Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mosbarkadher
520
■not
kombir til ath the ey kwnna bära gräss, thy mos
wäxer pa theni PMSkr 203. ib. 2) musse.
(gränsen går) swa i senkebrunnen i frödha moss
Bergkvara 92 (omkr. 149o).
»mosbnrkndlier, p. adj. wälyes fiirsth god
bar-kadh skin, aff hwilkom haaiith är alstingis wäl takith.
swa ath haar remmen är jnthe riffwin, oc ey alstingis
mosbarkath PifSkr 533.
niosi (mosse: -a STb 2: 467 (U9o). moose:
-a HLG 2: 78 (1517). pl. musor Srartb 418 (1446). ib.
dat. mosso (för mossoni) PMSkr 605 (avskr.))f m. L.
1) mossa, xl (40) lester mossa STb 2: 467 (l490,i.
sex och firesindztiwghu messer kopor m"dh jern, mosse
och annat ib 553 (1491). HLG 2: 78 (1517). 2) mosse.
i mosanom RP 2: 125 (1386). ath engia och musor
ware thöm ... tiihlömpde Srartb 418 (1446). thär
nokot kär äller mose är PMSkr 363. — *lllOSailian,
m. person som säljer mossa, item .. . gaff jach
mosa-mannen for moosa xj öre HLG 2: 78 (l5ti).
"mosiser? Se musiser.
mos te, v. impf. måste. Se Sdw 2: 1269. the liafdo
skodadh stiärnoiia hurw ban moste döö aaf thz första
ordh ban mz sin fader talade Prosadikter (Sju vise
m C) 226.
moster (most(h). mwst), m. 1) must,
druvsaft. Se Sdw 2: 1269. — fruktsaft, fruktvin. thy at
manga systra gifna vt badhe mat oc ööll miödh mwst
hwete brödh piparliaku oc annat tolikit FOVkl 211.
... oc sagdo for rettin, ath han är ecke godh fore
gobbins mwst än sidher rensk mwst STb 1: 41 (1475).
mustum ... mosth GU C 20 (hand 20) s. 168. laat
stöta must in curiis Brasks Cat 270. 2) apelt
mains mnst Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos
Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7.
»Uiostogher, adj. mustig, sajtig. Se Sdw 2: 1269.
lliot (gen. pl. mötte STb 5: 232 (1519)), n. L.
1) möte, sammanträffande, mius thet at första mot
iak inötir tik tha skal iak läggia min ögxe hammar
pa tin skalla ATb 1: 271 (l467i. grecana gaffwo sig
w hans asyn oc wille jnthe j moth wiid honom Troj
114. — sammankomst (av rätt el. dyl.), tliesse ... gode
men komme tiil motto för witne STb 5: 232 (1519).
2) tingsnmråde, tingslag (på Oland), norra motith
BSF1 5 - 80 (1506, 11. Gadh). södra moth ib. — Jfr
ars-, gatu-, lidlin-, priista-, viig-ha-mot. —
a mot (oraot(hi), SS prep. och adv. L. A) ss prep.
med dat. el. i dess ställe ack.; stundom ställt efter
sitt huvudord. 6) emot, i strid mot någons vilja.
är thz siälinne nakath a mot at kroppen iordhas
i hedhne iordh SvKyrkobr (Lucid A) 118. B) ss
adv. 1) emot, till gengäld, at han skulde vnna
hanom sit harklädhe ... oc taka et annat klädlie
aff hanom ther omot Prosadikter (Barl) 52. 2)
emot, motstridigt, war ... engen omoth sighendes,
döuipder til retten herra oc konung Rydberg Tr 3: 639
(l458). — emot, såsom anmärkning, nar thät hört oc
rauzsakat är thät som the haffua a mote bäro
Abbedval i Vkl 92. — Jfr liiir-, thviirt-a mot. —
a mote, ss prep. och adv. A) ss prep. L. med dat.
el. i dess ställe ack.; stundom ställt efter sitt
huvudord. emot, i strid mot. ath thu säweliga, oc liwffliga,
half tik mothe them, tik nakot amotlio göra SkrtUppb
414. thän tik amote är ath thu honom lönliga, oc
kärlega awiith ib 414. — i lliot, ss prep. och adv.
A) ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom
ställt efter sitt huvudord. emot, i strid mot. swa
wt-göt han fäinta sin sith wälsignadha blodh j mot ware
wredhe SkrtUppb 338. at han skall jnghenstadz vara
konung cristierii j mntli Mon Dipl Sv 39 (1464).
mot (moth. mooth SpV 156; PMSkr sos), re.
1) form, gjutform, degel. ... om i wellä liaffuä
nokre bysser til ider nar the först wordä redhä oc
halfuer han nw giortli mothen til swaa han i morghen
begyiinär ath giwthä GPM 2: 154 (1502). göris eth
mooth aff leer wm ena formo PMSkr 508. 2)
stämpel., prägel, bild. tha war ther ... iiii swenske
sma-päninga, en aff them liafdhe eth hul appo sik oc
motith war strukit a honom JTb 40 (1463). latin mik
se pängsins mynt ok moth MP 4: 258. ib 261. 4)
säll, beskaffenhet, förhållande, äptliir thz at
wtgan-ghin ok inganghiii j the hälg|]a script säthias widh
omskiptelikit moth (diverso modo ponuntur) Sp V 74.
mot (mooth), n. mått. SpV 156. atliirhallit sith
moth (modum) owirgangande ib 446. owirga alth
lia-thurlikit moth (naturalis mensuræ metas) ib 532.
mot (moth. moot HSH 16: 102 (1527, Brask).
mooth SvKyrkobr (Lucid B) 124. maath Svartb 415
(1445)), prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.;
stundom ställt efter sitt huvudord. 2) emnt, bort emot,
nära, invid, annan roen lagdhe the tädlian vp maath
kirkionne Svartb 415 (1445). the sielahusen som ball
ok hans hustru liado styktat vpe moth slotet KTb
89 (l474). twå trogardar ... mot twergrenden SJ 2:
176 (1490). STb 3: 397 (1498). ib. — mitt emot och
nära invid, tridhie hyiiimilen liafuer vnderstaudilse
j liulkoni the helga trefaldoghet äräs ok skodhas
en-lith mooth enlitli SvKyrkobr (Lucid B) 124. 4) om
tid: emot, bort emot. siile wardha the som fore gudz
skuld fasta mot pingiz daglia oc mot iwl om aduent
SvKyrkobr 39. 5) emot, i utbyte mot, till gengäld
för. — emot, till uppvägande av; på, för. tak aff
förscriffno pulwer fira skedher moth hwarya tyo
kannor win PMSkr 359. moth hwarya 100 marker kopar
blanda thär j fämtan marker bly ib 412. 6) i
förhållande till, i jämförelse med. alt thz här j liäune
är scriffwat thz är ganzska litith, mot allo thy som
bortleffdos Mecht 236. at hans pina war aldra
skäme-likast äptliir wärdzlikom dom, moth mnrina höghfärdh
SkrtUppb 332. han war fatikaster moth manna giri
ib. ib. alt aff rechnet tet ena mot tet andra bade
vpbördh och vtgiffth Stock Skb 294 (1505, Skip). hwad
the (o: ombuden) kunne ther ffaa, skal theris syster
j nörköpung haffue, halffdelin mot them och hallfdelin
the för theris niödhe STb 5: 15 (1514). giorde oleff
hansson sin kemmenere renskap, hans vtgifft reknad
moth hans opbord Stock Skb 300 (1520—34, Skip).
7) om sinnelag el. handlingssätt: emot. när sotthin .. .
gör människionne wämian ok styghdh moth maath ok
dryk SkrtUppb 238. 8) emot, i strid mot. Se Sdw
2: 1269. mattis ... hade ... moth retta taget eth
korelebaud STb 1: 247 (l480). thot som nu nienlige
dömes aff somme oförfarne domare moot lagen HSI1
16: 102 (1527, Brask). — i motsats till. än diwridh
ska|t thu witha betokna thänna wärldinna liöffdhinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
