Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pulsnot
625
pungcr
•pulsnot (po|tz-), f. pulsnot. at borgarne i gefle
... giöre dhem stoort hinder med poltznoten, och
annor olaga fiskierij AktKungsådr 20 (1463, avskr.
fr. 16 80-/.).
pulver (poluer Skotteb 389 (1463—64, Kämn)), n.
2) pulver. Jfr. engefer poluer Skotteb 389 (1463—64,
Kämn). — krut. ni werpla puluer Inv cur
Tynnelsö 4. ... ok skuto thermeth borth bade pulffwer
ok piil STb 2: 170 (1486). then schaden ... som
han fangit haffuer pa folk, pulffuer, piil och värie
ib 3: 342 (1497). ij aatwnghe pwlwer GPM 2: 229
(1506). — Jfr bysso pulver samt skärpentina
pulver Sdw 2: 417.
•pulverfiärdhunger, m. krutfjärding, krutkagge.
Stock Skb 157 (1520).
•pulvcrhus (po[l]uer- Stock Skb 121 (1519)), n.
kruthus, krutmagasin, stadzsens pullffuer och býssa
hussz forestandara StÄmb 124 (1492). ib 128 (1494),
130 (1495), 133 (1496) O.S.V. STb 3: 376 (1498),
5: 142 (1517). Stock Skb 41 (1518), 81 (1519).
pulverisera, v. pulverisera, pwlweriserath glas
PMSkr 435.
pulvermakarc (polffwer- GPM 2: 206 (1506).
pulue- Stock Skb 105 (1518—19); HLG 3: 63 (1523).
pulffue- Stock Skb 107 (1518—19). pulffwa- STb
2: 35 (1484). -makere. -magere:-es Stock Skb 105
(1518—19)), m. krutmakare, krutbrännare. Jfr
Hildebrand, Sv.Medelt. 2: 825. jtem poluermakeren
mester bernd cxx pund salpeter Skotteb 426 (1468
—69, Kämn). STb 2: 339 (1489). — ss tillnamn.
andres pulffuermakare STb 1: 187 (1478). ib 297
(l481). katerin berends pulffwamakares ib 2: 35
(1484). ib 3: 460 (1499). SSkb 31 (1502). GPM 2:
206 (1506). HLG 3: 25 (1516). Stock Skb 105, 107
(1518—19). HLG 3: 63 (1523). — J/r: puluer
maker Skotteb 3 33 (1468—69, i tysk text). —
•piilvermakara dränger (-makere-), m.
krutmakare-dräng. Stock Skb 78 (1518). — *pulvermakara
hustru (-makera-), f. SSkb 80 (1504).
•pulvermästare (poluere- Arnell Brask Bil 7.
-mestare. -mester), m. [Fdan. pulvermester]
föreståndare för kruttillverkning, krutmakare. Skotteb
414 (1467—6 8, Kämn).
•pulvcrqvärn (-quern. -quarn), f. kvarn för
framställning av krut; krutbruk. SSkb 40 (1503).
Stock-Skb 77 (1518). iiij arbetis karle ... som droge
puluer quarne ib 83 (1519). ib. fierdunga och
ottunge til puluerquarnen ib 116 (1519).
•pulversäkker (poluer- Skotteb 388 (1463—64,
Kämn), 208 (1465—66)), m. krutsäck. jtem xj
alna rot lärefft til pulver sykkya xj ort. Skotteb
452 (1471—72, Kämn). SSkb 156 (1505). Stock
Skb 36 (1517), 78 (1518).
•pumpa (pompa, -adhe), v. [Mnt. pumpen]
pumpa, så pumpe the watnitt ther vp i ehne ränno
PMSkr 638 (avskr.). — länspumpa, jtem iiij ört.
for the pompadhe bardsen Skotteb 461 (1471—72,
Kämn). ib 46 4 (d:o).
•pumpare (pompare), m. pumpare. ss tillnamn.
nielz pompare SSkb 334 (1509).
•pumpcr? (pump), m.? [Mnt. pumpe, /.] pump.
säties nider till botnen en pump PMSkr 6 38
(avskr.). — *puinpa del, m. den del av ett fartyg där
pumpen finns? tha lådde skypperen ... skyppet.
offuer sit paassz, swa at pumpadelin gik neder
vnder vatnit STb 2: 465 (1490). —
*pumpaniaka-re, m. Se pumpoinakare.
Ordbok.
pumpomakare (pwmppa-. pompe-), m.
pump-makare. ss tillnamn, jacob pwmppamakare STb
1: 87 (1477). SJ 2: 48 (1479). Stock Skb 27 (1516—
17), 41, 65 (1517—18), 150 (1519—20). HLG 3: 66
(1523).
pund, n. L. 1) pund, lispund. rentand[is?] ...
ffem töner miöll oc thw pund aal NMU 1: 157
(15 08). til skanalde kyrkio (giver jag) en ii punde
nyan kätil Liber eccl Vallentunensis 65 (1515).
2) skålpund, quadrilibris ... fyra vägskala pund oc
matta GU C 20 s. 506 (möjl. snarast att fatta ss en
ssg väghskala pund). 3) ss viktenhet mera i
allmänhet: pund. Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX
s. 7 ff., 14, 22. i övers, haa .. wogh j pwndom (in
pondere) bärghin, ok bärgskriffwonar j
wägskalo-men SpV 516. 4) pund ss mått-el. viktbestämning
(för säd). Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX
s. 27 /., L. Forner, De svenska spannmålsmåtten
86 /. eth pund rogh finst Svartb 173 (138 0). 5) =
pundland. tho scattadhe tessa for:da tolff, swa at
j hwar aker sooes offuer huwdh iiij pund, om thet
wore vpgiorth, som ligger j lyndher, ij pund, ok eth
pund skog gongit j hwar akren; ok är ey mera
up-giort j hwar akren än eth pund Svartb 534(1477?).
— Jfr bisnians-, half-, lifs-, mark-, skala-, skip-,
vax-pund samt skal- (Sdw 2: 352), skips-pund
(Sdw 2: 368). — punda gryta (pwnde-), f. gryta
av ett (lis)punds vikt. HLG 3: 12 (1520). Jfr
pund-gryta. — *punda kätil, m. kittel av ett (lis)punds
vikt. ATb 3: 23 (1494). — punda land (punde-),
n. = pundland. thore oc jnge ... lotho honom wp ...
halfft annad punde land j huario gerdone Svartb
173 (138 0). ib. vii pundalandh aker jordh finzk i
huario gärdheno FMU 1: 382 (l38i). — punda
tal, n. räkning efter (lis)pund. honum bör wethc,
hurw mykit järn han smidher om aarith epther
hundrat eller pundatal Arnell Brask Bil 27.
pundare (pundere. pyndare. pýndere), m. L.
pyndare, våg. Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur
XXX s. 3 /., 18 f. huar man eller qwinna ware
sych fore, ath the haffue rettan bisman, span ok
pyndare STb 1:430 (1459, Burspr). ATb 1: 339
(1470). StÄmb 118 (1489). till stadzsens býssman
oc pýndere och siel aam ib 120 (l490). tb 122 (1491),
124 (1492), 129 (1494), 160 (1506) o.s v. Jfr pynta.
punder, prep. under, kunna ey vng trä triffuas
äller fructh bära punder gamblom for thy the
bortaga vedreth solena oc daggena Sex ekon tr
264. lasse klokkare för thät han groff punder
syster anna persdotter VKU 124 (1566).
•pundgryta (obl. -grithä HLG 1: 79 (1473). pl.
-gritar SJ 2: 119 (1488)), /.=punda gryta.
pundland, n. jord av den storlek alt därå kan sås
ett pund säd. Svartb 399 (1442). Jfr punda land och
pund 5.
•pungare, m. pungmakare. ss tillnamn, enewal
pwngare ATb 2: 311 (1487). ib. — *pungara
makare (-are-), m. [kontamination av pungare och
pung(a)makare) pungmakare. ss tillnamn A Tb
2: 311 (1487).
punger (pl. pwnghe GPM 2:215 (1506)), m.
pung, väska, loculus dicitur bursa pungh GU C 20
(hand 2) s. 94. thomas ... viderkendes sich haua
skorit ij (2) punga aff (i kyrkan) ok j thöm vare
peninga, silff skeder STb 2: 603 (1492). ib. Jfr
floghels-, pänninga-, qvinno-, ringa- pungcr samt
parisapunger Sdw 2: 199. — punga fat (punge-),
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
