- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
568

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nöghinn

668

uöver

Saml 2: 215 (1440). jak känis mik wara j alla måtto
giortli til nögliio (satisfactam) SpV 578. 2)
gottgörelse, upprättelse. Se Sdw 2: 1276. — göra i godhe
iiöghio, (fullt) ersätta, gottgöra, hulka ., . peninglia
jak ... käniiis mik fulkomlica vp buridli haffa oc
mik väl betaladha wara oc mik j godho nöio giortli
Neuman Vokbal 78 (1452). bwltk:t ban os j ghodo
nödihio giorth hawr DalUembfT 3: 75 (1452). — Jfr
atnögliia.

nögliian (nögian. nöian), f. tillfredsställelse,
nöje. ... vil Tidh mina goda tro ok sannidb halda
dom-kirkiona wthan skadha ok wpfylla summona til fuldz
ok godha nögian Svartb (Skokl) 430 (l44s). ib 503 (l47l).
wontris inglu[u]io8 är een omatteligen gyrnilsenna
nöian (satisfactio) j allahanda maalh SpV 139.

*uöghsanilikit (»>. nögsambligith), adv. [Jfr
Á. Dan. nøjsommelige. Mnt. nöchsam, nugesam, adj.]
till full belåtenhet, fullt tillfredsställande, til tess
ath jach ... thet handla oc forslita kwnne ... allom
nögsambligitb wtan gonsegn pa allo sidor Hist Tidskr
1949, s. 252 (1512).
*nöpa, /. Jfr liusa nöpa.
nor, se nor.

*nörrabutnlax (norrabotn-), n. lax från
Norrbotten, saltan norrabotn lax j (’/i) lest Fyra
handl rör Vkl 294.

*nörrabutnresa (norrebotn-), /. färd till
Norrbotten. STb 5: 30 (1514).

nörre (norre: -a SD NS 3: 266 (i4i7). nårre
STb 5: 257 (1519). norde: -a ib 2: 440 (l490). Se
Sdw 2: 1276), adj. komp. och llÖlTester
(nörris-ter), superi. L. A) komp. norra, nest offuan then
nedersta garden pa norda sydan STb 2: 410 (l490).
pa nörre sýdan ib 3: 424 (1499). ib 4: 15 (1504). på
liårro sidonn ib 5: 257 (1519). — i ortnamn, widh
norra portli ... Yppa liörra malm SD NS 3: 266 (1417).
B) superi, nordligast, ban liggher tiil nörrista
gardin VKJ 66. — Jfr viistre nörre, östre nörre
ävensom nordliaster.

llöt (nööt), n. L. nöt, nötkreatur, oxe el. ko.
änghin atskilnadhir är fore gudz rätuiso, mällan eth
nöth ok tho människio, som al ti i d It älzskar wärldhiuiia
sä I an handgangh MP 5: 145. ib. Jfr skat-, slakta-,
slater-, slatta-, thridhiungs-, ung-, ur-,
vil-llöt. — *llÖta giirdh, /. avgift i nötboskap? Se Sdw
2: 1276. — llöta hus, n. L. fähus. BP 2: 338 (l398).
— llöta karl, m. boskapsvaktare. ss tillnamn. ATb
1: 101, 109 (1459). symon nötakarl ib 147 (l46l). ib 269
(1467). — *n«takarls son, m. son till en boskaps-

vaktare. pädliar nigilson nötakarls sonen ATb 1: 188
(1463). — nöta kiöt (nötekyt), n. nötkött, oxkött.
Prosadikter (Sju vise m) 125. — *llÖta pilter, m.
vallpojke. IVosadikter (Sju vise m B) 183. — *nÖtn
piinilingar, m. pl. [Ä. Dan. nødeponge] penningskatt
ersättande el. motsvarande en i nötkreatur utgående skatt.
Jfr SAOB: X 1297 samt F. Dovring, De stående
skatterna på jord 1400—1600 s. 210 /., 260/ — *nÖta
rygger (nötherig), m. rygg(stycke) av nötkreatur.
j pund köth och en nötherig til sath IILG 3: 125 (1529).

— *UÖta skaru, n. kreatursspillning. blandis oxa
niergh oc törth nöta skarn samnien oc brennes
rökian-dis stokkana (o: bistockarna) PMSkr 303. — *HÖta
stuter (nöthe-), m. slut, ting oxe el. tjur. xxx
Tiighe nöthe stutthe Arfstv 19 (l46l). — *llÖta tunga
(nyta-), / tunga av nötkreatur, buglossa
nyta-tunga GU C 20 s. 318. IILG 2: 39 (1513).

llöta (pres. -er. part. pret. nötter MP 4: 54.
supin. nöth STb 1: 287 (1481)), v. 1) få, njuta,
åtnjuta. — njuta, bruka, förbruka, swa mykit wiin
oc öffläto som ther i capellet aarliga til messor at
hallande förtäras kan oc nöthas Uppland 1941, s. 53 (1459).
2) förtära, tära, nöta. dagh oc nat som ni tid h nöta
manzsins liff Prosadikter (Barl) 39. at ban smälter oc
nöther waxot j tasso dyro lyuseno SvKyrkobr 318. —
nöta på, slita, epter thet her hanis haffuer swa länghe
nötli kiortollin STb 1: 287 (l48l). ... ok henne
krop-per mödder ok nötter j dygdelikom gärningom MP 4:54.

— llöta up, förtära, förstöra, förnöta. liötha allan
sin thima wpp (experdere) i engo SkrtUppb 45.
SvKyrkobr i4. — Jfr af-, bort-, for-, up-, ut-nöta.

nöte, n. Jfr ungnöte.

nöte, n. Jfr farunötc.

nötlius, n. L. fähus. Se Sdw 2: 1276. SD NS 3:
167 (1416).

llötilse, n. pl. njutande, åtnjutande, delaktighet.
gif at thässiu hälagha thins likarna ok blodhz nötilso
Tari alla minna synda forlatilse SvB 145 (1400 Í.).
ib 172 (omkr. 1500). —• Jfr upuötilse.

*llÖtkiÖt, n. nötkött, oxkött, ii stikky nötbköth salt
grönth HLG 3: 125 (1529). Jfr llöta kiöt.

növa, se nögbn.

uöver (ack. pl. näfwä SvKyrkobr (Lucid B) 142
(fel för nöfwä? Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 6: 36)), adj. rask, duktig, thy at ormen
är jlkloker hall eller sletter swa diefulen hwem ban
kan swika gör han thöm ginstan jlkloka til alla
ondzsko ök hala thz är näfwä til alla skörhet
SvKyrkobr (Lucid B) 142.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free