Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litosteii
465
lins
jensson hanom (som hade tagit en kjortel och en kåpa)
hettlian epter offuer garden: effter thu hauer tet mera,
tha thagh ... thet litzla medh STb 3: 117 (1493).
tha komo til honom x spitälske män vt aff enom
lislom köpstadh MP 4: 190. — litle rättin, se
rätter 4. — n. then rekinscap ... j leelo älla storo,
äugo v lidan takuo FMU 1: 392 (1384). Skrtüppb 34.
— litit ok got, ss tillnamn, eodem dio feste litid och
gott vj (6) manna lag, ath hon ecke hade (o. s. v.)
STb 2: 163 (1486). ib 165 (1486). cristin litet och got
ib 215 (1487). — litet, något, i symonahult iigher
clostrid litet aff jordli VKJ 73. — n. adr. 1) litet,
kort. om rum. ty böd han thorn lytot tilbaka draglia
Troj 29. 2) litet, föga. — litit ok litit, i små
portioner, småningom, läth thär j pwhrereth aff
kolominen, oc marka myölena litith oc lttith j sändher
PMSkr 389. tha boryns til ath lätha aloe j olyona ä
litith oc litith ib 536. 3) något, somme (stenar)
ärw oc litith bleke til see PMSkr 462. Troj 29.
»litosteii? (likosteen), m. färgsten. rubrica .. .
likosteen (för I i to-) GU C 20 s. 530.
lilldll (liwd), n. L. 2) del som höres, ljud. lat
thy höra j enne litle wttydhuing, huru the thing som
lik äru j liwdheuo (voce similia), finnas olik j
sinno-mon Sp V 521. — röst. SpV 159. härrans liwdh (vox)
nidherslaandis öknena ib 549. ib 557. — Jfr basuna-,
nils-, o-, saman-, stena-liudh samt ludh.
liudlia, se lydha.
»liudlielika, adv. ljudligt, högt. vj ... lotliom
liudhelica läsa ... ærchebiscops jönissa liaqiionsson
... stadga oc stillabreff Gummerus Syn-stat 45 (1440).
Jfr ludhelika och hugh-, mis-liudhelika.
liudlier (n. liwt), adj. ljudlig, högljudd. — n. adv.
ljudligen, tydlig!, uttryckligt? som tha strax in för the
gode erlige friborne frelssis men ... liwt och skelige
bewist wort STb 5: 158 (1517). — Jfr ivirlut.
lilldllglllllli 2 m. Se Sdw 2: 1260, J. Sahlgren, Namn
och bygd 6: 28 ff., Dens. i Hälsingborgs historia, red.
av L. M. Bååth 1: 147 ff., Dens., Sydsv.
ortnamnssällskapets årsskr. 1925 s. 25 ff., J. Palmer ib s. 19,
Dens. i En bok om Skåne 1: 131 /.
liufhet (lywff-, lioff-, lyoff-. lywg- GU
C 20 (hand 20) s. 159. -heet), /. 1) kärlek, nar
liakar älskar ont oc haffwir thär til lywffhet
SvKyrkobr 354. 2) mildhet, vänlighet, at abbatissan ... mädh
liolfheet liöre alla the som widh hona wilia tala FOVkl
212. lyoffhet oc mildhet öker oc gömer fridhen JMÖ 164.
mulcedo . .. lywgheth GU C 20 (hand 2) s. 159.
liufliker (liuffligen), adj. 2) ljuvlig. SpV 124.
liuflikhet (liofflig-), f. 2) mildhet, vänlighet,
godhet. Mecht 232, 341.
*liufmälter (lioffmälther), p. adj. som talar
milt el. vänligt? delinificus ... kloker radgiffuare ok
sötmälther eller liofrmälther GU C 20 s. 173.
*liuftalan (liof-), f. ljuvt tal. tha flyo quinno
henielikhet oc lioftalan Bel Män 134.
Iingha (lywgha. impf. lögh ATb 1: 337 (1470),
381 (1472). lywgh JTb 89 (l510). 2 p. lögxt STb
1: 173 (1478). loght ATb 1: 171 (l462). pl. 3 p.
lugo STb 4: 14 (1504). supin. lughet JTb 7 (1456)),
v. L. ljuga, tala osanning, tw loght i tandens nampn
ATb 1: 171 (1462). tw lögh som een hora ib 381 (1472).
Ordbok.
... och sagde swa: ... tw lögxt, och knitto näffwan
STb 1: 173 (1478). — med prep. a (up a), fordrogh
jöuia ... qwinnonne rättin ... som appo honom hafdhe
lughet JTb 7 (1456). ib 89 (l510). — ljuga, uppdikta,
falskeligen föregiva, med ack. samt prep. a (up a),
en hoffman ... trughadhe hanne til ok lokkadhe,
ath hon skulle liwgha thässa stora for:da lygn appo
JTb 7 (1456). — liuglia sik, 2) genom lögn lyckas
komma (ngnstädes). tesse ... lugo tliöm vthan
bommen ... och fore wth medh ena thoma skuto STb 4:
14 (1501). — *lillglia af, genom lögn frånhända (ngn
ngt), bonden ville lywgha hanom hedir oc äro aff
ATb 2: 62 (1476). — "liugha ivir, [Jfr Mnt. over
lègen] beljuga, ljuga (ngt) på (ngn), thet lögh thu mik
öffuir som een hora ATb 1: 892 (1472). ib 2: 33 (1474).
Jfr ivirliugha.
iiughare, m. L. ljugare, lögnare, bedragare, tw
skulle.sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok
äkke ther dandemän sitia ATb 1: 220 (1461?).
"lillghlika (lywgh"), adv. lögnaktigt, falskt.
om hon haffwir onytteligha swikelika lywghlika
swo-ridh SvKyrkobr 357,
*liugkna (liwnga. lyghna: -adhe), v. ljunga,
blixtra. Prosadikter (Sju vise m) 148. GU C 20 s. 298.
"liughiiblikaii (lygn blekan), f. blixt.
PMSkr 293.
liughuelder (liwngh äldher GU C 20 s. 55.
lyungh eeldher: -eeldh SvKyrkobr (Lucid B) 228.
lyngeld Sp V 250; (obl.) SvB 173 (omkr. 1500).
lyngh eld JMPs 18. lyngh eel ib 535), m.
ljungeld, blixt, eelden ok fröstet sin j mellan opväkkiä
störstä storma hagnell ok lyungh eeldh SvKyrkobr
(Lucid B) 228. thänna stenen (o: margarita) dogher
fför nianghra handa sywkdhom: tordön oc lyngh eel
JMPs 535.
liung (lywngh), n.f ljung, mirica liungh
Växt-förleden, fr. medlet av UOO-tnlet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 8. GU C 20 (hand 2) s. 144.
lywngh tiänar them (o: bina) wäl ath draglia honagh
alf PMSkr 296. — ljungbevuxen trakt, ljunghed, i
ortnamn. Se Sdw 2: 1260.
*liuuga, Se liughna.
»liungthuva? /. Se lysungthiiva.
•lillllkiil, adj. Se lionkin.
liurskoglier J m. Artikeln Sdw 1: 772 utgår. Se
B. Lindén, Namn och bygd 20: 180.
lius (lijws GPM 2: 318 (1508). liutz Linkbiblh
2: 183 (1523, Brask), lws HLG 3: 85 (1526); -e ib
112 (1522). lwss Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470?);
1ILG 2: 125 (1524); pl. med art. lwssen ib 2: 125
(1524), 146 (1527). lwis ib 3: 111 (1529). lwüs ib
122 (1529)), n. L. 1) ljus, klarhet, siätta
sannelika liwseno (luce) skalt thu ey twäka liffwande
siä-lena ok människiona, til gudz biläthe ok liknilse wara
giordha, at hon skulde wäxa ok ökias wälsignadh
SpV 379. 2) ljus, fackla, liwsit satte hon oppa
wäggena ... ok timme skulle släkkia skaran oppa
liwsena ATb 1: 143 (1461). om then gode herren
dorn-proasten wil lata brinna lwss for mill siäl Svartb
(Skokl) 502 (omkr. 1470?). Ilist Ilandl VIII 1: 67 (l5i4,
nyare avskr.). item v ortog, för Iwse gwttes för
prim-messer HLG 2: 112 (1522). item klokaredre[n]ggen j
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
