Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meredel
507
niidhaldel
Si-B 353 (omkr. 1500). 2) vidare, ytterligare, merä
jak ]offuer honom och hans arffuom frii oc quit at
halde til ewerdalige tiidh HLG 1: 111 (1467). 3)
mera .. . äller, vare sig ... eller, han ska] ginstan
thz fran sik lätha, ware rnere nakor människian,
äller liuat liälzst creatur (sive homo sil, sive alia
crealura) Mecht 342. — hwari; mere ... äller, d. s.
hwart the mere varda aff taghne mz svärdli eller
järne eller aff dywrom swnder slethne ... altidh är
gudhi tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Lucid
B) 206. hwort mere räthvise liggiä eller jordas pa
löther kerrom eller markorn eller slites ok opäthes
aff fuglom eller dyurom altidh hwilas the j thes
helga kirkenne sköte ib. ib 226. — Jfr bandar-,
innar-, nidher-, nordher-, sidhar-, sudher-,
yter-, iiptir-uiere. B) superi. 1) störst (»
omfång el. utsträckning), then mynsta pening medh
then mesta SJ 2: 102 (1487). ib 273 (1495). — störst
(i myckenhet), mest. Se Sdw 2: 1267. — masta
delen, till det mesta, huvudsakligen, radeue
mesta-delin nerwarandes SJ 2: 53 (1479). — till det mesta,
nästan, lian (o: elden) war tha mästadeolin wiidh
sten hwseth STb 1: 229 (1480). — Jfr mästadeleiis,
llliista dels. — at mesto, till del mesta, på sin höjd,
högst, ath mestho mellen hwarth trä ma wara firotyo
föther, äller at mynstho xxx föther PMSkr 324. —
superi, n. llliist, adv. 1) mest. liwat man skal
göra mäst thäkkast gudhi Mecht 296. thz mäst
lof-wandis är honom (laudabilissimum deo), som hön kan
göra mz sinom öghom, äru kärlexsens thara ib.
folmer fan Iwnden ... gaff sina kera elzskelica hustru
hustru sigrido alt hal|ft aff sin halffdeel offuer hennis
egin deel som mest lagen inne hölle SJ 2: 109 (1488).
2) på det högsta, synnerligen. — i synnerhet. Se Sdw
2: 1267. — llliista, adv. 1) det mesta, det hastigaste,
i förening med en form av magha, furmagha el. gita.
Se Sdw 2: 1267. 2) synnerligen, här är ecke mosta
gott til peninga STb 1: 398 (1482).
*iueredel, m. [Mnt. märdël] flertal, majoritet.
nämpdir aff twadelena aff brödhromen oc fierdlia
de-lenom ellir fämta aff systromen som är wilkaren delin
en tho at han är ey mere delin aff alle samqwemdinne
Val af Conf gen 117, ib 118.
*inerilse, ». pl. el. f. mångfald, antal? alt thz
som skärs j stykke gör talith, ökiande merilsen
(nu-merum facit pluralitatis), ok delanna ällir stykkianna
ökilse är hoffwdstykkins minskilso SyjF 488.
»mering-, /. Jfr bvitmering.
*merliker, adj. dylik, liknande, festninga hafwa
opta warit syndherslitna ... for osämia skuld,
frendh-sämia spel äller andra merlika saka SD NS 3: 493
(1419).
ines (mees. raess), /. ett slags korg. — korg
el. likn. använd ss transportmedel el. forslingsomslag
för åtskilliga slag av torra varor (ss kopparplåtar,
hudar, sill). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 689, 751
saml Nord. Kultur 30: 123, 198. 3 mark peninga oc
3 meesa sildh VKJ 150 (1447). skyllado... 16 meser
sildh ib 152 (1466). forbödz ... ath sia i nogra meos
meer än iij (3) lispund kopper STb 1: 49 (1476).
thet han hade forhindreth ena mess kopper j lubeka
ib 2: 215 (1487). for thy änglekos merkio stodo pa
kopperu ok pa messen tesliges ib. ib 553 (l49l).
huil-ket breff soin ludde pa sex och firesindztiwghu messer
kopar medh jern, mosse och annat ib. (Vissa av fallen
äro möjl. att föra till inesej. Jfr bikara-, ilska-,
kopar-, silda-, skin-mes.
♦mesa,/. och mese (mees(s)e), m. korg el. likn.
använd ss transportredskap el. forslingsomslag för
vissa torra varor (ss kopparplåtar m. m.). xij mesa
boghare, v ortugh mesan HLG 2: 28 (1512). ib. item
vj inesor bögare for v ortugh meesen ... item än viij
mesor bögare, hwar mesa for ij peninge och iiij ortugh
... item iiij mesor for iiij ortugh mesen ...item en
meesse, som her bertil köptlie ib 84 (1517). swa ath
baiiis ... lot them slaa forscripna fam mesa koppar
til samans ok bantli sielfF märke pa hwaria meesa
STb 2:153 (i486). Jfr bikara mese.
»lliesi (mees) fattas nw folk thet (o: det öde
landet) maa väl föresoes mädh almoghanom tärffwa liöffwe
mees PMSkr 192 (eg. finsk hälsningsfras, här brukad
i karakteriserande syfte om finska invandrare. Se B.
Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50 : 265 ff.).
»inetali, m. [Lat. metallum] ther hittas stena som
hetha medisi och metallir och [off] them stenoin thagha
orma sin vngdom Prosadikter (Joan Prest) 347. Jfr
hoo som bäiir metalloin ban maa swa fara ath inghon
seor honom ib.
»metare, m. Jfr sinipo metare,
meteinadhker (methe mark), m. metmask,
koll. tak methe mark oc stöth görandis wathn aff
them PMSkr 427.
»me|ister (metýst(h)er Skotteb 410 (1466—67,
Kämn), 450 (1470—71, d:o). mestister ib 403 (1465—66,
d:o). mät(h)ist(h)er Sex ekon tr 271; Brasks Cal 271;
Brasks Matordn 3, 6, 7), m.f och n.t medisterkorv.
jtem j mark for fareköt oc metister Skotteb 370 (1460
—61, Kämn). ib 377 (1461—62, d:o), 383 (1462—63, d:o).
steekhet färsk mätister Sex ekon tr 271. viii
mätliis-ther Brasks Matordn 3. rökte mätliister ib 7.
middel (mýddel), re., m. ochf. (STb 3: 428 (1499)),
1) mitt, ställning i mitten el. mitt emellan, medelväg.
middel skal man halla j alle frästilse Gers Prest 7.
2) uppgörelse, överenskommelse. Se Sdw 2: 1346. ...
opburet ... iiij (4) leste järn effter thet middel, som
... welbördoge herrer ... hado giorth them i myllom
STb 1: 338 (1482). sade ... niclis ... sich tess
ful-mechtich ware... pa sine medh arffua veghne
mýd-del och dechtiugen göre medh for:ne knwth STb 3:
244 (1495). tesse ... berette, bure the tilkallade ware
offuer ena mýddel ok forlýchan j mellen hwstrv barbara
.. ■ och hennes sön ... om hans federne ib 428 (i499).
3) förmedling, moderation, nedsättning, pa huilket
(o: en penningskuld) hanis dynxstede ... war
begeran-des eth myddel aff ... hanis dene, huilket ban
enga-lunda wilde tillata STb 2: 109 (1485). — Jfr luidliel,
ävensom forinidhel (rätteligen forilliddelj.
»iniddelst, prep. Jfr formiddelst.
midhaldel (midil-), m. mellandel, mellanparti.
skipas ällir skikas then främsta midildelin, ok thz
äpthirsta rättelika (prima, media et ultima si recte
disponantur), tha j hwarie enne sak, the som skälighen
är, bliffwa the j sinom stadh obrwthligha <SpF 27.
Jfr midhiodel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
