Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matan
503
matgradh
— til mato, på ett lämpligt el. passande sätt; noga,
helt och hållet, tliu som . . . haffwer klarligha
dygdhanna ällir lastanna framlop til måtto (admodum)
skikkat SpV 138. thu haffwer wttyth til måtto (satis
admodum) blomstrande qwistins blomstir ib 545. —
lagom, måttligt, semilongus ... til mottbo longher GU
C 20 s. 564. — koma til mato, komma till rätta (med
ngn el. ngt), jach skal redba stocholms boo swa wtli,
hwar jak kan koma til motto medh them, swa ath the
ecke skulo tacka mik STb 1: 265 (l460). wil gwdh ath
rikith koinbir til roligheth, oc jak ma ]iffwa. oc än
komma til bätre mattho mädh thetta hwsith PMBref 307
(1512?). — (t) hinrik... oc ... gertrvdha ... sworo
fullaii eedli ... at thöm war witerligit oc koma till
matta at en stokholmsbo ... war jnne lukte i eynne
boodh ATb 2: 371 (l49o). 5) mått, grad. swa at
the (o: avfallna nunnor) äru widh oändhelika måtto
argharen än tho qwinnor, som liffwa j hionalagh
SpV 109. tässa drothningh ... hwilken j otänkelige
mattho offwärgar tässa abigail j ffäghrindh oc
dygde-lighet JMPs 290. 6) mått, mån, förmåga, i
förening med ett poss. pron. christi brwdh ... drikkande
aff sins härra brysth, äpthir sina mntto (modulo),
fulkomplika guddomsins känno, ok indhra kärleksiiis
sötma SpV 229. 7) sätt. NMU 1: 71 (l384). jac ...
hauer sätli oc wnt ... alt wort fädherne oc mödherne,
som wi agliom j biornaby, vpa swa motto, at han
hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga
Svartb 208 (1396). tilbindom wy oss ... framhalla
for:da siälakappal! ... thes prest ok all annur
bestan-delse i allom mathom SD NS 3: 265 (1417). ib 472 (1419).
i alle motha MUKopp 59 (1449). j tliässe matom kan
jac ey liwa mz frögdh oc glädhi Prosadikter (Barl) 22.
wilt thu ... witha skälix roos plaiiteran aff alla
måtto (modis omnibus) SpV 20. thätta göra ok widh
samma måtto (in hunc modum) manghe hälghe män
ib 33. ib 75. stouana ha|fwa jw kraffther swa som
yrtlier haffwa pa sina måtto PMSkr 494. IISH 16: 102
(1527, Brask). 9) sak, omständighet, fall. Se Sdw
2: 1267. thy är skiparon jntho pliktoglier athergiffwa
j tho mattone (o: om vis major föreligger) PMSkr 13.
10) beskaffenhet, ställning, lag. at wore swena ...
finge en stor del aff theres hesta i gän i onda motta
IISH 13: 104 (1534, Brask). 11) tidpunkt, lag. Se Sdw
2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617.
tha the gingo hoem viidh the mottone, ath klockan
war wiidh nyia STb 1: 396 (1482). — Jfr iyir-,
midhal-, o-, öls-mata, ävensom ivirmatis,
o-matins.
matan, f. 4) styrande, bestämmande, förfogande.
ath hon wijdh siuo fulle ma[tan] bliffue skall STb 3:
227 (1495).
»matbyrilh, f. avgift bestående av matvaror.
... scilicet loco oblacionum et mathbyrdh vnani karpam
siliginis (o. s. v.) Svartb 138 (1369).
*matbiirare (math bärore), m. person som
bär fram mat. GU C 20 s. 191.
*inatdagher, m. dag då man icke fastar, swa thät
tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna
tha x slaar oc oin fnstadagana widh xi AK 60.
matelika (matelige. maathelica. matlega),
adv. 1) måttligt, med måtta, kräslegin [mäter]
vndrager ekke siälene klaarhet om ban matlega (cum
moderamine) tax GU C 20 s. 238. ib (hand 2) s. 101.
2) hovsamt. jach swarade them ther matelige wppa
som skiil waar GPM 2: 18 (1506). — Jfr iyir-
matelika.
mateliker (matelig. maathelighen.
mat-t(h)eligin), adj. 1) måttlig, måttligt stor,
medelmåttig. modicus ... skälig||en maathelighen GU C 20
(hand 2) s. 149. — måttlig, icke synnerlig, biscop
karl och ban are matelige wenner GPM 2: 17 (i506).
3) måttlig, återhållsam, frrgalis ... nyttoger ok
ät-leger jn danigo mattheligin in swenico nöktärne iu
almanico GU C 20 s. 295. moderatus ... maathelighen
ib (hand 2) s. 149. — hovsam, blygsam, modestus ...
maathelighen GU C 20 (hand 2) s. 149. thän
wis-domen som kombir aff höghdliinne är försth blyghir,
thär nästli fridzsnmbir, mattelighin (modesta) ällir
sidhelighin SpV 498.
matelikliet (mattelikhet, mattelighheth.
mattelikhet JMÖ 162),/. måttlighet, frvgalitas ...
mattelighheth i math ok dryk GU C 20 s. 295. at the
ey skulu löpa bort aff rätta wäghin ... skal
tempp-ringen ok matteliklietin (temperantia) matta ok
at-skilia SpV 137.
mäter, m. L. mat. ath giflfwa thri folk til matz i
spittalen |iwan manath ATb 2: 233 (1484). en maltith
math STb 4:79 (1505). Jfr almoglia-, fiirsk-, grof-,
liunila-, hvardags-, bönsa-, miolk-,
viirulds-mater. — *mata luste (matha-. -löste), m.
matlust; lystnad efter mat. gula är en sleinoghir
ok skadhelikin matha luste, for ensams kropsins
skuld SpV 139. PMSkr 585. thet (o: salt) är ey
nyt-togt magenom, vtan till att göra matha lösta ib 639
(avskr.). — *mata Sllllggare, m. matfriare,
snyltgäst. jntroneus ... indre oc mathasuwgghnre oc
drulle-gasth GU C 20 (hand 2) s. 39. — "mata vild,/.
längtan efter mat! Se A. Nordling, Stud. i Nord. Fil.
xxxv Í: 1 ff. — lliata vilder? adj. Art. Sdw 2: 28
torde böra utgå.
•materia, /. [Lat. materia] materia, ämne, stoff.
sidh[an] sinas the materia fJ: en metallegering) pa
städheno mädh hambrwm PMSkr 515. ib. ib 563.
gwllf-wet war offwerlakt mz marga banda giorda materia
Troj 40. Jfr glasmateria.
matfadiiir (-fadher. -fader), m. husbonde, the
syndoge itiännena komo ok til wän härra swa som
hwngroge til en mänskan ok godan ma[t]fadher MP
4: 105. GPM 2: 13 (1504). STb 6: 51 (1515). — ss
tillnamn. hiurikus matfadher KTb 40 (1417).
*lliatllsker, m. fisk till husbehov. Se A. Nordling,
Stud. i Nord. Fil. xxxv 1: 34. koll. enge sälköpara
köpe annat än traane siäl, järn, kopper ok sin
mat-fisk .. . meer än som sagt är STb 1: 463 (1476, Burspr).
ib 174 (1478), 483 (1481, Burspr).
matgiruglier (madh gyrugher), adj. glupsk.
GU C 20 (hand 2) s. 116, 118.
*matgivo piinninger (matgiffue-), m. viss
skalteprestatinn. Jfr SAOB M: 457. ix marcer alf
matgiffue päninsrhen Vrml skatteb 99. ib.
»Iliatgradll, /. matlust, sidhan takir hänna leka
bnrnit ou gangir mädh thy. at thät skal fa thäs mera
mat gradh SkrtUppb 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
