Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otrolikii
598
otliol
troende, i religiös mening, med prep. til. oc j som
här til haffwen waridh otroghne til gudz ord
JMPs 264.
otrolika (vtrolige), adv. otroget, trolöst, hure han
vtrolige giordt hade mothe sith rette brödh och
trofasth herre j hans gode thro och thienisth STb
3: 241 (1495).
otroliker (-lige HSH 16: 80 (1527? Brask).
-lighast SkrtUppb 3), adj. 1) otrolig, som man icke
kan el. bör sätta tro till. meden thenne nye läre
haffver i sig swadane article som cristenheten
haffwer tilförende dömpt ware orett oc otrolige
HSH 16:80 (1527? Brask). 2) opålitlig, trolös.
mädhan hon är ... i allom thingom othrolighast
(infidelissimum) ... tho wil gudh taka hona til
sinna th[i]änist SkrtUppb 3. 3) misstrogen, icke
troende, tvivlande. — icke troende, otrogen, nar hon
... berope sik otrolikan (reum), at hon aldrigh
haffwer atsköt gudz ordhom Mecht 247. tron skal
säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. oc segher
ieronimus, at otrolika människior dräpa gudz son
oppa nyth ib 298.
otrolikhct (ot(h)rolighet), f. otrohet, otro. wi
sku-lum skodha wars otrolighetz (infidelitatis) mörker
Mecht 258. thän äwärdhelike kärlekin, mädh
hwilkom han os älskadhe ... foreseandis ... all
war bristilse, och ogönstagha othrolighct (per I
idiom) ib 274. ib 337. j syndom födde ok mästädels
j otrolighetenä stadde SvKyrkobr (Lucid B) 197.
♦otromnn, m. otrogen el. trolös man. wil ider
nakra dare äller gudz ole rikesins otromän her aff
äggia Reulerdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436).
otrygi|er, adj. 2) osäker, wi hörom at wägerna
äro otrygge i upland för thee driffuera ther
wanka HSH 13: 55 (1524? Brask).
♦otröst, /. något som ej är att jörlrösta pä.
quinno fäghrind är dötzins piil ... thy trösthe
engin vppa otröst Hel män 134.
♦otröstan, /. brist på förtröstan, hon skal wara
ödhmiwk vtan högfärdh ok otröstan MP 4: 41.
otta, f. otta. Jfr paska olta. — oltosanger
(otoscmgher SkrtUppb 215. otesanger: -sangen MP
4: 215. ottasanger: -sangen Mecht 49. attesang(h)er:
-sang(h) ÅK 59, 64. ottensanger: -sangen ib 58.
attensanger: -sangen ÅK 59. octosanger: -sang
(för otto-?). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil.
36: 42 /., V. Jansson, Fornsvenska legendariet
s. 44), m. L. ottesång, gudstjänst som hålles i den
tidiga morgonstunden vid den förslå av de
kanoniska timmarna; även om det som vid denna
gudstjänst sjunges el. läses, förste tiidh kallas
oto-sangher som kloster män siunga vm midhia nath
SkrtUppb 215. jnnan thz ottosanghin (laudcs
matutinales) sangx SpV 78. jtem bör honum (o:
klockaren) ... ringia ... til attesangen tha fäm
slaar ÅK 5 9. — *ottosan(|s bok (ottesangx-), /.
bok som brukas vid ottesången. järpstadha kyrkia
hauer ... twå ottosangsböker RP 2: 390 (1399).
Mecht 207. — *otto lime, m. otta, tidig
morgonstund. gud och man war fanghin om ottho thima
(hora matutina) aff syna egna kenneswena SvT 39.
— ♦otto vardhcr (ootho-), m. tidig måltid, colisium
(fel jör: colitium) sii oothowardher morgon warder
ok brödh vthan swrdeegh GU C 20 s. íai.
otuktclika (otuchteliga STb 3: 408 (1498).
vtughtheliga ib 445 (1499)), adv. pä ett otillbörligt
sätt. tet han hade swa hardeliga tiltalit radit ok
swa illa baar sin ordh fram otuchteliga STb
3: 408 (1498).
otukteliker (otokteligin), adj. otillbörlig,
opassande, ohövisk, jnordin[at]us ... yllaskykkader ok
otokteligin GU C 20 s. 388.
otväkclika (-liga. otwäklica), adv. 1) ulan tvekan,
frimodigt, fore mik gik thu vndi alra beskasta
döödh otwäklica SvB 521 (b. av isoo-t.). 2) utan
att tvivla, utan tvivel, tha matthe han otwäkcliga
hoppas at ffaa aff hänne alla the nadher han wille
JMPs 534.
♦otväkellker (-likin. -lighen), adj. höjd över allt
tvivel, otvivelaktig, for thän skuld at thätta är
otwäkelikit, at kroppin är wanskelikcn SpV 353.
the samma persona som thänna oppenbarilse ffik,
känner jak granlika. hwilken mädh otwäkeligho
märke haffwer mik thät otalikom sinnom
wnder-wisth JMPs 467. ib 585.
♦otäinpradher (otemprader), p. adj. ohejdad,
omättlig, dilutus ... idest distemperatus
otemprader ok öffuerflydelikin GU C 20 s. 188.
♦otämpran (otempran), f. omåttlighet, thäntidh
bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir
dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik
öffwa saa at öffra krafftanna otempran
(intem-perantia) är nidhra kraptanna faal SpV 445.
♦otiimpreliker (/. otemprelikin. otempirlighin),
adj. omåttlig, ohejdad, liwilkin otempirlighin
(intcmperata) är til at faa sik manga wener, hon
är snararen til owenskap SpV 444. — om källa:
våldsamt flödande? j markinne ... widh iericho,
war fordhom en källa, oprunnin wndhirsamligha
besk, otemprelikin (miræ intemperantiæ) oc
ofruc[t]sam SpV 22.
♦otäniprelikliet (-tempre-), /. omåttlighet. SpV
139, 160.
♦otämpreriuu (otempreringh), /. omåttlighet.
likamans otempre[r]ingh (intemperantia) SpV 138.
*otämprin;i (otempring), /. omåttlighet, brist på
återhållsamhet el. självdisciplin. SpV 307. hwat
for-skulladhe thera menlösa som fiöllo aff ens mans
otämpringh (intemperantia), hwilkom
ensamp-nom syndande kom gudz hämdh owir them som
menlöse waro ib 311. ib 326.
otänder (otender), p. adj. otänd. ÅK 59.
otöker?, adj. Se Sdiv 2: 1279.
♦otömeliker, adj. outtömlig, apostlane ... mz
hwilkom wärldin swasom mz andhrom källom,
otömelikom (inexhauslis) ällir jämfullom baars
SpV 182. ib 479.
otliak (othach), f. otack. othach haffwe then
thet näffsa skulle som i ther til sath haffwe GPM
2: 382 (1512). Jfr othakka.
*othakka, /. = othak. hwru renare hon är ok
henne samwith aff syndom swa myklo meer
rädhis hon ok wakthar, thz ath hon skulii ey
koma j gudhz othakka (ne dei incurrat offensam)
Mecht 10.
othakka, v. giva otack, visa otacksamhet mot. med
dat. the ... othakka gudhi for hans langa thol oc
bidhan Hel män 119.
♦othanke (otanke), m. tanklöshet, oklok tanke?
födis j henne (3: människans) hiärta genstan en
otanke ok kärlek til wärldena MP 4: 156.
*othiänliker, adj. otjänlig, skadlig, olycklig. Se
Sdw 2: 1347.
othol (othul), n. 1) brist på tålamod, otålighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
