- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
556

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nordhväst

556

nu

ganske stor storm nord osth STb 5: 59 (1515).
febrva-rius ... 22 daihen kalth Tädlior nordosth PMSkr 3S9.

"nordhväst (nord-, -west. -fest), adv. [Jfr
Mnt. nortwester, adj.] nordvill. Jfr K. G. Ljunggren,
Almanackorna och del svenska ordförrådet s. 89. en
triifca haffwer warith ... om then ängoliaga ther liggor
nordfest fran then haganom Brasks K^pieb 31 (1513).
then deelen ther ligger nordwest aff fornempda eek
ib 33 (1513). Jfr liordhnordhyäst.

"nordhväst (nord-, -west), subst. 1)
nordväst. j nordwest Brasks Kopieb 31 (1514). 2)
nordvästlig vind. PMSkr 368. marcivs ... 4 dagen
nord-west oc stwndom swdwosth blåser kalth ib 369. ib 371,
372 o. s. v.

»nordh västnrster (nordwesterster), adj.
superi, nordvästligast, doch känne wi oss engen rätt
haffua hafft til fornempda liaga lenger 8n fran the
nordwestersta gaarde om til the korsbundna ekena
Brasks Kopieb 31 (1513).

"nordhväststorinber (nordwest-), m.
nordvästlig storm. PMSkr 375.

"norköpungs borghare (-köpunx-), m.
borgar• i Norrköping. STb 5: 284 (l520).

nors (norriss HLG 3: 95 (1528)), m. nors. iij (8)
tunnar norss STb 1: 360 (1482). item xj ortog för
ferskan nors HLG 3: 135 (1529). — "norsa
llliiir-dhre (-miärdre), m. mjärde för nor tfångst.
Staffan skulde behAlda flskevatnedtt frijtt med notth och
norsa miilrdra FMU 3: 506 (omkr. 1450, avskr.t).

not (nooth VKJ 228 (l447), 76. nodh
AktKungsådr 21 (l4;o—86). pl. nöther Svartb 455 (1455);
AktKungsådr 21 (1470—86); GPM 2.- 153 (i502). nötter
FMU 5: 89 (1484, avskr.)), f L. 1) sagenn, not.
thär draax clostersins nooth wm vinterin VKJ 228
(1447). ath konungx gardhen i kwmo skal i fornempda
sioom och träskwui ha|fwa ha|ff kalff met sino nöther
Svartb 455 (1455). STb 2: 558 (l49l). ib. 2) plats som
är lämplig för notdragning, notvarp, tiil stora
gardin liggher ha|ff nooth thär i syönoin VKJ 76. — Jfr
somar-, vinter-not. — "nota bindare (noota-),

person som binder not(ar). sagenarius ii
noota-bindnre GU C20 s. 537. VKU 17 (l54l). — nota dl"ät
(drat-), f. L. dragande av wt, notdräkt, notvarp;
plats som är lämplig för notdragning. Se Sdw i: 1274.
BSH 1: 225 (1414). war han aatspordher hurw langht
oc wijt, som fiskerijt oc notadrätenär liggia wt fran
öne SD NS 3: 198 (1416). item äglier clostridh halft
hoofwaness, thär medh thwa notadrätter VKJ 21 (1447).
theris nothadrat mogho the haffua til samans hwar
met androm j allom vtuäsiom som til almenuingis
vatn liggher Svartb 444 (l45l). — "nota flaska
(-flascha), f. kärl för förvaring av nolt jtem
skule the (o: ffiscarana til lincöpingx gardj haffwa
sengheklädher aff fogtan ... notaflascha oc slaffath
tiära til thera baatha Arnell Brask BO 29. — nota
garn, n. fiskegarn. SD NS 2: 353 (l41l). PMSkr 522.

— "nota lagha? (-laga), /. = nota liighe.

niels i rönö sakir ... xl mark för forbudh om hans
notalaga ATb 2: 18 (1473). — "nota liighe, n. notvarp,
plats som är lämplig för notdragning, thet thridhia
notaläghit laa vnder konungxgardhin SD NS 3: 198
(1416). ib. — "nota gliunga (-slionga. -slynga:

-an STb 2: 251 (1488)), /. notslinga, notstgcke. item
1 sked om 4 lod för 10 nothasliongor, som bror
arff-wid köpte VKU 5 (1539). 16 102 (1561). — "liota
tiu-gha (-tiwga), f. gaffclliknande redskap vid
nätbindning, nättjuga. hamis ... nota tiwga GU C 20
s. 327. — *nota tögll, f.t item för nota-tögerne
slogx VKU 134 (1569). — "nota varp (note-), n.
— nota driit. j tnäkijokj j natto (för notafj
warpom skall ylewetis haffua j färding Svartb 440
(1450). eth nothavar(p) vti aamotlz vi(..) Värmland
förr och nu 1925 s. 90 (1454, avskr. fr. 1500-«.).
fiskerene stadzins skole ingen förfong göre jn i sundet
med theris note warp STb 5: 70 (1515).

nota (pl. nother), /. [Lat. nota] 2) ton;
melodi, äro her i clostriid (o: Marienkron) Lill systra
som sionga kwnno, och theres saanger gaar som thet
vore finzska visor framför watstena systra saanger,
jach känner maxan hwaske teres ord eller nother
Troil 5: 319 (1515). Jfr halfnota.

"notaria, f. [Mlat. notaria] notarietjänst, her
marthin johannis gaffs i sin notaria fore instrumeutit
ban skulle göre ... xiiij öre SSkb 39 (1502).

note, m. vederlike. Se K. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 101, 450.

"notera (nothera), v. [Lat. notare. Jfr Isl. [-notera]-] {+no-
tera]+} notera, teckna till minnes1 förse med ton el.
melodi! Jfr noteran. notare idke[li]gha känna
mär-kia thee ok affwitha notare nothera GU C20 s. 360.

noteran (notheran), f. ton, melodi, skal jak
siwuga, mz minne wänasta röst notheran (modulatione)
Mecht 309.

"notkalver, m. notkalv. Svartb 520 (1477?).
"notlliau, m. notbindare? fiskare? Se Sdw 2: 1274.
"notsliidhe (-slede), m. släde för forsling av
vinternot. fförwara thina vinter nöther bil tar
trampar notsledar oc all annan akanredskap under taak
Brasks Cal 265.

notstal (nödhstall), m. och n. trång el.
klämmande ställning, om galge el. dyl. celsi modher, bödli
han ophengiä j eeth nödhstall J Buddes b 87.

nu, adv. och konj. L. A) adv. 1) nu, om
närvarande stund el. tid. jam aduer temporis nw GU
C20 (hand 2) s. 4. min miskwndh hon haffwer swa
stora mildhet nw som tha Mecht 285. — om del
omedelbart följande, nw pa torsdag, skal stadzsins
lagbok läsas for nienoghetenä STb 1: 366 (1482).
3) för att utmärka en övergång i framställningen:
nu, alltså, sålunda. Jfr T. ]Vennström, Tjuvnad och
fornæmi 543 ff. — nu, vidare, ath gudhz son haffuir
... sik likan giorth vidh en speghil j tryggia handa
måtto ... som först är thet, ath ... nw thet andra
ath ... nw the trydie skipilsen en spegil haffuir,
thet är, ath ... MP 6: 64 /. — nu, men, emellertid.
jach hade gerna hulppet honom til retto, och hadhe
thet swa warith, ath ther hade warith nogath tingh,
nw worth ther engte tingh halleth, förty ath ther
war engin lagman STb 1 168 (1478). B) konj. då nu.
Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med
temporal innebörd 1: 228 ff. jac päthar diäkn ...
kännes ... at nw iac hiolt rättara tingh här i
hwal-stadoin Gadolin Pants Bil 285 (1399). kungörom wy
idher ... at nw jak käril knwtzsson sculde ridha ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free