Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obärlikcr
573
ofal
ragnil siith bohagh vbýt och vskýngrct haffua ]
alle matte STb 3: 416 (1499). item i oobyttom
skoog thär samastadz eth ödetorp hetir ekebäcken
VKJ 185. husit staar obýt, til tess brodern komber
STb 4: 40 (1504). ib 163 (1507), 5: 37 (1515). ATb
3: 232 (1510). — icke uppgjord el. verkställd. Se
Sdiv 2: 127 6.
obärlikcr, adj. outhärdlig, olidlig, odräglig, the
binda twnga byrde oc obärlica (imporlabilia) oc
läggia owir manna axla SkrtUppb 306.
obütradlier, p. adj. icke gottgjord, icke utplånad
genom bättring, for sinna stora obätradha syndc
Hel män 221.
*obödhlglicr (komp. -eghare), adj. [Jfr Mnt.
unbodigen, adv.] okänslig? ware hon ekke
hard-hare än sten ok obödheghare (insensibilior) än
iärn hon skulle ekke andraledhis göra SkrtUppb 48.
oböghclikcr (-likin. obööghelighen), adj. 2) oböjlig,
obeveklig, jnexorabilis ... obedeleghen
obööghelighen GU C 20 (hand 2) s. 25. SvKyrkobr 252. —
Jfr obödhighcr?
*oböghe)ikliet (oböghlikhet. oböghil[ig]het), /.
1) oböjlighet, obeveklighet. thy at the oböghlikhetena
hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne
skäpno Prosadikter (Barl) 84. 2) obenägenhet.
för onda redhebohetena oc tilböghel[ig]hetena til
at synda oc göra ilda ok oböghil[ig]hetena oc
marskona wanskelighet til at göra wäl SkrtUppb
178.
"obörlika (obörliga. obördeliga), adv. [Jfr Fdan.
uborlig. Mnt. unborlik] otillbörligt, waret och saka,
at någon funnes, then sigh obörliga holla wille,
mot äre, skäl och alla rcttuisa Rydberg Tr 3: 577
(1512, avskr.). ey troo wij ellir menom haffwa
stort förtörnad konwng priamum obördeliga Troj
45.
obötcllkcr (/. obölzlikin), ad/. = obotclikcr. är ok
the spitälska sotthen swa obötzlikin ath hona kan
jngen bötha eller läkia MP 4: 19 3.
*odeladhcr (-oder), p. adj. icke delad, oskiftad.
garden som han nw är odelader SJ 2: 135 (1489).
odclaktoylier (-dee|-), adj. icke delaktig, fri. med
prep. i. iomffru maria som är modher til hälogth
hopp odeelaktogh i wantröstennas mörke
(diffi-dencie expers caliginis) JMÖ 117. — med dat. utan
(förbindelse med), thu äst modher, odeelaktogh
månne (maler expers maris) JMÖ 185.
*odiur, n. vilddjur, rovdjur, nok är en hwnd oc
en täffwa thär ey ärw förmang odywr PMSkr 223.
ib 297. — odjur, monster, ehn tyrann må lijknas
widhh etth diwr ssom haffde drake ether, swäliande
mun ssom en vulff (o.s.v.) ... thett odiurett är
starcktt medh rijkedomom och medh ondh odiurs
medhståndh PMSkr 67 3 (avskr.).
♦odonde (odandis), adj. (moraliskt) dålig,
jmpro-bus ... odandis oträghen oc staduger GU C 20
(hand) 2) s. 17.
odrukkin, p. adj. L. icke drucken, nykter, en man
drukkin wordhin aff wärdzliko wine wardher
riff-uare til atgiffua, än tha han är odrukkin Mecht 168.
♦odrupin (odropen), p. adj. om byggnad: som det
inte droppar in i (vid regnväder), droppfri. jtem
bör honom ... wtköra dyngia fran sinom stallom
oc holla them reen oc odropen Arnell Brask Bit 24.
odrygher, adj. 2) opålitlig, ärelös? Se R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan 615. fule halade ok
odryghe EK 3091.
odrövellker (odröffllghin), adj. som icke kan
bedrivas eller oroas. SpV 519.
♦oduldcr (odoldlr), p. adj. icke dold. länsmanin
larins stod til at gärd tog hästin i hans gard ok
sade swa är närgar rättaren at hästinom än iak
tha är han här odoldir ok ostolin ATb 1: 65 (1456).
•odygdhis man, m. ogärningsman. Se Sdw
2: 1276.
*odyrkadher, p. adj. icke odlad, ouppodlad.
markin j ökninne är odyrkat (inculta) jordh. SpV
13.
♦odädlie, n. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska
språk 1: 166.
odödhe, m. våldsam död. Se E. Rosell, Prefixet
0-i nordiska språk 1: 18 3.... tha döör man opta för än
timen komber antiggia i watn ellir i annan odödha
SvÈyrkobr (Lucid A) 117. Thomas Varningsbref
4. Jfr odödher.
odödbelikcr (odödelighen), adj. odödlig. GU C 20
(hand 2) s. 157.
odödher, 77i. = odödhc. Hel män 202.
odömc, n. L. styggelse, skändlighet. Se E. Rosell,
Prefixet o- i nordiska språk 1: 153, 167, 179.
odliinsdagher (odinsdag(h)er: -dag(h)in ATb 1: 11
(1452), 27 (1454) o.s.v. odhensdagher: -daghen ib
21 (1454) o.s.v. odensdager: -dagen ib 6 (1452) o.s.v.
ondensdagher: -daghen STb 4: 336 (1513).
odhns-dagher: -daghen ATb 1:22 (1454). onsdagher:
-daghen ib 25 (1454). onzdagher: -daghen ib 3: 87
(1498). othinsdagher: -daghin ib 2: 382 (1491).
otthensdager: -dagen FMU 5: 2 (i48l, gammal
avskr.). odindager: -dagin ATb 1:40 (1455).
odenndagher: -daghin ib 2: 167 (1481). ödinsdager:
-dagin ib 1: 45, 51 (1455). ödhensdhagher: -dhaghen
ib 13, 18 (1453). odensdager:-dagen STft 2: 295
(148 8)), m. L. onsdag, nesthe ödhensdaghen epthe
quasimodogeniti ATb 1: 13 (145 3). Jfr klokna-,
niidlifasto-odliinsdaglicr.
•odliinskarl (odins-), m. ss tillnamn, tha kendes
raguald odinskarl, ath han stuleth tesse kirkioner:
... thcrmeth kendes han och, ath han hade tiänth
odhanom j vij (7) aar Sl’b 2: «6 (1484). ib 79 (i485).
odliol (odhil), m. och n. L. 1) odaljord, jord vartill
man har full äganderätt, hon (a: en kvarn) staar oc
paa wart closters odhil VKJ 116. —- Jfr cnodlial.
odholbyr (odelby. odhilby RP 2: 313 (1397)),
m. L. gammal by, bolby (mots. avgårdaby el. utby).
älgerum odelby Arfstv 7 3. ib 7 6, 7 7. Jfr
adlialbol-byr.
odliolqvürn (odal qwern: -om HSH 13: 77 (1524?
Brask), odelqwarn Trolles Jb Bil 191 (1478,
avskr.)), f. odalkvarn. Se SAOB: O 201 /.
odliyrt (-örth. oodhyrdth), f. odört; ss. namn på
olika giftiga växter, bl.a. conium maculatum Lin.,
eicuta virosa Lin. och cilrullus colocynthis Schrad.
Se Sdw 2: 1276. cicuta odhörth GU C 20 s. 107.
colloquincida (fel för -quintida) p c vel colloquintis
herba odörth ib s. 124. jpomanes ... oodhyrdth
GU C 20 (hand 2) s. 43. mys fördriffwas stötandis
swartha odhyrth mädh färskom osth samman
PMSkr 356.
*ofal (ofall), n. [lsl. úfall] olycka, lather oss fa
liielp til folk ... sidhan skule ware fiendher ey
glädhias aff war ofall BSH 5: 14 (1504, H.
Gadh).
*ofal, adj. [lsl. lif air] icke fal, som icke är. till
salu. än the som är jomfru, hon göme sit liggiande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
