- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
510

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niidhsumar

510

milder

niidhsumar (mid(h)somor NMU 1: 156 (l50s);
-en STb 5:6 (i5i4). midsommor: -en stock Skb 35
(1517). mitsommar: -3 VKU is (1541).
mitzso-mor Arfstv 39 (1461). miSOmer ib 8 (börj. av 1470-t.).
medsomar SvKyrkobr 292. medsommer Brasks
Kopieb 16H520). metsommar: -s VKU 18(1541)),
m. L. midsommar, sancti iohaniiis dagh om
mitz-somor Arfstv 39 (1461). sancti jnhaiiuis tiid
mid-somoren nest förlid||en STb 5: 6 (1514). i
metsom-mnrs VKU 18 (i54i). — midlisumars dagher
(mitsommars-), m. L. midsommardag, den 24 juni.
VKU 18 (1541). — midsumars tidh
(midsom-mers tidh STb 2: 175 (i486). mýdsomers tijd
ib 3: 347 (1498). missomars tiidh ib 1: 106 (1477)),
f. midsommarstid. pa sanctj johannis baptiste
midsommars tidh STb 2: 175 (1486).

niidhsuiidis (mydh syndhes), adv. mitt i
sundet, mitt på el. i vattnet, tha haffua the gillat for
holstado skäl mydh syndhes i ana AktKungsådr 18
(1458).

midhvatll (-wätn), n. L. mellersta delen av ett
vattendrag, i midliwätue som alm&nningx farlith ägher
at wara AktKungsådr 4 (1399). i midhwatne i atie
ib 5.

#midlivatllis (-Wätnis), adv, mitt i ett
vattendrag. tlieth riis som midhwätnis är lag[ht]
AktKungsådr 5 (1399). ib.

*midhviigher, m. väg mitt igenom ngt, huvudväg?
midhwäghiu ok konungxlika wäghin (media via) j
al-männelighom lagliom ällir ]iffwerue satthom, är ekke
lofflighit affskodhis gaa SpF 445.

liiidhviighis (midhwagis. mithwagis), adv.
i mitten, mitt. i förbindelse med följ. prep. PMSkr 507.
ib.

lllidliriig’hu (medwago), sannol. eg. dat. sing. av
lllidliriikt. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8.

— i midhväghu, i mitten. — på halva vägen, the
som wpfara a thässin bäighin här i wärdlinne ok
thrötte a midhwäghoniie wilia liwilas SkrtUppb 95.

— midhväghu, A) adv. i mitten, mitt. i förbindelse
med följ. prep. som lian (oHector) saa for
medwago j hären mötthe honom konwng prothilagus
Troj 113. B) adj. 2) i mitten befintligt att
jorden är som ehn punct standandes inwägen i ehnoin
cirkill, hwilken cirkill himelen är, och alle
stier-nor, planeter, och liuss, som i thorn cirkelenom äro,
gilTwa sina stråla och kraffter in i theu midwägen
(för midwäguf) puncten som är jordena PMSkr 603
(avskr.).

midhväkt (midhwakt), adv., prep. och subst. f.
A) adv. i mitten, mitt. i förb. med följ. prep. Jfr A.
Bengtson, Nils Ragvald!, Domareboken och
Linköpings-legendariet 182. C) substantivt, mitt, mittpunkt, o thu
maria ... äronnas konugx mönster, hwilkas miskwndh
wi wnfinghom aff thins hälgasta qwidz midhwakt (e
medio tui sacratissimi uteri) JMÖ 70. iordhen
blomst-radhes aff enne källo oppriunandis aff jorddennas
midhwakt (in medio terre) ib 84.

midhräktis (midhwaktes), adv. i mitten,
then-tidh thu gaar til then glädis fulla daglien,
owergiff-wandis then pino fulla, thenna daglien är midhwaktes
(dies est hec media) JMÖ 193.

*mikaelis (micaelis. michaelis), subst. [Jfr
Mlat. dies Michaelis] = liiikials mässa, skulle han
giffwa vj öre om micaelis ATb 2: 31 (1474). SJ 2: 296
(1496).

*mikaelitidh (micaelj tydh), /. tiden omkring
Mikaelsmässa. ATb 2: 280 (1485).

mikialmässa (michelmessa), /. = liiikials
mässa. KTb 82 (1442). — *mikialmässo fardagha
tidh (michelmesso ffardaga tiidh), /
far-dagstid vid Mikaelsmässa. SJ 2: 215 (1493).

liiikials mässa (mikelsmessa), /. L.
Mikaels-mässa (Mickelsmässa), den 29 september; tiden omkring
Mikaelsmässa. KTb 164 (omkr. 1449). —
lllikials-Hliisso dagher, m. L. Se Sdw 2: 1268. —
*mikials-mässo fardagher (mýckelssmessa-), «1. favdag
vid Mikaelsmässa. STb 4: 184 (1508). —
»liiikials-mässo fardagha tidh (mikelsmesso ffardaga
tydh), f. fardagstid vid Mikaelsmässa. SJ 2: 276
(1495). — *mikialsmiisso marknadher
(mikelsmesso marchnader), m. marknad vid
Mikaels-mässotid. STb 5: 280 (i52o). — "mikialsmässo tidii
(michels mässo tidh), /. tiden omkring
Mikaels-mässa. Troil 5: 295 (1447).

»lllikke (obl. mycka), m. [Mnt. och Mnl. micke]
gaf el el. klyka (till stöd för mindre artilleripjäs o. d.).
item fore en mycka böttes til en skerpenthijn SSkb
33 (1502). BSH 5: 506 (l512). Jfr Sdw 2: 39 s. v. lllikka?

mil (pl. mila. mil: -s Svartb 403 (1442).
mij-lär GMP 2: 294 (1508))/. och mila (mile),/ L. mil.
Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 470 ff.
mellan sysmes kirkio ... ok sawlax kirkio ... äre
xviij mils wägh Svartb 403 (1442). ärä och myne
hästhä ij store mijlär hädlien GPM 2: 294 (1508).
at hau wende 0111 igen en mile pa thenne siden
ene-köpung STb 5: 329 (l52l, Kop). — avstånd? swa at
han weth all liiiidher. mosa. skogha. älffwer. bärgh.
oc mila. äller menföre som ther ärw PMSkr 144.

»mil (myl), /. och n. och mila (myla),/.
[Sn. Dial. mil, mila. Ä. Dan. mil, mile. N. miil, mila.
Isl. ni(51] munstycke på betsel, betsel. Se Sdw 2: 1268
och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 295 /.
camus i myla [iv regum 19: 28] ponam itaque
circu-lum in naribus tuis et chamum ill labiis tuis jak
skal sethift en ringli i thyna nesa ok liiilane i thynna
leppha GU C 20 s. 103. priamus ... tog j forgilta
myled aa drotning helene häst Troj 69. et
twäbet-myl VKU 137 (1569). Jfr bezla mila.
mila, /. (kol)mila. Jfr köla mila.
mildelika (mylleligha. milderlica), adv.
1) mildeligen, kärleksfullt, nådeligen, jach .. . bidher
tik, ath thu wärdhughas mylleligha vntffa thessa
psalmana ok böner SvB 273 (senare h. av 1400-«.).
3) givmilt, frikostigt, thet götz, ther ware foräldra
os här ater epter sicli milderlica leefft liawa SD NS
3: 612 (1420).

mildelikhet (millekheth), /. = mildhet 1.

venth stora millekheth til mik SvRimd 50.

milder (mildher. mylder. n. mylth MP 5: 58.
pl. ack. m. milla SpV 552. /. milla JMÖ 149.
superi, mylaster: -a SvB 273 (senare h. av 1400-i.).
Se Sdw 2: 1268), adj. L. 1) mild, god, välvillig,
nådig, kärleksfull, barmhärtig, piecticus (fel för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free