- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
596

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

osne

596

osvnio

♦osne? (PMSkr 66 8 (avskr.)), se osliina.
osnille (osnilde), /. ovishet, dårskap, dumhet.
sua can han for honum nättiä at han veet ey
för snaran haldir thz tro iao at osnilde valdir Vis
sten 6.

osniiilder (ack. /. osnilla), adj. L. Jjr V. Jansson,
Acta Philologica Scandinavica 19: 37. 1) ovis,
dåraktig, thenna mina osnilla talan bidhir iak thik
...at thu tagh mädh säflikhet Hel män 17 9.

ospakcr, adj. L. eg. ovis, ojörståndig; o/redlig,
ostyrig, jmmanis ... grömber ospaker oc fasulighen
GU C 20 (hand 2) s. 13. STb 3: 346 (1498).

ospar, adj. Se R. Pipping, Kommentar t.
Eriks-krönikan 201. 1) ospard, rikligen given, j ihesu
christi hendlier som sin likarna häfde osparan
SvB 357 (senare h. av 1400-/.). 2) icke sparande,
icke sparsam el. njugg, icke hållande sig tillbaka el.
dragande sig undan, the sama quinnan ... hyolt sik
ospara j sköro ... liffuirne MP 5: 35. JMPs 350.

ospardher (ospardh (i rimsl. med hardh) Fredrik
ed Noreen 92), p. adj. Se R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan 201. 1) = ospar 1. Se Sdu> 2: 127 9.
Fredrik ed Noreen 92. 2) icke sparande, icke
hållande sig tillbaka el. dragande sig undan, til hans liiff
war han ospardh Fredrik cd Noreen 92 (hs. A; hs.
B: then herra haffdhä sith liff vspardh). 3) icke
skonsam. Se Sdw 2: 127 9.

ospiiilladher (ospiäldadher), p. adj. 1) oskadd. ...
sa ther barlam oc josaphat fagherlika saman liggia
mz allom limom helom oc ospiäldadhom
Prosadikter (Barl) 107.

osplitin, p. adj. osplitlrad, oskadd. ... eth herra
aruidh göstaffsons öppna breff, oriffuit och
ospli-tith FMU 3: 304 (1443, samtida avskr.).
*ost, subst. Jfr nordh-, sudh-ost.
"ostndder, p. adj. ostadd, icke stadd el. anlagen i
tjänst. Se Sdw 2: 1279.

ostadhlika (-ligha), adv. ostadigt, flyktigt,
lättsinnigt. jmperegre ... ostadhligha oc waurande
GU C 20 (hand 2) s. 14.

ostadhliker (ostadeligh), adj. 2) ostadig, ombytlig,
flyktig. ■— ostadig, obeständig, föränderlig,
muta-bilis ... omskifftheligh oc ostadeligh GU C 20
(hand 2) s. 169.

ostadhuglier (ostaduger. n. ostadogth PMSkr
368), adj. 3) ostadig, ombytlig. stormande oc
ostadogth väder PMSkr 36 8. — ostadig, vacklande,
obeständig, föränderlig, jnfirmus ... sywker oc
ostaduger GU C 20 (hand 2) s. 27. 4) ostadig,
lättsinnig. Se Sdw 2: 1279. 5) otillförlitlig, jmbrobus ...
odandis oträghcn oc staduger (först skrivet:
ostaduger, men o har nästan fullständigt utraderats)
GU C 20 (hand 2) s. 17.

ostbytta, /. L. Se Sdw 2: 127 9.
öster (ack. pl. oosta Konsthist. sällsk. publ. 1916
s. 34 (1457—59). hvsslar Kumla kyrkas rb 91
(1509)), ni. 1) ost. koll. gammal ost med frucht
Brasks Matordn 6. ib. 2) ost, i form pressat
oststycke. giwer jak ... swa manga osta, som
inge-mundz liusfrv hon hawer aff mynom farom
NMU 1: 109 (1434). PMSkr 245, 642 (avskr.).—
Jfr pännings-, äj|gia-oster. — *osta bände
(oostabändhe), n. [Ä Nysv. ostbänne. Jfr SAOB:
O 1477] ostbur, av spjälverk gjord anordning jör
torkning av ost i det fria. fiscina ... oostkar ok
oostabändhe GU C 20 s. 275. — *osta man, m.
ostberedare? ss tillnamn. V KU 13 (i54o). — *osta

thluver ((?) ostara (ms.: ostaa) týwffuen STb 3:
190 (1494)), m. osttjuv.

*ostikkadlier (ostycke)), p. adj. om pilskaft:
utan spets, vi knikta ostikkade piltena Inv cur
Tynnelsö 2. lxv (8 5) tölffter ostycket dalapijl
SSkb 80 (1504).

"ostkaka (-kage), f. ostkaka (maträtt), äggia ost
eller ostkakan Brasks Matordn 6. ib 12.

ostkar (oost-), n. ostkar, ostform, fiscina ...
oostkar ok oostabändhe GU C 20 s. 275.

*ostokkadher, p. adj. icke satt i stock, wii säghie
thöm oc til lyff och swndh, ostockadhc och
obloc-kade medh jern Rydberg Tr 3: 491 (1502).

ostraffelika (-lige. ostraffliga), adv. ostraffligt,
oklanderligt, höffuidzmannen ... bör ... haffua
tilsyn, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge
medh hest oc harisk oc theris fulla wärio, at the
kunna ostraffliga wara paa markenne för rikcsins
fienda bland andra goda karla Arnell Brask Bi I 18.
... oc engen heller slaa synder bondens kaar ...
vthan them bondanom ather antwarde
ostraffe-lige ib 34.

*ostulin (-stolin), p. adj. icke stulen, är närgar
rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir
ok ostolin ATb 1: 65 (1456).

ostund (pl. -er), f. något föga önskvärt? olycklig
stund, olycka? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska
språk 174. gud göme os j dagh fra skadho oc skam.
oc swa fra alla ostunder MD 172 d.

*ostyogcr, adj. (MP 4: 203), se ofstyflger.
ostyri (vstyre), n. bråk, kiv? Se E. Rosell,
Prefixet o- i nordiska språk 1: 172. ... ath (han)
schal ecke swa ganga j sin drvckinscap ok slaa
folk pa gatan och göre vstyre och perlemeiit
STb 3: 301 (1490).

ostyroj|licr (ostyrog), adj. ostyrig, obändig,
bråkig; tygellös, övermodig, hade han fangit thet i
hanum loffuath liaffwe, ware han ey sa ostyrog,
far han än thet nw, bliffwcr han liwar i wilin
BSH 5: 321 (1508, H. Gadh).

ostämdcr, p. adj. L. icke stämd, icke instämd. Se
Sdw 2: 127 9.

ostiinkter (;i. opstengt), p. adj. ostänkt, obestänkl.
ett pergementzbreff medh sin fäm insigel oskrapet,
opstengt och oplompat Trolles Jb Bil 172 (1475,
nyare avskr.).

osudliin (oswdhen), p. adj. okokt. PMSkr 463.
"osunder (osonder. n. oswnth), p. adj. icke nekad
el. förvägrad, jrrefragabilis ... osonder ... jnce
irrefragabiliter ... wthan nay GU C 20 (hand 2) s.
45. wil liustrv kaderin ... jnbere tet hon vthbar ...
nw igen til bytes ... tha schal henne býtet vare
oswnth pa the wegne STb 3: 44 (1492).

osvarliker (n. -ligit), adj. som ej kan försvaras,
oförsvarlig. Vg Fornmt II 1: 23 (1521).

osvikin, adj. icke sviken, icke bedragen. \g
Fornmt I 2: 48 (1461). aff tessom twcm
fo:-nempda bythom bleff kronan oswikin Uppl
Lagmansdomb 114 (1493).

"osviklika (oswykliga), adv. ulan svek. hwad j
biwde meg göra skal jac oswykliga fwlkompr.a
Troj 14.

osvikliker (pl. gen. oswykliga), adj. 2) fri från
svek, pålitlig, j gynom oswykliga gudenas fo>
loffwan Troj 17 2.

osynio (osine. osöne), adv. L. eg. med osanninj,
med orätt, olyckligtvis, till olycka, osöne komin i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free