Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggin
478
liighil
t mark ATb 1: 284 (1468). — liiggia til, 1) lägga
till, tillägga, öka. ty vaare raad at j lagdhen
presto-men naagot til at the sungo thes veliogare tidhenia
Saml 6: I7S. 3) tillägga, tillskriva, hanoni (0: Guds
son) lagss enkanneligha til alzskons wisdombir
SkrtUppb 235. — tillvita, lägga till last. Lindblom Abl:al 7.
ATb 1: 17 (1453), 224 (1461 ?). han lagde per karson
ful rofri til for sitiande radhe ib 211 (1465). ib 266 (1467).
JTb 11 (1456), 20 (1459). STb 1: 116 (1477). teslikes
lagde klokkeren i hosby hanuni til. thät förnämpde
niels hä|fde tagit hans wid Uppl Lagmansdomb 9 (1490).
ib 14 (1490). STb 3: 347 (1498). än thär til mädh
magha the liiggia honom förrädilse til PMSkr 53.
ib 66 JJ, 87. 6) göra anfall, for glðmskona skuld
lägghir owenen saktelika til, ok gör skadlia oppa
honom, som ey är war om sik SpV 397. 7) giva,
lämna, meddela, han lagdhe til akt oc gaff honum
biugbrödh at äta Prosadikter (Sju vise m) 134. — Jfr
tilläggia. — »liiggia lllll kring, lägga omkring,
omgiva, skogli ... met raar och röör omkringh
lad-der FMU 4: 361 (1471?). Jfr Uliikrillgliiggin. —
liiggin up, 1) lägga upp, utbreda, sidhan lag
them (o: tegelstenarna, som legat i olja) wp lätandis
them törkas j skwgganoni PMSkr 405. — lägga upp,
stapla upp. beta heelsudon lagd op i hoop Sex ekon
tr 272. 2) framställa, säga. ty offwergaffwo the
thz raded, oc lagdo mång annor rad op hwar for sig
Troj 105. 3) betala, erlägga, mattis nielsson lade
vp sin fridz skylling som stadz lagli vtuisa SJ 2: 102
(1487). — Jfr upliiggia. — liiggin np a, 1)
lägga på, anbringa (ngt) på (ngt), tha lade ban oppa
aspan wtan til ATb 1: 144 (1461). agapis ... han
är moth scorpionis ether lagdher wppa PMSkr 459.
— Jfr upa liiggia. — liiggia Ut, 1) utsätta.
Se Sdw 2: 1263. tha skwla the ... swa läggia wth
sin ankar ath .. . PMSkr 62. 2) lägga ut, erlägga,
betala. ATb 1: 72 (1457). item (fick) godhskalk ii kö
for i oxa, som han lagdhe wt, tha drotningen war här
JTb 22 (1459). Arfstv 16, 21 (l46l). at her thure skulde
legie the morgengaffuo vth ib 36 (l46i). tha ladhe
her tivre mik nagher godz wt ib 10 (börj. av 1470-t.).
sama dagin wän aswid larins burskap ok lade vt
bur-gällid ATb 1: 166 (1462). Skotteb 462 (1471 — 72, Kämn).
SJ 2: 96 (1487). HLG 3: 153 (1513). Stock Skb 9 (1516
—17), 203 (l522—23). 5) lägga ut (mark till ngt),
iordningställa? ath ban "skwlde rijflfwa syna gordar
wp ok leggie wt sam almenth är Svartb 562 (1513).
— liiggia Sik lit, lägga sig ut, sträva, arbeta, vara
verksam, fälla ett gott ord (för ngn), thet i saa
offta haffua lacth eder uth för honom tha ban sik
med mongen utbrutit baffde IISII 13: 98 (1524. Brask).
— Jfr utläggia. — liiggia ut af, 1) lägga av,
lägga bort. bad honom .. . läggia syn waltn wtaff
Troj 181. — Jfr utaf liiggin. — *läggia ut ivir,
överlägga, rådslå, j niikeu lost oc frigd lagde the
wtaffwor hwro the skulle aff draga lönliga Troj 23.
ib 105. — liiggia yldber, 2) lägga (ngt) till (ngt),
tillfoga, tha lades wýlkor vijdher, ath funnes oleff
hausson rettelige ... tha skulle zachen ýpen stånda
STb 3.- 460 (1499). — Jfr vidlierliiggia. —
»liiggia äptir, kvarlämna. Se Sdw 2: 1263. — Jfr a-,
af-, at-, be-, bilt-, for-, fram-, grund-, kring-,
kringum-, pa-, ra-, radh-, siniör-, sten-, thör-,
uiidir-, vax-, vin-, ödlie-läggia, ävensom golf-,
liy-, o-lagMlier och skatlagliin.
liiggiare, m. Jfr gatu-, sainan-,
sten-liig-giare.
liiggilse, n. pl. jfr tilliiggilse.
läglling (läggning, legning), f. 1)
handlingen alt lägga nyt, läggande, pa thet (o: ett papper)
läggis ... selffbladh ... oc är nokorstadz ey
tätte-lika bladhen samman föghath j läggningenne, tha
skäris aff selffbladommen remma oc läggis thär som
fattas PMSkr 534. 2) föreläggande, bestämmande.
vidorlegge tliå preste thz med thz ärffuode ban kan
skäliga effter twäggia presta oc twäggia soknamanna
läglling Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.). Uppl
Lagmansdomb 9 (1490). STb 4: 352 (1514), 5: 206 (1518).
— jfr af-, lie-, bilt-, fore-, ivir-, pa-, sten-,
til-, ut-, vidlier-, ödlie-lägning.
*lägniit, n. läggnät. JISIJ 14: 71 (1479).
liigha (läga. läghia: -O Trolles Jb Bil 137
(l466, nyare avskr.). pl. -or. -nr), L. f. 1) liggande.
tliik wari loff, for alt tliit bezska lifwäriie, oc thina
hardlia läghu thär thu toldhe SvB 52 (mot si. av
1400-2.). 2) läge. Trolles Jb Bil 137 (1466, nyare
avskr.), 157 (1475). archiuium pa grwnd oc äghwr
thär breffwen scriffwos oc gotzens läghwr PMSkr 193.
3) liggplats (för ruvande fågel), när the (o: gässen)
leta aff ther läglior PMSkr 264.
»liighare, m. Jfr löskaliighare.
liighe (läge. leghe. leye SD NS 3: 8 (1415).
leyie ib 7), n. 1) liggande, sängläge. Se Sdw 2:
1263. 2) läge, belägenhet, herra nicbils boosson ...
vitherlcggia swa göth goz igon oc i swa godho leyie,
som thettha ligger SD NS 3: 7 (l415). ib 8. ib 104
(l416). 3) liggplats (för människa el. djur), pilen
... warder boll swa at paddor ok orma haffua sina
wist ok läglie j honom MP 4: 150. kärlingen drog
aff sydes ... til siith läghe Troj 15. — bildl.
lig-giande j syndona läge MP 4: 207. »4. ib 266, 275.
— Jfr nltnra-, falka-, knku-, lana-, löska-,
nat-, nota-, siäiig-, til-, ut-läglie, ävensom af-,
siäng-liighis.
»liigherböte, n. Se Sdw 2: 1263.
"liigherstiidlia (läger-), /.? och
lägliersta-dber (pl. logrästädher SvKyrkobr (Lucid B) 207),
m. L. 3) gravställe. SD NS 3: 146 (1416). giffuer
... for mine foräldress syäler oc for min saliglie kröps
lägerstadha malgha godz Svartb (Skokl) 539 (1479). —
»liigherstadlia rum (-stada-), n. =
lägher-stadher 3. FMU 4: 352 (omkr. 1470). —
»liigher-stads gava, f. gåva för erhållande av gravplats
(i kyrka). Bygdén, Källorna till Piteå sockens äldsta
hist. 21 (1441).
*liigliestadher (legha-), m. =
lägliersta-dlier 3. Se Sdw 2: 1263. Svartb 376 (1139).
lägllil (läghill. pl. lägla), m. lägel, llechitum
(för lechitus) ... lägllil GU C 20 (hand 2) s. 70. —
skinnsäck (för förvaring av vätska). II störa lägla
aff lädher Inv Cur Tynnelsö 7. GU C 20 s. 39. —
Jfr drykkio-, vatn-liighil. — »läglila makare
(leghia-), m. person som tillverkar läglar el.
kaggar. ss tillnamn. Kumla kyrkas rb 7 (1426).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
