Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läghlika
479
liikir
läghlika (läghelika. lägelioha. leglig.
superi. leghelist SD NS 3: 375 (1418)), adv. lägligt,
lämpligt. SD /VS 3: 58 (1415). tha tilbynder jacli
uiich ... swa göth goz i swa godha leghe ther thet
honom lägelicha ligor i geon giffa ib 104 (l4is). —
vid lägligt tillfälle, the andra xxvj (mark) stsa igen
them leglig at betale innan medsomar Brasks Kopieb
21 (1515).
läghliker, adj. jfr be-, til-läghliker.
liighlikhet (läglig-, leglig-. legelig-,
-lieeth. leygligbt Mon Dipl Sv 31 (i4si).
leyge-lighet Arfstv 10; (1474). liegligheth: -er STb B:
347 (l521, Kop)), f. belägenhet, läge, beskaffenhet, thät
godz skulle ware betro aff le[g]lighet Arfstv 55 (börj. av
1470-«.). Svartb (Skokl) 544 (1481). STb 4: 85 (1505),
189 (1508), 251 (1512). jon ... hade ... wnderuist
them (o: rikets fiender) alle lägliglieter pa broter,
skoger oc wäger STb 5: 22G (1519). — ställning,
förhållande, omständigheter, thij ban weth myken
leglighet och monge ärende ider wnderuise. som tesse
saker pa rðre GPM 2: 13 (1504, A. Siggesson). for en
wii yterlighergho [sic] faa forfare then leglighet, ther
paa fierde är STb 5: 345 (1521, Kop). ib 347 (1521, d:o),
858 (1522, d:o). Troj 163. — tillfälle, jn til thes wy
fram deles ... kwnne hawo tliiit oc leyglight til
for-rordhe ärinde ... at atskilia Mon Dipl Sv 31 (l46l).
Arfstv 107 (1474). — bekvämlighet. ... at iak ...
mik tliill legligheth haffue giort et ewigt iordaskipto
med . .. Brasks Kopieb 10 (1521). — pl. (goda)
möjligheter. jtem oc iclio gliinies at betekne om
stad-zens nytto oc legligheter til minnes STb 5: 290 (l520).
ib 331 (i52i, Kop). — Jfr beliighlikhet.
*liighn, f. Jfr aliighn.
liighra (lägra, legra. -adhe. -at), v. 2)
lägra, hava olovligt könsumgänge med (ngn), luagnus
hade lägrad olafs hustrv ATb 1: 59 (1456). STb 1:
13 (1475), 156 (1478). ath ban gik fra sina lagh giffta
hustrv ok lägrade sidan longa bardzsone tb 181 (1478).
ib 251 (i48o). — liiglira sik, 2) = liighra 2.
med prep. mädh. cliteniestra hade higrad sig mz en
annan man j agamonous frawaro Troj 282. — Jfr
bo-liighra sik.
liighre (leggrä), n. L. 2) läge, belägenhet.
j ortug land jordh myudre en x ore liggendis i
suder-by i iiij leggrä i byn Uppl Lagmansdomb 81 (1493).
liika (pres. läkker), v. L. 2) läcka, vara otät.
PMSkr 64. wm skipith läkker ib 87. — Jfr utlaka.
*läkaIoit (lechalon), m. [Mnt lechelen] kagge,
kutting, jtcin iij öre en lechalun eticke Skotteb 418
(1467—68, Kämn).
"Iiikalonmakare (letholemaker), m. person
som tillverkar mindre laggkärl (kaggar o. d.). ss
tillnamn. staffen letholemaker (för lechole-J Skotteb 22
(1460—61; ib 487 översatt med: stnpmakare).
liikattcr (lekat), m. L. lekatt, hermelin, bestiis,
dictis vulgariter lekat, vel hermelini Ol. Magnus llist.
de gent. septentr. 1. xvin c. 20.
läkedomber (läkä-. läkyä-. läghe-. -dom-
bir), m. 1) Idkande, botande, bot. medela le
läghe-dom GU C 20 (hand 2) s. 126. syuda bätringh är...
wärldena läkedomber JMPs 306. 2) läkedom,
läkemedel, botemedel. GU C 20 (hand 2) s. 127. thin hälge
licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin
siwkdom SvB 150 (mot si. av 1400-i.). JMPs 581. — Jfr
öghiia läkedomber. — läkedoms drykker, m.
Se Sdw 2: 1263. — Miikedoms krapter (-krafft), ro.
läke(doms)kraft. JMPs 555. — *liikcdoillS riidhe, n.
läkareråd. Se Sdw 2: 1263. — *IäkedOIUS Steil, m.
sten med läkekraft, bildl. läkedoms stenen ... som är
christus JMPs 556.
*liikelÖll (leke-) n. pl. f betalning för läkarevård
el. vard um en sjuk. STb 4: 337 (1513), 5: 34 (1515).
ath ... knut ... skal med sin swen elans förnöie
sone ix mark i lekelön för then sarmale claus giorde
pa sone ib 62 (1515).
liikia (lekia. STb 1: 405 (1483). läkä J
Buddes b 93. leke STb 4: 51 (l50ö). läika Prosadikter
(Sju vise m B) 191. impf. leekte JBuddes b 87 (möjl.
rättat till lääkte). supin. lekth STb 1: 405 (l483).
imper. lägh SvKyrkobr 265), v. L. läka, hela, böta.
ban loth sik koma läikara ok sagde se vin thu niath
mik läika Prosadikter (Sju vise m B) 191. thu lägh
hona (o: själen) aff margom syndom mz tins sons pino
SvKyrkobr 265. mester berends tienare haffuer henne
lekth som en draffuels man STb 1: 405 (1483). är ok the
spitälska sotthen swa obötzlikin ath hona kan jngen
böthn ellor läkia MP 4: 193. ib 5: 82. SkrtUppb 51.
läkiare (lekere: -en STb 3: 272 (i496).
läi-kare: -a Prosadikter (Sju vise m B) I9l), m. L.
läkare, o hälgaste ängil, sancte raphael gudhelikin
läkiare SvB 352 (omkr. 1500). — Jfr doktara-,
hästa-, miistar-, pokko-, siäla-liikiare. —
»liikiara anbudli (liäkiara-), n. läkareverktyg.
GU C 20 s. 117. — liikiara bok (-book),/,
läkarebok. GU C20s. 64. — »liikiara byssa,/.
medika-mentsburk. pixis ... läkiara byssa ok saapo byssa
GU C 20 s. 453. — »liikiara Unger, subst. [Jfr lsl.
læknisfingr. Mlat. digitus medicus el. medicalis]
ringfinger. Jfr SAOB: L 1591. annularis ... läkiara Änger
scilicet 4"» digitus GU C20 s. 28. — *liikiara ]lUS
(läkäre huss), n. llaniena . .. läkiire huss GU C20
(hand 2) s. 62. — *liikiara k u ii ii is t (-konnist
Prosadikter (Sju vise m B) 185. -konsth GU C 20
s. ii), /. läkekonst. — *liikiara lön
(lekiare-STb r. 85, 96 (1477). lekiere- STb 3: 272 (1496).
läkare- ATb 3: 363 (1527). läkere- Stock Skb 161
(1520—21). lekere- STb 2: 320 (1489); SSkb 35(1501
—02); STb 4: 242, 268 (1512), 5: 73 (1515)), /.
ersättning till läkare, läkararvode. kopperslagaron giffue
lekeren diderike iiij. marek fore lekiere lön STb 3: 272
(i496). — *läkiara pänningar (lekere-), m. pl.
= liikiara lön. STb 2: 387 (1489).
*liikiokar (läckio-), n. [Jfr Sv. Dial. (Finl.)
läck(j)a, mäskkar. läck(j)a, lut. Sv. Dial. läcka,
urlaka, urtappa, destillera] ffictilia vasa läckio kor ok
guthin kar GU C 20 s. 266.
liikir (läke GU C 20 (hand 2) s. 127. pl. läkia
GU C 20 s. 9o. obl. leker GPM 2:179 (1504?). leche
STb 4 : 51 (1505)), m. L. läkare, tagher edher tilware
for the leker tha the bebindhe edher GPM 2:179 (1504?).
eth luvs, ther ... erick plegade ghanga til leche STb
4: 51 (1505). — *liikisbok (läkes-), /. läkebok.
PMSkr 559. — *liikis byssa, / = läkiara byssa.
ena läkis bysso aff gul (auream pixidem) Mecht 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
