Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minne
512
minne
tliän nye confessor hwariom enom brodhir swa
sighiandis gudh giflfui thik äuerdhe[li]ghit liiff
minnandis widher hwan en Val af con/ gen 114.
swa hiwdhir thät thik mwnnen at minnas widh tik
SkrtUppb 269. niinnis [jak] thin ITaghro mwn, och
thina söta läpa widh mik, tha rodhma mina kinnir
SvB 487 (omkr. 1520).
minne (mynne. mynene ATb 1: 26 (i45i)),
n. L. 1) minne, förmåga att minnas, även erinring,
ihågkommande, memoria e mynne GU C 20 (hand 2)
s. 131. swa ath hans breif sknlo blifftia vidh magt,
huilket til mynnos förre är och vpteknat i stadzsins
täukiebok STb 1: 11 (1475). SJ 2: 6 (1475). til
myn-nes skal opteknas her i stadzsins book alth thet ta),
som waret haffwer STb 1: 231 (1480). . .. bade tet
vptechne och til mynne scriffue i stadzsins
tenckke-bock ib 3: 342 (1497). Stock Skb 284 (1490—98, Skip).
människion ... liknas gudi fadrenom j ene sinne dygd
ok makth som är minnet swa ath hon kan minnas
huat henne wardher lärt ok känt MP 4: 75. thy at
swa mäktogha ok railla jomfru minno ällir åminne
(pice tantal virginis memoria), är jomfrumen Sp V 182.
VKJ 127. ib. wi| jac nagod giffwa (o: berätta) eder
tiil mynne oc kändzslo Troj 57. — manna minne, se
mäd]ler 1 och manna minne. — dragha til
min-nis, komma i håg. j thetta sinnet formagin j ey
mera begripa eller til minnes dragha MP 4: 26. ib 52.
— påminna (ngn om ngt), haffuer severin eder swen
oss loffuat ath han skall draga oder thet till minnes
HSH 14 : 87 (1526, Brask). — koma i (hugh ok) minna,
påminna, med dat. thz är ganska wadhelighit ath . ..
koma honom y mynne lians rikedoma Gers Ars 3. han
komi hänne thät i liwgh ok minne SkrtUppb 249.
2) (minnes)skål. Se Sdw 2: 1346. 3) minne,
samtycke, tillåtelse, i skole aldro medh mynne koma
hädan STb 1: 397 (l4S2). ... han lot tage peder ...
och leggie j siskeburen ... wtan borgemosterene loff
oc miuue ib 5: 183 (1518). 4) vilja. Se Sdw 2: 1268.
6) frivillig överenskommelse, överenskommelse i godo.
Se Sdw 2: 1268. ther fessthe han förre i mynne v mark
päninger ATb 1: 26 (1454). item alt det sölfwer,
som mine syskon hafwa mig ifrån haft efter mine
faders död, som iag ärligen klandrat hafwer och ingen
rätt eller minne therföre fångit FMU 5: 90 (1484,
avskr.). änders gase j mark til minnes Stock Skb 10
(1516 — 17). nilss matssons ärenda staar til minnes
eller forligning om grisana STb 5: 223 (1519). nar
thz (o: Paris och Helenas avtal om flykt) giort war
ömiwkliga mz mynne gik han j fraa henne Troj 63.
— bliva el. vara i (nokors) minne, bliva i minne
mädh nokon, göra upp i godo (med ngn), blef peder
gest i myune ffor olagliga köpslagan v mark ATb 1:
2 (1451), [ola]f hednivndson lagde in i heftilsen en
kloster swen ... for sins fadhers geldh . .. her foro
blef olaf ... i mansens mynne thet ban war in
lag-dher gelditli war betalad öwer dr ar til förende
ib 6 (1452). ib 26 (1454). tha warth jap gwlsmidh sakir
til iij mark . .. for thet ath ban gik borth ath ofästo
aff radzstugwuno ok blef äkke j borgomästara minne
for ed fälnigena ib 39 (1455). ib 373 (1472). tha skal
hon b]iffua i cämmenärane mynno medh i (1) marek
STb 1: 111 (1477). ib 284 (1481), 397 (1482). pawal
skreddare tenetur ij (2) marek, som han bleff j mynne
meth kemmenärane STb 2: 190 (1487). oc ware j fogtens
oc kemmenerens minne ib 5: 183 (l518). — Jfr a-,
o-, ur-minne. — niinnis kar (mynnes-), n.
dryckeskärl ur vilken minnesskål dracks i gille el.
dyl.; skål drucken vid gillesslämma el. dyl. tha
alder-man [s] kal tal», fore minniskarum. ellä vm annur
gildis [ä|iände SvGst 67. — kväde som sjöngs vid skåls
drickande, tha som minneskaren syunghas HLG 2: 4
(1509). iuuenibus, som syungha mynneskaren ib 2: 29
(i5i2). Jfr minnekar. — *ininnis lös
(myn-nis(s)10s(s))j adj. som har förlorat minnet; som
har dåligt minne, ememor ... mynnislös GU C 20
s. 216. immeinor omynnogher äller mynnisslöss ib
(hand 2) s. 131.
minne (mynne. mina JTb 79(1490). mindre,
myndre. minder MP 4: 209. mynder IILG l: 90
(b. av 1500-«.)), adj. komp. och minster (mynster),
superi. L. motsvarande posit. lltil. A) komp. 1)
mindre (i rum), thy kallas ban (0: människan) minor
niundus myndre werldh SvKyrkobr (Lucid B) 135.
en annar minder sten häfde ban j sin fampn MP 4 : 209.
minoro ... myndre göra GU C20 (hand 2) s. 144.
minusculus ... lithet myndre ib s. 144. 2) mindre
(i antal, mängd, värde el. grad). Se Sdw 2: 1268.
... allan myn fadernes deel bade löst och fast ...
mynne och mera hwadh thet helst kan ath waro
SJ 2: 96 (1487). huat är lättare ok mindre fore
ath-sigia ath thina synder äro tik förlåtne eller sighia
swa stat vpp ok gak MP 4: 228. kopareth vogh v
[5] mark mynder en iij [2 J] pund gamal koppar
HLG 1: 90 (b. av 1500-«.). — mindre, minus, minskad
med. viij marc iij öre myndre HLG 1: 28 (l43o).
ij° mark xiiij mark mindre (186) SJ 2: 305 (1496). —
mädh minna än, med mindre, så framt icke, utan att.
jtem wille jak eg anama the for rörde godz aff her
twre medh minne en ban wilkorede sig at
widher-leggia mik framdelis huat min hustru faat er thär vtj
Arfstv 10 (börj. av 1470-«.). thz han aldrik gik in i frv
eliaiia fatabwr, mz mina en han war sielff vi, sin frv
eliana var dod JTb 79 (1490). — minna än, med mindre,
så framt icke, utan att. thet skal ecke finnas wor broth
och litlier til ingenmanz segn mindre än wij mötte
sielffwe wara til swars GPM 2: 139 (1498). 3) sämre,
ringare, mindre duglig. — lägre, ringare, underordnad.
jtem bryther noger minne man än forscriffuit staar
Arnell Brask BiJ 34. the första fyre wigxlo heter
mindra wigxle SvKyrkobr 57. — minne brödher,
minoriter, franciskaner, han gaff sik til mindra brödlira
liffnath. oc wardli biskop SvKyrkobr 23. — n. adv.
mindre, i mindre grad. — ey thäs minna, icke dess
mindre, det oaktat. Se Sdw 2: 1268. B) superi. 2)
minst (i myckenhet). — minst (i betydelse, värde el.
grad), thou mynsta poning medh then största SJ 2:
97 (1487). ib 102 (1487), 273 (l495). — minst, ringast,
obetydligast, äractughum maune alla biseopa främsta
augustino biscope i yponio, sändir cirillus biscop i
ierusalem alla presta minstir helso Hel mån 180. —
ok minst, i det minsta, åtminstone, swa skal hon döma
ok kalla hwan iemkrisnan jwdha ellir hedhenighe
häthre äu sik syälffiva ellir ok minsth (saltem) ekke
werre Gers Frest 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
