Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lekfolk
455
letllker
oiganum ni alla handa siwngande lekär ok enkanneliga
oiga lokor ok viso sånger GU C 20 s. 390. tha smakar
gistomen kosthin saa myklo sötaren, at öghonen see
hvsith prydhelika tilsath öronen höra lustelika leka
Sp V 285. — sång t Se It. Pipping, Kommentar t.
Eriks-krönikan 246 /. danz ok leker ok faghor ord hörde
nnn bade vte ok jnne EK 449. 10) skämt, gyckel,
mrri. SvKyrkobr 9. röffwaren ... som giordhe leek
af christo ib 28. nar thänna wnghe swänuen haffde
ttätta hört, loo han oc giorde lek aff hans ordhom
JMPs 429. — mädh lek, på skämt, thet sade han
medh lek ATb 1: 42 (1455). — Jfr baril-, dobls-,
fnsto-, llsk-, fiske-, harpo-, kär-, orgho-,
orghovärks-, riddara-, yartafls-leker. — *ieka
ringer, ro. plats där lekar el. spel utföras, om
(an-tic) teater, cauoa uie diwra skrvbba ok hölö ok halffuer
leka ringhor GU C 20 s. 88. — leka systir (leclia
sýster), f. leksyster. — om antagonist i slagsmål.
St E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 310. STb 3: 164
(1494). — *leks godlier (-göder), adj. ägnad att
diltaga i tävlan, competens ... höfflegin ok leks göder
GU C 20 s. 130.
lekfolk (leg-, leegh-), n. lekmän, llaycus ...
icest popularis legfolk jnde laicalitas ... leegh folk
GU C 20 (hand 2) s. 60 (daniserande).
*lekfllglll (-foghil), ni. fågel all leka med. bildl.
likerwisth som the willo haffwa oss för sin lekfoghil
PM Br ef 301 (1508).
»lekirska (pl. läkirseor), /. =
lekmännis-kia. FOVKl 209.
*lekirska, f. kvinnlig lekare (musikant), at thu
sigh mik, hwa thänna wngha lekirskonar (timpanisthæ)
äru Sp V 38. ib 39. Jfr striingia lekirska.
lekman (läk-), m. L. lekman, allom them som
biggia ok boa j aho biscopsdöme klerkom oc
läkman-nom Vårfrup 129.
lekmänniskia (leekmenniskia),/. laica,
kvinna icke tillhörande det andliga ståndet, tjänande syster
i ett kloster, (person är ej valbar| till abedissa) om
hon är j hanne ... ellir aff kirkio lyst, leeknieunisltia
... Abbedval i Vkl 98.
*lekobana, /. plats för idrottslekar, diludium . . .
lekobana ok atskilder leker GU C 20 s. 188.
*lekoleinakare, se liikalonmakare.
lekter (legdir ATb 2: 198 (1482)), adj. L.
tillhörande lekmännens klass. Priv o skyddsbr 184 (1442).
*leil? subst. [iV. Dial. lein, f., sluttning.] sluttning,
lid. i ortnamn. Se I. Lundahl, Falbygdens by-och
gårdnamn 109.
*leo? m.f [lsl. led. Lat. leo] lejon. Se E. Noreen,
Ark. f. Nord. Fil. 49: 230 f. Ivan ed Noreen 2721 (C)
o. s. v.
léon (leghon Prosadikter (Joan prest) 345. best.
leyändet Thomas Varningsbref 3 (1436)), n., m. ochf.
swa frälsedho mwsen leyändet med lislä makt och
godhom wilia Thomas Varningsbref 3 (1436). haffuer
jak vnt och giffuit honum til wapn och hielmtekn
een swart swalä vtinnen ith röt fi SI d och pa hielmen
hal ff delen aff it blat léon SvSkr 1: 36 (1482). —
*leona likllilse, n. lejonbild. Ber 61. — *le01ia
Släkte, n. lejonsläkte, grym art. Se Sdw 2: 1258.
"leonlioviidli (leijonhufwudh), ». lejonhuvud.
medh skiöldh och hielm, som ähr et leijonhufwudh
medh een vthrächt tunga FMU 4: 462 (1476, avskr.).
ler (leer. lär Skotteb 402 (1465—66, Kämn)), n.
och *lera, f. [lsl. leira] lera. item kärren, som lereth
trampade och halp mwremestare[n] en öre BLG 2: 62
(1518). ib. gööd lerana tiokt oc sanden tunt Brasks
Cal 267. PMSkr 620 (avskr.). Jfr bla-, hvit-,
klök-, mo-, spik-, spiik-, tighl-ler samt bla-,
spik-lera.
*lerarbeide, n. arbete med lera. Se Sdw 2: 1258.
*lei’bakke, m. backe med lerig jordmån. PMSkr 334.
♦lergraf (leer-),/. grav ur vilken lera uppgräves.
domkirkionne lergraffuar Svartb 309 (1423). ib 563 (1515).
*lergha, /. [5». Dial. (Skåne, Ball., Smål.) och
D. Dial. (Bornli.) lerja] lerjord. Se E. Smedberg, Peder
Månssons landsmansskap 65 och E. Holmkvist, Ark. f.
Nord. Fil. 52: 346, 348. lergha, saand, oc
swarthniwl-lena fetha, liwrw hwar skal brwkas är konsth vetha
PMSkr 192.
*lerhus (leer-), n. hus med lerväggar, i bild.
sannelika syndinna aldra wärsta lustilse ... wnflyr
thu ekke, saa länge thu jnnebyggir leer hwsith ällir
jordhkulona, thz är thin krop SpV 563.
"leriordll (leer-), /. lerjord, stark lerjordh bär
gärna rogh PMSkr 200. ib 333, 342.
lerkruka (leer-. -krukka. pl. -or), /.
lerkruka. GU C 20 (hand 2) s. 69. MP 4: 189. —
*ler-kruko makare (leerkruka-), m. krukmakare.
SvKyrkobr (Lucid B) 226.
lerkrus (leer-), n. lerkrus. GU C 20 s. 294, 541.
*IerlÖt (leer-), /. lermark. Svartb 308 (1423).
•lerogher (leroger), adj. lerig. GU C 20 s. 95.
*lerpanna (leer-), f. lerkärl, lerkruka. PMSkr
561, 625.
*lerpntz (leer-, -puz. -pus), m. lerpöl. GU
C 20 s. 3, 16.
*lertrailipare (leer-), ro. person som äller lera
medelst trampning. HLG 2: 12 (1509), 25 (1511).
leta (letha. läta: -andis JMPsm. supin. lett
SkrtUppb 278. imperat. letha STb 2: 542 (l49l);
PMSkr 298. Se Sdw 2: 1258), v. L. 1) leta, söka,
söka att ßnna. med ack. fflyddhe hon ensammen ... til
skoghen ... lätandis nakodh lönlikidh rwm j hwilko
hon matthe sig skyla JMPs 406. — med prep. äptir,
jomfru maria haffde tapat sin soon j mönstreno oc
lett äfftir hanom mädh störsto sorgli SkrtUppb 278.
— med prep. um. letha framdelis pa xxv (25:e) bladit
om flere arflfuinga STb 2 : 542 (1491). 2) söka, söka
att skaffa ti. förvärva, med ack. tha wisthes per
redhersonne oppa tinget ad letha sen rätli medh
skatninges mannomen ATb 1: 18 (1453). 3) söka,
söka att få veta, utforska, med ack. ma ok bör
k[ongen] letha sannond om all ärende Arfstv 48 (1461).
— leta Sik, 2) se sig om (efttr). med prep. um.
är sidh halle honum (0: kocken) til liielp en dreng,
oc han sig om then lete, honum behager Arnell Brask
Bi1 36. — leta up, 1) uppsöka, söka ßnna.
PMSkr 298. — Jfr ater-, sainan-, up-, ut-,
äp-tir-leta.
*leta, je lita.
♦letare, se litare.
*Ietliker, adj. Jfr oletliker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
