Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunga
471
luta
om tyg. ATb 1: 157 (l46l). ... en blan ludiskan
(sannol. för lundiskan) kiortil ib 169 (1462). j (1) brun
lundesk kiortil STb 2: 253 (1488).
lunga, f. lunga. Se Sdw 2: 1261. — ss tillnamn.
andrens jäcobsson alias lunga KTb 27 (1412). —
lungo adlira, f. lungàder; vena basilica, åder på
(vänstra) armen. Se Sdw 2: 1261. — lungo gräs,
ti. pulmonaria officinalis Lin. Se Sdw 2: 1261. —
luilgO SOt, /. [Jfr Fnor. luiignasótt, lungusött]
lungsot, lungsjukdom, faren faa hvngosoth TMSkr 241.
Miingadher, /. = lungo atUira. Se Sdw 2: i26i.
Munnastorl/. pl.? = lunnende. Se Sdw 2: i26i.
lunnende (-enda), n. pl. till jordegendom hörande
förmåner, jäc ,.. afhendher doinkirkanne i skaroni
stnlbierghet ... meth allit lunnendä, som ther til
liafwer ligliet SD NS 3: 67 (1415).
*lllpilli vatll, n. av kok på lnpin(frö). PMSkr 258.
lura (-ar), v. lura, ligga på lur. seen til at then
presten her lurar ok seer alla vara länliga raadh ...
at han ey vndkomber J Buddes b 154.
lurangel (pl. lwranger), m. pik, spjut med
långt skaft. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 638. schal
och ingen wiiria aff föres ... ey heller harnisk ...
lwranger, hillebardar eller uagat annat götz Rydberg
Tr 3: 491 (1502). HSB 20: 201 (1507).
lllS (pl. 1ÖSS SvKyrkobr (Lucid B) 137. lwSS
GU C 20 s. 575; -ena PMSkr 281),/. lus. smör en
wlnan traad thär mädh oc binth wm halsen aff
fal-kanoni swa dö lwssena PMSkr 281. Jfr viiggia lllS.
"lusogher (lwsugher GU C 20 s. 575), adj.
lusig. PMSkr 281.
lust (löst), /. L. Se Sdw 2: 1261. 2) lust,
njutning, nöje. |fore the ffram bätre jn pa holmen och
hade sin lok ok löst STb 4: 290 (1513). — Jfr
brudh-löps-, liionalags-, väl-lnst.
lusta (lösta JMPs 505; Troj 39; -as PMSkr 217,
218; -andis ib 301. lysta J Buddes b 168. impf.
lust SvRimd 49), v. 1) hava lust el. begärelse till.
allo thy, som nokot syn lustas, äller åstundas kan
Mecht 244. — opersonl. med dat. sidhan han hafvda
the lielgha gafwa. tha lust hanom egli lenghar j
wärld wära SvRimd 49. o tu hymmeriki ... alt thet
j tik hafuandes thet nagrom kan lysta J Buddes b 168.
2) förlusta, förnöja, flfnger tingh lösta hoghen JMPs
505. — (?) ther j bland stodo kosteligen belethe aff
sten, ther man sea oc skoda lösta matthe (que
intuen-tium aspectibus alludebant) Troj 39. — refl. lustas.
1) hysa lust el. begär, the (o: bina) ätha thär aff swa
förgirogtli swa lostandis äffther winthren PMSkr 301.
2) förnöjas, flnna lust el. nöje. med inf. gether löstas
bitha skoghon oc qwista PMSkr 217. oxa oc kör
los-tas mästh ätha thär skogher är oc byske ib 218. —
Jfr for-, väl-lusta.
*lustan, f. lust, njutning, nöje? tion haffwir halft
orena ... thanka witandis oc siälffwiliandis mz lustan
oc samthykkio ScKyrkobr 346.
luste (lost(h)e), m. L. cupido, libido, lust, begär
(vanl. till ngt otillbörligt). Se Sdw 2: 1261. woluptas
lustin iir olofüigha hogxsins ok skämnieligha mz
skörom sötma, til thz som olofflikit är een tilbögilse
iSfyiV 138. jllicebra... kropsinss losto oc anuer
olagh-legh löste GU C20 (hand 2) s. 11. ib s. 33. 2)
delectatio, lust, njutning, nöje. Sp V 158. — Jfr kl’OpS-,
mat-, mata-, van-, viil-lnste. — *lusta fulder
(-fullir), adj. njutningsfylld. thy iist thu 0 härra
fulkomplighin fridhor ok lustafullir (deliciosæ) sötme
SpV 490.
lusteliker (-likon. losteliker: -aste JMÖ 134.
löstelighen GU C 20 (hand 2) s. 9l), adj. 2)
de-lectabilis, ljuvlig, angenäm, gudh j sinom sötma,
hwilken som swa Iwstelikon är badho skodha 0c tänkia
SvB 346 (b. av 1500’«.). — Jfr välliisteliker.
lustelikhet (lusteligheyt SkrtUppb 353.
loste-likhet JMÖ 134. lystelikhet Prosadikter (Barl)
38), f. 1) lust, njutning, ljuvlighet, det som är
ljuvligt el. angenämt, åstunda kropsius lystelikhet
Prosadikter (Barl) 38. o aldhra lostelikasta lostelikhet är at
t&nkia, gudhfadher omlfämpner brudhena JMÖ 134.
2) lystenhet, lusta, begär. SkrtUppb 353. thu haffwer
j siälinne tre uaturas, oskälikhetena, lustelikhetena
(concupiscibilitatem) ällir begriplikhetena, ok
skälik-lietena SpV 502. for thy at hans natur war wthan
alla manzslika lustelikhetz girnilsa smitto (sine omni
humana! concupiscentiæ macula) SpV 540. — Jfr väl-
lustelikhet.
lusthet, /. 2) ljuvlighet, at gudh plantadhe
lusthetinna paradiis som är jomfru maria SkrtUppb 115.
lustilse (lystilse Prosadikter (Barl) 25, 35),
n. pl. 1) begär, begärelse, ffortat mik mina synder,
hwilka jak saman drogh, mädh kötlikom astwndilsom
oc lwstelsom SvB 163 (4. av 1500-i.) (möjl. att föra
till 2). 2) förlustelse, lust, njutning, nöje, fröjd,
wärdlena lystilse oc höghtidh fwlnadho j hans öghum
Prosadikter (Barl) 25. ib 35, 37. — Jfr vällustilse.
lustogher (-ugher. lostoger. löstoger), adj.
4) ljuvlig, behaglig, angenäm, atjumffru maria matthe
honum naghra the böön känna soin hänne ware
lus-tugh ok tiikkelichen ath höra SkrtUppb 350. mitus
ti lustogher äwwäntyrlegh GU C 20 (hand 2) s. 149.
preconissus är er ston blaa ... löstoger til skodha
PMSkr 487. hänne fader ___ bad henne ... epter
jomflfru sed snacka lostog ord mz jasono Troj 11.
lustoghet, /. Jfr viillustoghet.
*lustriker, adj. rik på fröjder, ljuvlig, at j
haff-win ... idhan ... lwstrikasta (?) wnghdoms aldir,
thrudliit wndliir idhra föther SpV 3.
lut (ludh GU C 20 (hand 2) s. 9l), f. lut. —
*luta halia, /. lutbalja. HLG 3: 34 (1519). — *lttttt
ho (lutha hoo), i». = luta halia? HLG 2: 13
(1509). — Muta trunibn,/. avloppsrör för lut (i
badstuga). HLG 3: 34 (1519).
luta (-ar. part. pres. lwtandis PMSkr 338.
luthenne GU C 20 s. 100), v. 1) inträns, luta,
böja sig. ceruuus luthenne versus cernuus incedat
cui bassam ianua se dat ban skal lwthenne gaa som lag
dör haffwer GU C 20 s. 100. är thz swa at hogxsins
fägriudh lidher owirwälle aff skadhelighe samtykkio,
tha luthar (inclinatur) gäustan äpthir ok smittas
jomfrudomsins stadghe SpV 102. nar människian är
stadh mith i mällan diäffwllin ok ena onda människio,
til hwilkin delin hon luthar (cujus parti cesserit),
wndliir tliäns härradöme bliffwer hon SpV 431. —
luta, avvika från lodrät riktning, mwra som böriade
lwta HSll 13: 115 (iSU, Brask). — luta, avvika från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
