- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
502

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niartir

602

in ata

"martini, subst. [Lat. (festum Sancti) Martini]
= martens lllässa. BSH 5: 321 (l508). om
sönne-dagen fran martini til fastalagcn primo kokötli (o. s. v.)
Brasks Matordn 2.

lnartir (martyr), m. thu liffdhe längst aff
allom apostolis, oc war i dröffwilsom langher martyr,
thy är nw thin ära for wtan ända o sancte johannes
martyr. SvB 416 (omkr. 1500).

"masa (maasa), f. [Jfr Ä. Ny sv. måsa. Fnor.
mäsi] mås, fiskmås, fågel av släktet larus Lin. flygha
maasor oc lomma fran syoghommeu oc tränoni tyande
liögth wp. merker klart väder PMSkr 295.

"niasi, m. masmästare. Jfr E. Holmkvist,
Bergslagens hyttspråk 67. filia laurencij massa mostara
(hskr. Il masa) Acta et processus canonizacionis beate
Birgitte 142 (c. 1375). Jfr niasso mästare.

]naske (moské), adv. t) kanske, möjligen,
till äventyrs. Se Sdw 2: 1267. moské tliij verre jn vdi
tiwsta skär GPM 2: 363 (l51l). — Jfr lllUVälske.

"masso mästare (massa-, -mestare), >».
[Jfr Mht. masse, metallklump] masmästare. Se Sdw
2: 1267. ss tillnamn, filia laurencij massa mestara do
opido petharshytta parrochie nora Acta et processus
canonizacionis beate Birgitte 142 (omkr. 1375). magnus
massomästare SD NS 3: 353 (1418).

mast, f. mast. carcesia hola ok thz öffuersta a
mastinne GU C 20 s. 79. niels ... hiög mastenä
offwer boordh STb 1: 105 (1477).

"mastix (maxstix. mastik), m.t [Mlat.
mastix. Lat. mastice] mastix, harts av pistacia lentiscus Lin.
tagh honagh maxstix ysop terpentin, lyka mykit aff
huart, oc stöt samman oc gör plaster oc leg oppo
tz saare LB 7: 216 (s. 322). strö pa honom (o: sparven)
mastik som stöth är granth som myöl PMSkr 272.

lliasughn (-vngh NMU 1: 127 (I46l)), m.
masugn. Se Sdw 2: 1267 och jfr E. Holmkvist, Bergslagens
hyttspråk 67. haffwer thou masugnen try holl såssom
köper vgnen PMSkr 633 (senare avskr.).

mat (math. maadh GU C 20 (hand 2) s. 133.
med art. mattit SpV 187. obl. matthena MP 4:
111), n. L. 1) mått, mål. mensura ... maadh GU
C 20 (hand 2) s. 133. nar som j gudz ordz wisdom
waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit, j skikkilset
(o. s. v.) SpV 187. 2) mått, kärl av en viss rymd.
eth gut math väl mälth väl saman trykt ok väl
vp-rogat skulo the giffua j idhert sköt ather j gen ...
for thy ath mädh tassa sama matthena som j vth
mälin j tässa wärldena skal idlier ather mälas j andra
wärldh MP 4: 111. — Jfr tunno mat.

mata (matha. matta), /. L. 1) mat.
mä-dhau saa är at wi idhkeligha wändoms i gudz ordhom,
wthan athirwäudo thakom thy alla wara måtto i
liff-sins ok wudhirstanzsins brödh (pane vitæ et intellectus
satiamur) SpV 421. 2) skeppsvist, ss utskyld
er-lagda matvaror, eg-: pund fläsk? Se Sdw 2: 1267,
0. v. Friesen, Studier tillägnade Axel Kock 455, C. I.
Ståhle, Rig 1939 s. 206 f. och F. Dovring, Attungen
och marklandet 78. affrad 4 tyni korn, 14 orthuger
peninga, 2 pund matu, 1 öre äthugell VKJ 245 (1447).

6 öres- och 6 päningxland jord; affrad 7 tyni korn,

7 öra päninga, 3 pund matu (o. s. v.), ib 248 (1447).
hade fore affradh, affradz peninga, matha STb 1: 171

(1478). en gårdh ... som räntar åhrliga i tunnor
korn affradzpenninga och matha Trolles Jb Bil 218
(1483, nyare avskr.). ib 217 (d:o), 222 (1484, d:o).

mata (matha), v. L. 2) mätta, sacio ...
matha GU C 20 s. 546.

mata (matha. maata. matta. -ar. -at), v.
3) måtta, giva rätta måttet åt, avpassa, modificare
tiimpra oc maata GU C 20 (hand 2) s. 149. 4)
avpassa, lämpa, at the ey skulu löpa hort aff rätta
wiighin ... skal temppringen ok mattelikhetin matta
(moderatur) ok atskilia KpV 187. — moderera,
behärska. starkhetzsens dygdh ... mattar dirffwenas
oc räddogans lörilse JMPs 293. 5) mäta.
mensu-rare matha GU C 20 (hand 2) s. 133. min hand
haffwer laktli jordhinna grwndh, ok min höghra liandh
haffwer mälth ällir mattath himblana (dextra mea
mensa est celos) SpV 517.

mata (matha: -om SD NS 3: 265 (i4i7) (möjl.
till mate), maatha GU C 20 (hand 2) s. 150.
matta JMPs 290; -o BSII 2: xxiv (1432); VKJ 11
(1447); SpV 20, 33, 75, 109, 138, 173, 436; PMSkr 494, 505.
mattha: -o Sp V 143. motta: -o Svartb 208 (1396);
STb 1: 265 (l480), 397 (1482); -one ib 396 (1482).
mottha: -o GU C 20 s. 564. maatta: -o PMSkr 5),
f. och mate (maate (oblik kasus) SD NS 3: 472
(1419). rnaathe: -ana Prosadikter (Sju vise m C)
238. mothe: -a MUKopp 59 (1449). matte: -a
ATb 2: 371 (1490). matthe (oblik kasus) Troj 142;
-a JMPs 290. maatte: -a Prosadikter (Sju vise
m C) 223, 224. mötte (oblik kasus) HSU 16: 102
(1527, Brask)-, -a ib 13: 104 (1524, rf.o); vissa av
dessa fall kunna även föras till mata), m. L. 1)
mått, mål. bygger nokor mästarman skepit längre
... än som skiparen haffwer honom fangith märke oc
maatto TMSkr 5. göris eth annatli starkth järn ...
haffwandis widher annan ändan måtto äffther ath sätias
gönom ... järnith ib 505. om tliässa findher thu
oände-lika måtto (de his in inflnitum modum) SpV 531. —
tha säglierklokkan sculde sia tio, älla swa vm mato
(vid det laget) SD NS 3: 199 (1416). äfi sidhan
gadda-borgh ... war affbrutin, thet är widh ett aar och
thrätighi eller swa måtto (ungefär så) BSH 2: xxiv
(1432). hon ränther stwndom mindra oc stundom
mera ... söm är hwndradha march äller widher the
måtto VKJ 11 (1447). 2) mått, rymdmått, modulus
li lithen maatha GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. choriis
lir en matta, haffwandhis j sigh xxx spän JMPs 290.
3) mått, gräns, ha|fdhe allas thera hiwl wtgangit
aff hälgha meninginna måtto (metas sacri propositi)
Sp V 211. — högsta mått. thu haffwer här teeth
ful-bordoghhetinna måtto (summam) j the jomfru som
wigdli är ok hälagh Sp V 436. — rätt mått, måtta,
måttlighet. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan
278, 370, 558. the ryggia mz radzsius mattho (consilii
moderamine) ok styriso SpV 143. — ivir mato
(ower-mata, öwermata, öwermatana), över måttan, i hög grad.
han hade ena deylegha dotter och owermaatta fagra
Prosadikter (Sju vise m C) 224. hänne hafdhe han
öwermaathana kär ib 238. ib 223. — i stor mängd.
j then wrede drap han offwerinatthe aff grecana
Troj 142. 4) lämpligt el. passande förhållande.
koma thet alth i ena goda motto STb 1: 397 (1482).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free