Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niisbora
565
närer
millefolium Lin. saiiguinaria nesagräss GU C20 s. 542.
millefolium nasagräs Viixtförteckn. fr. slutet af
1400-taltt hos Th. M. Fries, Ark. f. Bol. Bd 3 nr 14 s. 7.
näsbora (-bura), f. näsborr, tak menuiskios
pis ... oc giwtli jn j wonstre näsbwrwua miidh etli
horn PMSkr 241,
"iiäse, n. Se biärghisnäse.
Iläst (nest), adv. superi, (motsvarande posit. näl")
och prep. L. A) adv. 2) näst, närmast, om tid.
til sancta michäls dagh som inv komber näst
Gadolin Pants Bil 276 (1378). daghin näst fore alla
hälghuna afftan SD jVS 3: 196 (1416). nw i jwl näst
forledhon ib 471 (1419). 3) närmast. i andlig
mening. särsk. med avseende på släktskap, thet är thin
rätta byrd vn mik ok minne hustrv hona swa
längo wi lifwm ok sidan lösen idra byrd i gen i ären
näst ATb 1: 169 (1462). B) prep. med dat. el. i dess
ställe ack. 1) näst, närmast, vid. om rum. nesth
kalmarna BSIl 5: 52 (1505, II. Gadh). nosth grensen
ib 137 (1507, d;<>), 2) i närheten av. war herre
sigher här sik haffua warit i firetighe aar i öknenne
näst tässa jwdha släktenne JMÖ 33. 3) näst,
närmast. om ordning, fik han mz sinne sona qwärn twå
söner, hwilkit näst war kätteri 5þF 309. at han til
siälinna är wphögdher näst tho hälgha manna siäla,
som nämpst äru ihesu christo SkrtUppb 135. 5) med,
the wýllo alle thin (o: thing) ... formidle til tet
hesta nest gudz hielp STb 4: 33 (1504). swa at ider
skal sko lycke oc salighet nest gudz hielp ib 5: 316
(i52o, Kap). — jfr thär näst.
lliista, prep. L. eg. närmast; vid, bredvid, hos.
med dat. el. i dess ställe ack. myn gard .. . nästa
bröderclostret i abo SD ArS 3: 118 (1416, ä. avskr.).
then ono sonynom kende ban okra, ok haffde honum
hemma nästa sik MP 5: 127.
"nästaboande (nesta-), p. adj. = nästboande.
ban war ... icke budhin nesta boandos graunom
SJ 2: 280 (1495).
nästall (nästen), adv. nästan, ban war i baffwitli
oc mondo nästen liaffwa drunknath SvKyrkobr 39.
niistboande (nest-), p. adj. närmast boende. —
åhs. granne, haffuer han bygt sitt droprwin in pa
nostboaudom, swa thet gör them skada STb 1: 68 (1476).
— Jfr nästaboende.
"nästborin (dat. pl. nestbarnom Svartb 333
(1431). neste barnom ib), p. adj. [Jfr Ä. Dan.
næstboreu] närmast besläktad, nw haffuer jak niynom
nestbarnom winom ok frendom opta låtit thet forstaa
Svartb 333 (1431). ib. engin aff niynom näst bornom
winom eller frändom vilde thet tiil syn lösa ib 339
(1432?).
*niiste, n. Jfr gulnäste,
"nästeflnger, re.? pekfinger, index ...
n&sthe-fingher GU C 20 (hand 2) s. 22.
näster (nester. noster: -e GU C20 s. 424.
Se Sdw 2: 1275), adj. superi. 1) näst, närmast, om
rum. (?) iohannes est milli citimus johan ban är mik
näster GU C20 s. 113. 2) näst, närmast, följande,
om tid. neste manadagen äpthir dorothee ATb 1: 321
(1470). 3) näst, närmast, om ordning. Se Sdw 2: 1275.
mildhetinne äru säffhetin ok jndlira godhetin nästbo
(proximæ) Sp V 527. 4) närmast, om överensstäm-
melse. — a (pa) thet nästa, i clet närmaste, nästan.
tha hon war pa thz nästa dödh. tha lät han binda
adhronnr Prosadikter (Sju vise m) 141. — på det
noggrannaste, theras (o: stenarnas) dygder screff jak pa
thot nästa jak kwnne PMSkr 493. 5) närmast,
i andlig mening, pedissequus ... qui sequitur pedes
domini nösto tiänare GU C20 s. 424. — (på grund av
släktskap) närmast skyldig el. berättigad. Se Sdw 2:
1275. ban wilde ware nester at besithia godzit Uppl
Lagmansdomb 23 (1490). — abs. och i pl.: närmaste,
fränder. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan
135 f. tho ma hon ... for sinom nästom (propinquis),
ole enkanneligha for sinom foräldrom haffua särdelis
bönor til gudhz for thera siäla lielso Skrtüppb 7.
— liiisto kliidhe (nesteklede), «. pl. kalsonger,
(under)byxor. litzslo andres lagh i sängenä niedh
lösth nesteklede i skiorttane STb 1: 16 (1475),
niistforlidliin (nest förliden), p. adj.
näst-liden, senast förliden, nw i lögordax nest förliden
SJ 2: 254 (1494) (möjl. alt fatta som två ord).
uiistkoniaiido (nest-. neste-, neskomende
SJ 2: 318 (1498)), p. adj. nästkommande, närmast
följande. thesso for"0 peninga skulu wtgiffuns nw for
nestekomendis paska ATb 2: 390 (l49l). innan
med-sommer ett aar nw nestkommando Brasks Kopieb 16
(l52l).
"llästkoillill, p. adj. — Iliistborill. anna
ma-nadlie ena aff |länna nästkompnom (propinquis), at
bon skuldo ganga til gifftomal» mz androm maune
SpV 333.
lilit, re. L. nät. GU C 20 (hand 2) s. 4. —
spindelnät. spinniilin, ok hans nät SpV 262. — Jfr (IviirgS-,
Ilska-, liig-, rödhings-, slagh-, spinnila-,
si rö-, rnrgha-nät. — "niitia bindare (nä-
t(h)a-), m. nätbindare, reciarius ii nä ta bindare
GU C 20 s. 525. ib (hand 2) s. 62, 85, 87. Jfr
nät-bindare. — "niitia fästning (nättie-), /. (plats
för) utsättande av nät. ... och katisserum och
nättie-fästning mod merdrastandom i allom ... iiij träskom
FMU 5: 374 (1492, avskr.). — nätia lagll, re. L.
(plats för) utsättande av fiskenät. Se E. Lidén,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 17/. — "llätia
tlira-dlier (näthyatraadher), m. tråd till (fisk)nät.
macula ... näthyatraadher GU C 20 (hand 2) s. 109.
"nätbindare, m. nälbindare. GU C 20 s. 83, 454.
Jfr niitia bindare.
nätia (nättiä), v. 2) sätta ut nät, gillra,
sua can ban for honum nättiä at han veet ey för
snaran lialdir Vis sten 6. — Jfr imiiitia.
"lliitia (pl. nätior), /. nät. hwar som nätior
lägger j thorn (o: fiskevattnen) Svartb 440 (1450, Skokl).
niitia,/. L. nässla, näthlor dräpa offtha gäslinga
tha the ärw smaa PMSkr 264. ib. — Jfr blinda
niitia. — "lliitlo 1’ot, /. [Fdan. nætlæ rot]
nässel-rot. wndy äggen (o: gåsäggen) skwhv läggias nätbio
rollier, thy thet är them til läkedom, ath nätior
skwla ey skadha wngommen när the ärw kläkthe
PMSkr 264.
nätter tidli, se nat.
"näragiäld, re. = näfgiiild Se Sdw 2: 1275.
närer (näffuer: pl. med art. -nen HLG 2: 6
(1509). näffwer. nelfuer: pl. med art. -ena ATb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
