Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inibta rinna
539
mäta
mästarilllia (mäster-), f. mästarinna,
härskarinna. JMÖ i22. Jfr hofmiistariiinn.
mägtarkokker (med art. mestercoochen), m.
mästerkock. Arnell Brask Bi1 36.
miistarlika (mästerliglian), adv. 1) med
mästerikap, fullkomligt. lian skodade stiärnoua
mäster-lighan och saag ena 1 i tia stiärua j hänne Prosadikter
(Sju vise m C) 226.
niästarliker (mästir-), adj. 3) som
tillkommer el. höves en mästare (i lärdom), mästerlig.
SpV 138. opwäkkir thu hoghin j niarglialianda
om-skipte, wthan fruct j th i nom mästir]ika wisdoni,
hwilkin alt owirgar ib 488. gudz wndhirstandh är
aauneligha mykit mästirlikit ok konstelikit (magne
quidem diuine subtilitatis intellectus est) ib 508.
*llliistarlikhet (mästirlighet), /. mästerlighet,
finhet, wilt thu nw nakot aff thäns (o:
wndhir-standzsins anda) mästirlighet ällir klenlikhet ok
smidoghet wita (vis nunc de subtilitate eius aliqua
cognoscere) SpV 508.
"niästarläkiare (mester-), m. archigenes ...
moster läkiaro GU C 20 s. 33.
*m!istariiialnre (mester-), m. picto onis nota
pictones dicuntur qui videntur yincere in pictura
pictones malaraue ok mester nialare GU C20 s. 444.
mästarinan (mästher-. mest(li)er-), m.
1) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövning,
idkare av slöjd el. konst, hantverkare, konstnär (särsk.
byggmästare), molitor ... behäiidoglier niästherman
GU C20 (hand 2) s. 151. aff niästarmannenoin som
bygger (skeppet; rubrik) PMSkr 5. ib. ib 6, 7. —
i bergshantering, person som för egen el. andras
räkning brukade en hytta el. hyttdel, gruva el. gruvdel.
Jfr E. Holmkvist, Bergslagens liyttspràk 70, SAOB
M: 2045, B. Boethius, MUKopp 13. 4) skarprättare,
bödel. Skotteb 417 (1467 — 68, Kämn), 424, 425 (1468—
69, d:o), 431, 432 (1469—70, d-.o). tiwffuen claus
hanss-on ... huilken som ... slog stadzsens inesterman
aff stigon och redde sigh sielff pa stigen aff repit
och sielff löste sina lionder STb 2: 259 (1488). epter
bön och mestormanuen ey swa wiidli haiidena war,
fforbode wij henne stadon ib 561 (l49l). ib 577 (l49l).
sade ... Staffan porsson stadonom tienist fore mesther
man och badh fore gudz schul vnne slch sith 1 i ff
ok sade wilia tiene stadenom j sin liffs tijdli trolige
ib 3: 123 (1493). ib 4: 79 (1505). JTb 94 (1513). —
"mästarmanz dome (mestermantz-), ».
skarp-rättares el. bödels ämbete. STb 2: 480 (l490). —
"inästarilianz gardlier, m. mästermansgård,
bergsmansgård. Se Sdw 2: 1272. — *mästarmanz
piin-llingar (mester-), m. pl. avgift (eg. avsedd för
bödeln), som målsägare erlade till domstolen, om
svaranden befanns skyldig. Jfr SAOB M: 2045. tha jens
torbiörsson oc lasse liielsson satlio effter skatten tha
war ther tha til öffwir löpz v mark oc ij ortug jtem
vi öre oc i ortug mestornians pëü medh pantanar
ATb 3: 131 (1502).
miistarskap (mästher-, mästir-.
mester-SChap), n. 1) ledning, undervisning, niagisterium
mästherskap GU C 20 (hand 2) s. 110. 2)
mästerskap, konst, skicklighet. — konstfärdighet, nw än tho
at j alle malningh ällir mästirskap (artificio) skälin
fore staa gärniugenne, ok han är större som gör, än
thz som ban gör SpV 62. 3) förhållandet att ngn
är mästare el. mästerman, mästerskap, ban (o:
mästermannen el. bödeln) sade sich wilie ware staden hwi
och tro j sin gerningh och mestorschap STb 2: 577
(1491).
niiistarskyrdli (mesterskördh),/. mästarprov
i tillskärning av kläder, winit, som j hans
mesterskördh drachx STb 2: 597 (l49l).
*llliistarsiliasveil (mester-), m. ledare för el.
den främste blund småsvennerna i en stormans följe.
Arnell Brask Bil 7. ib 32.
lllästarstalsveil (mester-), m. förman för
stallbetjäningen, stallmästare, conesstabiilarius mester
stal-swen GU C 20 s. 136.
*miistarstekare (mäster-), m. mästerkock.
archicoquus ... mäster stekaio GU C20 s. 33.
llliistarsveil (mester-), m. (mäster)gesäll. STb
4: 255 (1512). mester hyndrikx bordskärares
niester-swen HLG 3: 5 (1516). giffuer akt paa glasinakare
embete oc flyr oss en mesterswen hiit för thenno
iii (3) riike skull BSH 13: 114 (1524, Brask).
mästirska (mäst(h)erska), f. 1) lärarinna.
magistra mästerska GU C 20 (hand 2) s. 110. thär
fföre skaltli thu ffran thänna dag wara min mästherska,
oc jak skal wara thin discipulus JMPs 396. 2)
mästarinna, härskarinna, snille är alla wisa manna
mästherska JMPs 237. alla dygdlia dröthningh oc
mästherska ib. — Jfr glas-, mynta-,
skola-miis-tirska.
*niät, /. Jfr vanmiit, L.
llliit (miät), ra. 1) mått, mål. for thre yxn goþa
oc gijlda, allas oc femtan marcher penninga, at gambio
niiäti Gadolin Pants 275 (1372). 4) utmätt godsf
Se J. Rosén, Scandia XX s. 188/. BSH 2: 80, 81, S3. 84
(1399). — llliitS män (mietz-. metis-), m. pl. L.
1) värderingsmän. Gadolin Pants 278 (1384). optir sex
metismanz ordli Arfstv 34 (1461). äpther siex mietz
manna ordh ib 54 (i46i). — mäts ordh (mätz-.
mädz ordh Arfstv 95 (1461). miätz-, mýetz-),
ra. L. värderingsmäns utlåtande. KTb 2 (1402).
äl|ler rawal liemast mattis vtlöse vth aff samma hws
epter dandementz vitzord ok mýetzordh STb 4: 34 (1504).
Brasks Kopieb 25 (1515). Jfr llliitOrdh. — llläts
01’-(lhan (mietz-, myetz-, -orden),/. L. — mäts
01’dll. STb 3: 220 (1495). änders ... skulle epter
danementz mietzorden for:ne ragwal och hans hustrT
j mellen giffue iic marek ib 300 (1496).
mäta (mätha. mäte: -es STb 5: 49 (1515).
miäta Bel män 170. myäthe: -es PMSkr 28.
miethe Arfstv 35 (i46i). mýeta STb 3: 247 (1495),
374 (1498). impf. mätte ATb 2: 236 (1484). pl.
mo-tho STb l: 361 (1482). part. pret. mätin Gadolin
Pants 275 (l37l). mäthin GU C20 (hand 2) s. 133.
mäthyn ib s. 139. methin STb 4: 114 (1506).
myeten SJ 2: 108 iuss—89). ». metthit STb 5:
252 (1519). supin. myätith ib 3:390 (1498). myetit
SJ 2: 141 (1488). myetet ib 86 (14S3)), v. L. 1)
mäta (med längd- el. rymdmått). Se Sdw 2: 1272.
mensus a inn mäthin oc niälther GU C 20 (hand 2)
s. 133. menticiilosus a um mätande oc mäthyn ib s. 139.
SJ 2: 86 (1483). ib 108 (1488—89). the bådo medh gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
