- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
509

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

midlila

509

midhströmis

kionna inidhie är sancti bernardi ordo Mecht 130.
j thäuiia midhio (medio) thz är j thäiina orden som är
medium ecclesie ib 131. — »lllidhio del
(midia-del. med(h)io del), m. 1) mitt, mellandel,
mel-lanparti. läyh til them som förste äru, thz som
äp-thirfölghir, for thy thu pröffwas tha röra thin gaangh,
til wars sangs midiadel (ad canlici nostri media)
SpV 28. at os skulde häuda swa som saman bliffwa
j midhio delenom (in mediis), for än the första
saman-bindens j them ythersta ib 53. 2) hälft, for thy
thz (O: talet sex) ensampth aff allom talom som äru
jnnan j tio, alf sinom delom thz haffwer medio delin
(medietatem), ok tridhia delin ok siätta ... medhio
delin (medietas) äru try SpF 501. — »lllidllio kor?
(midhia chor), m. mittkor! medium ecclesie,
kir-kionna midhia chor som altidh liaiTwer sin öghon til
sinna wtualda wener, wplyste liänna siäl mz
wnder-standilsinna liwse Mecht 130. — midhio nat, f.

— midhioiiats tidh (mydia nattis tydh), f.
midnattstid. MP 5: 62. — »midhio tall (midyo-), /.
framtand. när hösten wardher xxx manad ha gammal
thaa mister han förstli midyo tänderna, som ärw twå
affwan oc twå nädhan PMSkr 219.

midlila (midla. mydla. middla. medhla.
medla. -ar. -adhe), v. 1) medla, bemedla,
jnter-cedo ... bedhya oc medhla GU C 20 (hand 2) s. 34.

— förlika, the raidlade thetta ärindit swa thera i
mellan at magnus ok nils skwlle bidia sigga som
fore-scrifwit star ATb 1: 142 (1461). 2) moderera, jämka
el. avpassa (på lämpligt sätt), mädeii christus ... är
thän thär alla lagliga stadgar ok alla meuniskio
gärningar skodar ok myd]ar Nio handl rör Vkl 223 (1390).
thot aff sloos j there poniugestadga epter ty biscopen
ther j landit, rikesens raadh oc andra godha män
thein j mellan middlä thot epter skäligheet Svartb 353
(1436). ... wi skullom antiggia affläggia äller j uaghre
måtto midhia thera tliunga Priv f Sv st 121 (1451?).
haa halp härrans anda teandis honom, ekke tarffwas
hanom annars hiälp ällir radh, hwilkins dygdh ällir
makt midhlar (moderatur) ok sammanhallir alt thz
som skapath är SpV 511. för thy at ... all pina oc
wärk som war i hans (o. Christi) krop war enkte lisat
ällar midhlat aff gudz ällar a hans guddom wäghna
SkrtUppb 340. tha är han (o: skepparen) ey pliktogher
wthgiffwa alla the päningana ... wtau skal giffwas
j twå godha manna sköuyan, oc the skwla medla the
betalnyngena PMSkr 102. 3) skojfa medel, betala.
(Se S. Gustafson, Hemming Gadhs språk, gloss. s. 67.)

— ref. *midhlas, = midhia 2. eua swikande
adam, mannen thz är kötzsins girnilse swikande
andhan, j hwilkom kamp är ällir örlögh, wthan skälin
ällir wisdomen midlins (moderetur) ällir owiruäghins,
hwart thera mz the andhrn, tha faar thz eua illa aff
the andra SpV 350. — Jfr foriilidhla.

midhlan, f. 1) jämkning, avvägning,
avpassande. — om guds utstakande av människornas
frälsning. Jfr Du Cange 3: 139 sp. 1. Sp V 193. ey
wt-tydhis ällir ok wtmärkis eukannelika gudh mz thässom
liknilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispenseran ällir
midhlan (dispensationes) ok skipan kwngörs mz
thässom liknilsom ib 282. christi mandoms dispenserau
ällir midhlan (dispensationes) skal ban graulika at-

wakta ib 554. Jfr Illidhlilse 1. 2) bemedling.
at wi ... skulwm hiälpas när tik mz hcunas midhlan
äller bön (eius ... intercessionibus) JMÖ 137.

midhlare (midladhre GU C20 s. 570.
myd-lare. medhlare. medlare, medelare: -n
JMPs 569. mädhlare: -a FMU 1: 382 (i38i)), m.
1) medlare, den sot» åvägabringar överenskommelse
el. förlikning, mic jäppä dyekn keesto the ... til en
mädhlara oc en owerman thässom lundom FMU 1:
382 (1381). Mecht 99. sequester ... midladhre GU C 20
s. 570. interpretes sunt inter partes paccm ferentes
midhlare ib (hand 2) s. 38. mediator ... medhlare
ib s. 126. jomffru maria ... thu som är mydlare
inällan gud oc människiona SvB 346 (1400-i.). rädhens
gudh, oc anaminen niotli tässom fföresagdha
klaga-malom betzsta medelaren som är jomffru maria psaltare
JMPs 569. 2) domare, skiljedomaret ledaret
målsmant Se Sdw 2: 1267 /. — jfr formidiilare.

midhlaster (midhelster. middelster.
med-laster. medlester. madelster. Se Sdw 2: i2es),
adj. superi. 1) mellerst. til mädelsta brona wppa
almanna wägheu SD NS 3: 619 (1420, avskr.). for
midhelste gaardhen j karless galfwm wi xx marcher
peninga Svartb 374 (1439). lians längxste finger, äller
midhlaste Mecht 337. annan daghen j thy medlaste
elemento som är vathnet giordhe han fiskana ok
fug-lana SvKyrkobr (Lucid B) 127. wára ängia skipta,
som kallas östersta skälleuäss och middclsta näss
Trolles Jb Bil 207 (1481, nyare avskr.). STb 5: 75 (1515).
»midhlilse (midlilse. medlälse), n. pl. el. f.t

1) jfr midhlan 1. at gudz son tok alla sina [-mid[l]ilse-] {+mid-
[l]ilse+} (dispensationis) tima, som är födzlonna, pinonnn,
ok opstandilsenna tima, mz rätto siälffwald SpV 535.

2) medling, bemedling, mz medlälse häloga katerina
oc saliga moder hännos birgitta Saml 28: 12.

»midhling, /. Jfr formidhling.
uiidhlirska (midhliska SpV 182; -o ib 115.
medelerska JMPs 569), /. medlarinna. Mecht 210.
hon (0: Maria) är änglauna glädhi ok ära, for thy
at mällan thz högxsta ok diwpasta, är hon en
fridz-sam midhliska (mediatrix) SpV 182. JMÖ 65. hel
människiors midhlirska (mediatrix), oc syndennas
twättirska ib 188.

midhlung, /. — »midlilunga iordh
(med-lunghe jord), /. medelmåttig jord. bryster ther
nogot aff for:ue jordtaal äller jordlien itr ey swa god
som medlunghe jord är j soknena Svartb 400 (1442).

midhnat, /. — midhnats tidh (midnatz-.
mydnattes-. -tiid(h). Se Sdw 2: ms), f.
midnattstid. STb 2: 495 (1490), 5: 229 (1519). — lllidllliats
tillie (minnatz-), m. midnattstid. SvKyrkobr
(Lucid A) 102. Sp V 268.

lllidhströlllber, m. [/V. midstraum] L. och
"lllidh-ströuie, m. Se F. Tamm, Uppsalastudier s. 35 och
Sdw 2: 1268. mellersta delen av en ström, i miþ
ströma ÖGL B 8: pr. (på två st.), theth riset som
ther är i midhströme AktKungsådr 5 (1399).
midh-strömen är konungx oc herratz almänning oc farlidh
SD NS 2: 486 (1412).

midhströmis (midströmmess), adv. L. mitt i
en ström, at the ... förä two eller tre nöther ...
midströmmess AktKungsådr 21 (1470—86).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free