ib 76. ib 94, 95. 2) leja (en
person till arbete el. någon gärning), lassa kel ka
drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom til at
böta ATb 2: 134 (1479). oss haffuir inghin legh[t]
ällir stath til ärwodis MP 5: 157. 3) hyra ut.
ATb 1: 328 (1470). ath ban ecke legde olaff andersson
gaardin meer [än] eth halfft aar STb 1: 150 (1478).
4) tinga, träffa avtal om? olaff mölnare legde kosth
eth aar omkring aatli sancte öryans for x (10) marek
STb 1: 70 (1476). item ij mark for högmessor, som
jach legde HLG 2: 100 (l52l). ib. främmer meer än
prästins eghin wili är som kirkiona skal leghia RP
2: 272 (1394). — »leghia lit, 1) hyra ut,
arrendera ut. StÄmb 42 (1446). at niils biil legdhe äldre
wth hwazske bodhir ällir annwr hws ATb 1: 41 (1455).
STb 4: 14 (1504), 212 (l51l).–Jfr utlegllia,
ävensom oleghdher.

»leghiare (legiare), m. commendaticius qui de
suo nobis dat vt res eius habeamus in nostra tutela
wlgariter legiare GU C 20 s. 127.

leia, v. le, skratta. — ss uttryck för glädje,
tillfredsställelse el. bevågenhet. Jfr R. Pipping, Kommentar
t. Erikskrönikan 641. en man war aldreg swa illa
grötter at hans hierta matte ey lee swa waro the
wäna a at see EK 3508. — bildl. Se Sdv 2: 1258.

leidh (leygdh), f. 2) följe (av skyddsvakt).
o ihesu giff oss änglana godha oc trygga leygdh til
äwärdeligx liiffs frögdh SkrtUppb 179.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free