Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löpan
487
lösa
Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 4) avskala (bark el.
näver). Jfr L. Forner, De svenska spannmålsmåtten
82 /. thär löpä landbone näffwer VKJ 104 (1447).
"löpail (löpän)j f. löpande, rinnande, vathnen
... blifua tha stilla ok staduga vthan alla rörning
eller nagra löpän SvKyrkobr (Lucid B) 233.
löpare (pl. med art. löperne FMU 3: 169 (1439)),
m. 2) landstrykare, rymling. FMU 3: 169 (1439).
3) löpare, sten varmed färgstoff o. d. rives på en häll.
PMSkr 546. — Jfr fore-, land-löpare,
»löpare, m. Jfr saflöpare.
»löpe (löpee), n. [D. løbe. N. lö(i)pe. Nyisl.
hleypir] löpe, enzym i magsaften nyttjat vid
ostberedning o. d. coaguluin li löpee GU C 20 s. 118 (jjr
ib (hand 2) s. ST), löper hon (o: mjölken) samman
mädh löpe aff kalffwom kiddom äller lambom PMSkr
245. ib 615.
löper, m. korg (av bark el. näver). Se Sdw 2:1264.
— ss mått- el. viktbestämning. Se Sdw 2: 1264 och
L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 81 ff. — Jfr
siniörlöper. — löps bol (löpz-. -bool. löpa-
då ordets förra del har plural bem.)f n. jordområde
för vilket i landskyld betalas en löp smör. Se Sdw 2:
1346. RP 2: 342, 344 (1398). in dalia liabet prepositura
has colonias: primo strandh duodecim löpabool ...
torlefsby cum klewa ii löpabool Vg Fornmt I 4—5: 62
(omkr. 1397, avskr.). SD ArS 3: 419 (1419, avskr.).
»löpilse, n. pi.f Jfr forlöpilse.
*löping, /. jfr saflöping.
löpirska, /. Jfr landlöpirska.
löpua (-ar. -adher), v. 1) löpna, koagulera.
strax hon är löpnadh myölken wptakis osten oc läggis
j osthkarith PMSkr 245. — torka, hoptorka, thett
hwita som ätikian si vtdrager alf blyett är
qwech-sölffwitt som war löpnatt i blyett PMSkr 615. 2)
låta avdunsta, utsätta för avdunstning, hoptorka, vm
hetaste sommeron löpnar thett (o: nitrum) watnit som
huit salltt PMSkr 646. — refl. »löpnas, 1) löpna,
koagulera, somme taka yrthor och stötha oc wridlia
wäskona j mölkena för än hon löpnas PMSkr 246.
2) släppa (näver el. bark)t lossnat tridyo jmpilsen
är görandis tha trän löpnas barken (o: "då träden
släppa barken" el. "då barken lossnar på träden")
PMSkr 325. — löpna saman, 1) löpna, torka
samman, til thäs thät löpnar samman som en degh
PMSkr 399. 2) komma att löpna el. torka samman.
s&ssom ett litedtt stycke löpe löpnar saman mykin
miölk, si haffwer brennestenen löpnatt qwechsölffrena
saman, och wärkat ther aff bly PMSkr 615. — refl.
»löpnas saman, löpna, torka samman, sila thet
(o: i vatten kokta fiskben) sätiandis til ath löpnas
saman PMSkr 523. alle malmer störkna och löpnas
saman n aff köldene ib 607. — Jfr sailianlöpna.
löpning, /. löpande, gaff jagh pouel stadztiener,
ban haffuer halft altid stör (för stor) löpuingh dagh
oc nath, x Stock Skb 194 (1521—22).
1ÖS, (1ÖSS Kumla kyrkas rb 17 (1507—36); STb 3: 182
(1494), 4: 85 (1505), 5: 184 (1518); (ack. sing. f.) ib 3:
269 (1496). 1ÖÖS: -6 (nom. pl. f.) Spegel Skrbev
33 (1432). 1ÖÖSS GU C 20 (hand 2) s. 69. 1ÖÖSSZ
(ack. sing. f.) SJ 2: 208 (l48l). n. dat. sing. losso
STb 2: 189 (1487). lösto ib 487 (l490). lÖSta ib 484
(l490)), adj. L. 1) lös, obunden, fri, befriad. —
lös, fri (från förbindelse el. det som medför särsk.
förbindelser), med ack. är han nw sin borgan löss
ok baffue loff ath ware hemma STb 3: 182 (1494).
STb 5: 270 (1520), 334 (1521, Kop). —fri (från
fordringsägares krav). SD NS 3: 301 (1418). pa then
tiidh hustrv birgitta ... gaff lös the besetningh,
c (100) mark STb 1: 2 (1474). ib 3: 269 (1496). —
med prep. fore. then tijdh marthin ... loth ...
cristina lyduch och löössz fore alla löszööra SJ 2: 208
(|481). — med prep. um betecknande saken och vidh
betecknande personen. ... jnnan hwilkom päniuger
han giordhe mie lösan wid iäppä diäkn ... vm
femp-tighi mark päninger FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.).
2) lös, ohejdad, som far fram utan hinder, eg. och
bildl. Se Sdw 2: 1264. j them som j dryk slaar sik
lösan (ex soluta potantis indulgentia) Sp V 217. at .. .
christi vicarius ällir capellan, siar sik lösan
(dissol-vitur), farande mz barnalathom ib 238. 3) lös,
lös-ker. alth thet löst folk, som hor är i stadin STb 1:
365 (1482). ib 3: 106 (1493). B) lös, icke inpackad
i förvaringskärl, i skepund löss kopar Kumla kyrkas rb
17 (1507—36). 7) lös, rörlig, vploto hwar thera andro
hwar iij:e (3:e) peningh j losso och fasto jnnan stadh
ok v tan STb 2: 189 (1487). ib 484 (1490). alt the hwar
androm giffue maga pa bade sydor j lösto och fasto
vtan stadh och jnnan ib 487 (1490). bödli per
biörnsson kemmeneren vp löss pant 3° STb 4: 85 (1505).
8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. Se Sdw 2: 1264. 12)
lös, ledig, disponibel. när domkyrckione i rijkene
lööse worde Spegel Skrbev 33 (1432). fförbiwdhom
wi ... at iiokre persone loffuis liokoth rwm för äti
thät löst är Bisk Nils’ vis-st 199. bödh joan
swensson vpp lös pantt iij:e (3:e) tiidh STb 1: 31 (1475).
ib 2: 161 (1486). 14) lös, opålitlig, oviss, haffde
thär jngen skel til vtan it löst tal Uppl
Lagmans-domb 15 (l49o). 15) lös, lösaktig, lättsinnig, hon
fik anger ok idroga fore sina synder huilkin til
för-endhe war en lös farändä qwinna MP 4: 28. — Jfr
barn-, barna-, böta-, butn-, biiltis-, Unger-,
frldh-, grund-, gräs-, lials-, hamna-, hand-,
handa-, harniska-, havands-, knuta-, last-,
leglio-, Urna-, lut-, makt-, men-, minnis-,
modhor-, nampn-, natvardha-, ordh-, pino-,
qvista-, radh-, radha-, rumpo-, rät-, sak-,
simia-, skadha-, skiiil-, skiiila-, skuld-, skäg-,
sorgho-, tanna-, tomo-, thak-, thiiinista-,
thiänisto-, thörne-, vana-, vit-, värn-, värdh-,
värio-, ämbitis-, ända-, iirfdha-, äro-,
är-vingia-, öghna-, öra-lös.
*1ÖS, /. Se Sdw 2: 1264.
lösa (lössa: -as SpV 520; PMSkr 524. lösse
STb 2: 282 (1488). losa Arfstv 34 (l46l). pres.
las-sär ATb 3: 252 (i5ii). -te. -ter. impf. lösade
Skotteb 25 (1460 —61)), v. L. 1) lösa, lösgöra, nar
nakor fafänglikhet löse, oc ostadugt gör (dissolvit)
thit hiärta Mecht 212. GU C 20 (hand 2) s. 64. vi
(äruodhadhef) alla thessa nat fing(o)m enkte (än) äftir
thino ordhe skal iak lösa nätin MPFr 230. hon takir
wp barnit oc löse aff tanona SkrtUppb 265. 8)
upplösa, utreda, tyda. the spörsmål, hwilkin wäl maglia
lössas aff them som sinne haffwa SpF 520. 10) upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
