Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iniirklare
537
mässa
lelin ... itr märkthir (signifcata est) SpV 498.
JMÖ 114. nakra memorio oc collector aff ware
wärdoghe modher sancta birgitto mykyt nyttoghe oc
gudelike mz faa ordh oc tho mykyt märkiande ib 138.
JMPs 974. thänne psaltaren kallas oc aff gudz
wis-dom som markis mädh salt, thy at tässa twå hälgha
böner, som är pater noster oc auo marin, ärw gudz
wiädouis salt ib 452. — beteckna, karakterisera, ware
th! swa at hans gudhelika grymhet altidh näpste
them som syndadho, ok enkte blidhkadis tha matte
han märkias othulughir (notariposset ejus impatientia)
SpV 561. 8) märka, lägga märke till, gira akt på.
— förstå. SpV 115. mädh jnauro thz är örna
pry-dilsomen, skalt’ thu märkia lydhnona ib 118. mädh
ormsius hoffwdb, märk alla synda op[b]örinn ib 199.
— inse, förstå, vitsorda, jordagotz, som dandemiin
kunna merkia at fult kan göra for for:ne tw hundrada
siwtigi fam marc Lagerbring Saml 2: 245 (1457).
10) erlappa med fel. jtem ath huar sig fiirware för
iiogliz dol öller annan otroo, om byte kan falla, ty
at thz or ganska lithz, thor en suen j then motta kan
warda markther medh til cndha Arnell Brask Bü 19.
— Jfr be-, fore- (JMPs 456), til-, ut-iniirkia.
*miirkiare, m. Jfr spanna niiirkiare.
Illiirkilse (merkilse), n. 2) innebörd,
betydelse. caracsis ... idest notacio märkilse GU C 20
s. 78. SpV 18, 41, 75, 184, 191. j hwilko (o: sensus
a/Jegoricus) annat lydha ordhin ok annat iiru the j
märkilsit ib 195. jak gither ekke troth, at swa stor
en propheto (o: Johannes) aath thz (o: gräshoppor)
fafftnghlika, ok wthan syndhirlikit märkilse ok saak
ib 220. ib 282, 378. iak gither thz näpplika troth,
at thänno naturin är wthan stor andhelikin ok
lön-lighin märkilso ällir kungörilso (magno mysterio) ib 437.
3) åminnelse, thridhi tidhagordhin kallas tercia som
ägher säghias thridhi daxius timä til merkilse at
ihesus war fiängdher ij than tima SkrtUppb 216. —
Jfr fore-, nt-miirkilse.
*lllärla,/. märla, krampa, hyska, the (■<:
psaltare-banden) ärw oc moysi tabornaculi wäghia bonadher,
älla the märlor som oppehy[ö]llo bonadhon JMPs 507. ib.
»märliiiger (mer-), m. [Mnt. marlink, merlink]
smäcker tvåsträngad lina; segelgarn. jtem hermen
borchard t mark j öre mynna for kabelgarne oc
nier-liug oo winuingha Skotteb 362 (»59—60, Kämn). ib 400
(l465—66, d:o), 4t4, 419 (1467—68, d:o), 471 (1472—73, d:o).
... och iij (3) par hanskar och märiing, som the
skuldo haffua bundeth tornwacktarene mädher STb
2: 120 (1485).
miirs, m.f — "iniirsa karl (merso-), märsgast.
hwar som ärw grund oc blindeklippor, oc godlie
baatz-men ärw haffwaudis oc merso karla PMSkr 172. —
♦raiirsa kliidhe (märsaa klede), ». tygstycke
för beklädnad av ett fartygs märs. STb 1: 3S2 (1482).
— *niärsa skip, n. med märs försett skepp. SJ 2:
22 (1472).
*miirstal (-stall), n. häststall. llist Handl Vill 1:
66 (1514, nyare avskr.).
*llliisker (mesker), m. [Mnt. mäscb, meiscli]
mäsk. siliqua ... quednm arbor et eius frvctus ...
mesker GU C20 s. 580. wardh han swa
fursmakta-dhir ... ath han gerna haffde ätitli aff mäskenom
Ordbok.
som swiuomyn gaffs MP 5: 213. the qwisfana äller
niesken aff bärwmmen (o: druvorna) läggis j eth storth
kar PMSkr 323.
*llläslillger, m. [Ä. Dan. mæsling] mässling,
mässVngsutslag. papula ... mäslinger ok koppa GU
C 20 s. 407. saphirus är en dyr sten ... stryks han
wm ögonen tha wärnas the för koppor iiiäsling oc
audra böldher PMSkr 488.
mässa (messa, messe. messo. pl. messär
Svartb (Sko’.l) 543 (omkr. 1480)), /. L. 1) mässa.
till alla läsande messor j kirkien säghias om daglien
AK 62. than tiidh messa haldas pa böghe altarit eller
sokne messe pa warfru altarit, dag messe oc siwngande
messo pa saucti henrikx altare ib 64. sania dach
gaffs ... ber iiielz ... fore ... ena swngua messe
... 7 (mark) SSkb 37 (1501—02). at j lathe sionghe
saucti sebastiani messe GTM 2: 178 (1504). — Jfr
af-lats-, ars-, begiingilsa-, briidh-, dagh-, for-,
francis-, frans-, fyrsta-, Henriks-, binders-,
livardag’s-, hälgha likaina-, hälghona-,
högli-, högha-, höghtidhis-, katarina-, kirk-,
kirkio-, knuts-, kors-, kyndil-, kyndils-,
liksto-, inanadhar-, mnriu-, niarteiis-, mats-,
niikial-, mikials-, nicolaus-, ol-, olafs-,
preben do-, prim-, prims-, pär-, piitar-, siiila-,
sokna-, suiinodags-, tomas-, valborgha-,
val-borghis-, vighi-mässa. - miisso bok (mässu-.
messo-, messe-. messa-, -book. -boooh),/. L.
mässbok, missale. järpstadba kyrkia hauer twå
mässu-böker RP 2: 390 (1399). KTb 91 (1474). herre karlö
ii marek för ban rette meesebokena Kumla kyrkas rb
46 (1479). Iiuilka for:de messär mot sine colloctis äre
klarligen scriffne j for:de allo gudz helgons dagliga
messä book Svartb (Skokl) 513 (omkr. 1480). missale
... niässobooch GU C 20 (hand 2) s. 147. — inäSSO
brodhir (messobrodir), m. klosterbroder, som
iir berättigad att läsa tnässan, prästerlig klosterbroder.
RP 2: 356 (1399). SvB XXIII. — miisso diiikn
(mässa- MP 4: is3. messo-. messe-, -degn
J Buddes b 93), m. diakon. SD NS 3: 549 (l420).
siätta wigxle heter dyacoiius som är mässodiäkn
SrKyrkobr 57. ib. — luässo diäkne (mässa
diekne Mecht 82), m. = miisso diiikn. Mecht 193.
— *mässodiiikna hus (messo-), n. pascuforium
(fel för pastoforiumj brvdahws bakuhws vatu hws
messo diäkna hws scilicet vbi excnbabant leuite in
ve te re lege GU C 20 s. 415. — *llläss0diäklia
llöf-ilhinge (messodyäkna-),»». archileuita te
messo-dyäkua hoffdinge GU C20 s. 33. — *mässodiäkna
kliidhe (-diäkno-), n. diakons skrud, sagh hon
härrau ihcsum ... som j mässo diäkno kliidhe Mecht
193. — mässo fal (mässa-, messo-. messa-,
-faal), ». L. mässfall, än wilia ey kirkiowäreuda
eller sokmimeii städ Ii ia presten til tridhia nykel.
Iiafui tha presther wald messofal göra Gummerus
Syn-stat 42 (1425. vidim fr. 1440). canonici .. . giordho
mässa faal for alnioghan Mecht 126 f. (?) y thet rum,
som ähr satt messafall Reuterdahl Stal syn 86 (1480?
nyare avskr.). — *mässo liaki (meszehake VKU
B’l 153, 154 (1595)), m. och miisso liakul (messo
hakol), m. [hl. messuliökull. Ags. mæssehacele] L.
mässhake. Se Sdw 2: 1271 och Branting, Textil skrud
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
