- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
574

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

of allin

574

oflängc

fää ofalt, thz är göme ok beware sin jomfrudom
osmittadhan SpV 331.

ofallin, p. adj. L. [ Isl. üfallin] olämplig, otjänlig.
thetta ämbetit... huilkit iak owerdogher oc ofallin
i allahanda måtto anamad hafuer Troil 5: 29 5
(1447). tha wari thät walit om inte, oc the sammo
personam äuerdhelica ofallin til thät ämbitet
wälias Abbedval i Vkl io3.

ofalnadher, p. adj. icke vissnad. SvB 376 {b. av
1500-/.).

ofals, adj. oförfalskad. Se E. Roseli, Prefixet
o-i nordiska språk 1:90.

ofangin (oo-), p. adj. L. 1) icke fångad el. fången,
fri. the waaro tha jnlendis, til laga aar kompne ok
oofangne, ok inghen thera qwalde the giffth
Svarlb 346 (1434?). 2) icke förvärvad, icke erhållen.
alth thät oolaglika är fangit thät är som oofangit
Arfstv 45 (1461).

ofannogiicr (-oger), adj. 1) grov, simpel, obildad.
lubricus sköör oc löössladoger oc ofannoger GU
C 20 (hand 2) s. 98. betracta at the första
födzslo-nar waro swa ofannogha (inanes) j tronne ok
gärninginne SpV 368. 2) slö, oskicklig, jneptus ...
ofannogher oc ofornomstogher GU C 20 (hand 2) s.
24. ib. rostogth harnisk oc oren tygh bära withne
at mannen är ofannogher och jnthe dogher
PMSkr 136.

"ofannoghet, /.1) tomhet, hwat scrifftin sigher
om jordhinna offannoghet ällir thomhet
(inani-tate) SpV 368. 2) slöhet, oskicklighet, jnepciola le
lithen ofannogheth GU C 20 (hand 2) s. 24.

*ofarar, f. pl. [Isl. úfarar, üfarir /. pl.] ofärd,
olycka, hednan man en som häfde lönt sik j
härenum sa til ofara sinna ok hugde roland wara
dödan Prosadikter (Karl M B) 323.

of ata (afata), f. fråsseri. Jfr T. Johannisson,
Verbal och postverbal partikelkomposition s. 2 5 8.

ofblidtier, adj. Se R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 42 3 f.

ofblyglier, adj. Se R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 42 3 /.

ofdighcr, adj. Se Sdw 2: 1276.
*ofdlrvc, /. [Jfr Isl. ofdirfd] allt jör stor djärvhet,
dumdristighet. hwar en människia hopar stadelica
til gudhz ole gör jngha godgerningha mera, tet
kallas wara offdyrwe ok ey gudhelikith hop MP
5: 178.

ofdluper (offd/uper), adj. för djup. ffor thy ath
han vildhe nödhoghir latha finna sik
högfärdog-han, j offdyupa konsth til nokra wärlz framgango
ok loff MP 5: 137.

♦ofcghdhadher (-fæg-), p. adj. icke ofredad el.
angripen, oantastad, thy loua vi... thöm ofägdadha
ok oskyldogha ath vara foor alla the gerningh the
opa then tidh giordho SD NS 3: 499 (1419).

"ofcladlicr (ofelat(h). offelet. ofeledh), p. adj.=
ofcloßher. 1. stodh arwidh olsson ... fore rettin
oley-det ok ofelath fiärde tiidh offwerbögdog ath
swara till retta STb 1: 14 (1475). ib 312 (1481),
2: 248 (14 88). oleygdet oc offelet fför then sak SJ
2: 236 (1493).

ofeloflhcr (00-. -feligh. offöliigh GPM 2: 326
(1509)), adj. 1) utan lejd. ath iak viil ä io stha tiil
rättha for hons nåde olegd ok ofeligh GPM 2: 144
(1500?). 2) osäker, otrygg, utan haan reddis at sion
skulle faralösth varda oofelighare än haan nu äär
Ser. rer. svee. II 1: 147 (1431).

offer (offuer), n. L. 1) offer, del som offras, a)
offer (åt Gud el. avgud), llibamen ... waath offuer
GU C 20(hand 2)s. 79. ibs. 81. — Jfr böna-, ludha-,
qvald-, stok-, slokka-offrr.

offerdaflher, m. L. dag, då det offras i kyrkan.
item the siu äre theris rette offerdager om åhret,
som är jul, kyndermesse (o.s.v.) Hist Handl V IIP.
1: 66 (1514, nyare avskr.).

offerpänninjjcr (offir-, -päningher. -peninger) m.
offerpenning, penning som gives ss offer (vid
mässa). — pl. SSkb 12Ó (1504). helmich gaffs til
julen viku lön j mark viku lön och vj öre offer
peninga ib 271 (1507—08). item alt folkit til
offir-päningha til jwl VKU 6 (l54o).

*offerstokker, m. Bergström, Arb Kr 160.
*offieera (-ar), v. | Isl. offiriera. Mlat. officiare]
med gudstjänst betjäna (kyrka el. altare), uppehålla
gudstjänst vid. Se Sdiv 2: 1276. tessa ... messonar
skal presten som capellona officerar halda
ewerde-lika KTb 117 (1393).

•official, m. [Lat. officialis] biskops
ställföreträdare el. ombud (med domsrätt i vissa kyrkliga mål).
at the än nw komme til oss eller war official oc
widkenne sin bröt oc förwerffue siig tilbörlig
aflösning GPM 2:367 (l6li; ärkebiskop Jakob
Ulfsson).

offra (aaffra GU C 20 (hand 2) s. 150. offra
C 20 s. 123. pres. sing. 1 pers. -a. impf. -adhe.), v.
L. 2) offra (åt Gud el. avgud). Se Sdw 2: 1276.
jmmolare offra GU C 20 (hand 2) s. 13. macto ...
dräpa oc offra ib s. 109. kom hon ... oc offradhe
gudhi sin forsummilse Mecht 143. SpV 508. SvB
199 (mot si. av 1400-t.), anama mit offir, oc
bön, som jak offra tik j dagh ib 143 (omkr.
1500). ib.

ofgnmal (afgamal), adj. L. för gammal. Jfr T.
Johannisson, Verbal och postverbal
partikelkomposition s. 2 5 8.

ofliardlier (off- n. aff harth Mecht 298), adj. L.
1) för hård, för sträng, äffthir thet ath the hördhe
ath lagen woro thim off hardh tha bodhe the ffor
gwdz ... skwl ath wi skwlle sse offwir medh thim
ATb 2: 175 (1481).

ofilla (off-), adv. för illa. hawir iak hans budhordh
alt off illa haldet SvB 325 (b. av 1500-/.).

*ofinneliker (n. ofynneligit. pl. ofinleghin), adj.
[Fdan. ufindelig, omärklig] 1) osynlig, omärklig.
fides är hoghin haffwa hänghiande j hälgho
ärff-wodhe, aff loffwadha thinga sannindh draghandhe,
til the thing som ofinleghin (invisibilia) äru SpV
143. 2) omöjlig att finna; omöjlig, the strangheet ok
aterholdh han häfde jn til sins liffs ändä, ey är
omögeligit, vtan maxan ofynneligit nagrom at
effterfölgiä, vthan tilhielpende hanom som (o.s.v.)
J Buddes 6121.

♦oilädhradhcr (ofiädrader), p. adj. ofjädrad. GU
C 20 S. 429.

♦ofinlladbcr (-fiell-), p. adj. ofjällad. Sex ekon tr
269.

♦oflyliker (oflyeligin), adj. omöjlig att undfly el.
undgå, ok swa fliadhe gudz oflyeligin foresyyn
som han lofuat häfde J Buddes b 7 6.

•ofliiflhin? (offleghin), adj. avlägsen, i fjärran.
celeuma carmen supernorum visa offleghin GU
C 20 s. 93. (Fallet borde rätteligen ha uppförts
under ett aflüghin).

oflänge (olönge), adv. för länge. Jfr T. Johan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free