Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oklar
581
olat
klander, stadfester jach ... dom om the for:da ängh
for:de inghe the ängh ohindradhä ok oklankande
aff lårens SD NS 3: 112 (1416, ä. avskr.).
♦oklar (00-), adj. icke klar, grumlig, depurare
fulleliga klaarth göro ok ooklarth GU C 20 s. 177.
♦oklipter, p. adj.L. icke klippt, oklippt, jntonsus...
oklipt oc o affuerskurith GU C 20 (hand 2) s. 3 8.
oklutradlicr (n. okluttrüt), p. adj. L.
=okland-radlier.... oc then sama herra niclis thet (o: godset)
haffde oklutträt oc oklandrät träthigi aar Svartb
1311 (1366).
okoma, /. L. Se Sdw 2: 1277.
♦okompanar (-a), m. pl. i uttr. vardha
okom-panar, bli ovänner, bänkt oc magnus vordo
kif-wande om ölit bänkt ville ekke bitala ... ther
medh vordo the okompana ATb 1: 270 (1467).
♦okonstoflher, adj. icke kunnig, oskicklig, jners
... okonstogher oc faawitsker GU C 20 (hand 2) s.
25.
okra (-at. wkra: -ath SkrtUppb 197. aakra
SvKyrkobr 167), v. L. 1) genom ocker förvärva.
thesse ... gaa til gudz altare at the sculi aakra
peninga ok hedhras aff folkeno SvKyrkobr (Lucid
B) 167. manghe flere iudha ... offuirgaffuo alt
thet the haffdho orättelika okrath ok fanghit MP
5: 45. 2) låna ut mol ränta. SkrtUppb 197. 3) öka,
föröka, hans siäl haffde j sina krono swa mång
blomster, aff gul, som han haffdhe okrat, och ökat
gudhi siäla, j thy sammo clostreno Mecht 347.
♦okristelikcr (-liger), adj. [Isl. ükristiligr. Fdan.
ukristelig) okristlig, ogudaktig. Se Sdw 2: 1277. ...
at han mik göme for ocristelikom dödh SvB 284
(omkr. 1500). Rydberg Tr 3: 60i (1518). — icke
kristlig, icke i överensstämmelse med kristendomen.
epter sadane nye läre haffue warit tilforne ransaket
i monge consilie oc ther som ocristelig til inthet
giord HSH 16: 75 (1527, Brask).
okristln, adj. L. okristen, odöpt. hedninge som
ocristna äro MP 4: 130.
♦okränklikliet, f. okränkthet, renhet, nw for thy
at jomfrun är j allom sinom limmom
almennelig-hin modhir, tho likowäl j likamans okränklikhet
ällir likamenom helom ... är hon ekke
almenneli-kin modhir (corporali inlegritate non tota) SpV 85.
okränklikhetinna (integritatis) dygdh ib 102.
okränktcr (okränt(h)er GU C 20 (hand 2) s.
11, 40), p. adj. okränkt, oförkränkt. ... at the skulu
stadhugh oc fast halden vardha, ohindrath ok
okränkt thera rät ok privilegia UrkShist 1: 7
(1436). — okränkt, obesmittad, ren. hwar sannelika
lydogher haffwi helsama ... siäl thz är okränkta
aff allom dödhelikom syndom Mecht 16O. ... at
thera likarna äru hele, ällir okränkte (quia de
carnis inlegritate triumphanl) SpV 30.
okumbradlicr (n. vcombrat), p. adj. icke oroad,
fri från klander, tha bindhir iac mic til hanom thet
goz frit oc vcombrat hanom göra for alla the ther
oppa tala vilia Gadolin Pants 281 (1389).
okunnof|her (/. okwnnok. n. okwnnokt), adj.
okänd, obekant, ok är thz (a: ordet amen) for thy
ey j annath twngo maal wänth, at thz ey skuli
... forsmas ... ok hebredzska twngan latinis
okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha,
som (o. s. v.) (ne apertum iulesceret ubi hebraiei
idioma latine lingue incognitum mentes legentium
magis exercerel) SpV 577. okwnnogh ordh ... oc
okwnnokt dikt JMÖ 184. JMPs 465.
okunnogliet, /. okunnighet. — obekanlskap. the
haffde okwnnoghet aff landen Troj 59.
okynd, f. ostadighet, otrohet? ondska? Se E.
Rosett, Prefixet o- i nordiska språk 1: 169 /.
okynne, n. Jfr E. Rosett, Prefixet o- i nordiska
språk 1: 169 /. dålig sida-, ovana, oart. somme
stwta taka sig okynne ath the läggia sig j
förena PMSkr 225. barnen fåå ena stora
tilböi-jelse effter ammonas okynne och ondsko ib 660
(avskr.). thill huadh okynne barnit är mesth
tilböyeligitt ib 662 (avskr.). — okynnis liundcr, m.
L. Se E. Rosett, Prefixet o- i nordiska språk 1: 111.
♦okysklika (v-), adv. okyskt. Prosadikter (Sju
vise m B) 191.
♦okämbadher (-oder), p. adj. okammad. GU
C 20 s. 443.
okänder, p. adj. okänd. GU C 20 (hand 2) s. 10.
♦okiinnelika (-liga) adv. utan all igenkännas.
eneas ... anamade polixenam oc ledde henne
okänneliga (incognite) mz siig Troj 265.
♦okänncliker (-kenne-, pl. n. okennellgin), adj.
som man inte kännèr titt, obekant, all the tingh som
ey hafua sielä the äru oss okenneligin ok swa som
dödh SvKyrkobr (Lucid B) 127. sywkdom fa
hökana okennelikan PMSkr 272.
♦okärlekcr, m. brist på kärlek, osämja, split, oc
förbwdhom allom ... wräkkia ällir vpröra ...
thär osämia okärlekir ällir oroo maghe aff koma
Bisk Nils’ vis-st 194.
♦ol, m.? Jfr fotol.
olafs mässa (-messa, olleffsmessa: -o ATb 1: 16
(1453). olsmessa), f. L. Olofsmässa, den 29 juli.
ATb 1: 58 (1456), 72 (1457), 126 (1460). j ols
messo GPM 2: 425 (1509?). ffogthen ... förwete
sigh vm fischara om sommaren medh skotar baade
j braauik och widh aaleräkiona til olsmesso Arnell
Brask B fl si. Jfr olavi, olmässn. — olafsmässo
daflher (-messä-), m. L. RP 1: 42 (1353). —
♦olafsmässo marknadher (-messo-), m. marknad hållen i
samband med Olofsmässa. STb 1: 200 (1479). —
♦olafsmässo tidh (oloffzmesso-, olsmesse-), f. tiden
omkring Olofsmässa, om oloffzmesso tidh Trolles
Jb Bil 170 (1476, nyare avskr.). i olsmesse tith
GPM 2: 229 (1506).
olayh, n. pl. L. Jfr E. Rosett, Prefixet o- i
nordiska språk 1: 166, 176.
olagha, adj. L. Jfr E. Rosett, Prefixet o- i
nordiska språk 1: loo.
♦olajjhdher, p. adj. icke skattlagd, icke bestämd
med avseende på avrad e.d.1 boos änge, drakanes,
oknhöö, ok ämequern, som olagdh äro Arfstv 74. ib.
olaghlika (oolaglika Arfstv 45 (l46l). olagelige
SJ 2: 141 (1489). olagligan STb 1: lo (1475), 115
(1477)), adv. L. olagligt, bödz henrik ... bryta aff
alth thet han hauer olagligan bygt STb 1: 10
(1475).
olayhliker (olaghlegh. vlagalicer), adj. L. icke
lagenlig el. laglig, olaglig, jllicebra (för illecebra)
... kropsinss löste oc anner olaghlegh löste GU
C 20 (hand 2) s. 11. till at see om vlagalica
köpenskap StÄmb 70 (1460). huar som hauer vlagalica
skorstena, han forbätra them STb 1: 441 (i46i,
Burspr).
olat (olaat), f. och n.? olat, otillbörligt el.
ondskefullt beteende, första (vredens dotter) är olaaten
rixa thz är kradz SvKyrkobr 35 3. the adhra olatin
är timor mentis oc är pösning j hiärtana ib.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
