Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pungmakare
626
pynta
n. bälte med vidfäst pung el. väska, ith punge
ffat met silffknöpe STb 4: 258 (1512). —
punga-makarc (punge-, pvniga- GPM 2: 406 (1502?).
-makere), m. [Fdan. pungemager] = pungmakare.
ss tillnamn, magnus pwngamakare ATb 1:81
(1455), 368 (1472) O.S.V. STb 2: 519 (l49l), 4: 75
(1505), 123 (1506). SSkb 262 (1507-08). HLG
3: 6 (1516), 8 (1518). — *pungamakara dränger
(pungemakere-. -drenger), m. pungmakardräng.
STb 3: 155 (1494).— *pungamakara hus (punge-.
-makere-), n. en pungmakares hus. STb 4: 75 (1505).
ib. — *pungamakara sven (-makere-), in.
pung-makargesäll. STb 2: 211 (1487), 320 (1489). —
•pungamakarn ümbite, m. pungmakarskrå. sagdes
for retta, ath jap taskamakare skal bliffwa widh
pungamakare embetidh och beltara embeitid STb
2:132 (1486). — *pungamakirska (pwngemakarska),
f. pungmakares hustru, ss tillnamn. HLG 3: 12(15 20).
— *punga snidhnre, m. person som (i syfte att
komma åt innehållet) skär av el. sönder en pung. Jfr
ovan under punger. tiwffnadin, som honom war
tillagd ath [han] war en punga snidare STb 2: 130
(1486).
pungmakare (pungmaker), m. pungmakare. ss
tillnamn. Stock Skb 25 9 (1525—26). ATb 4: 38
(1542). Jfr pungamakare.
punkter (pl. -ar), m. L. 1) punkt, prick, j thy
sielen än staad j yterstä licamens punkte fynner
öghonen blindh J Buddes b 163. 2) medelpunkt.
centrum tri puncter mithi cirkelenom GU C 20 s.
97. 3) punkt, grad. ythersthe pwnkther GU C 20
(hand 2) s. 33. 5) punkt, stycke, avdelning. ... och
sýgie thet (o: wart apne breff) wijdh full makt ath
bliffue vtj alla sina ordh, puncta och articla STb
3: 346 (149 8). läsa christi mandoms anammilse,
tänkiandhis nakra pwncta aff hans leffwerne
JMPs 398. 6) ögonblick, nar som ... qwinnan
nalkadhis dödzsens pwncth JMPs 408. — Jfr
reglilo punkter Sdw 2: 249.
•punktera, v. [Lat. punctare] punktera, pricka,
stinga (med syl, nål el.d.). puncto ... punctera GU
C 20 s. 502. pungo ... punctera ok stinga ib s. 503.
•punkterare, m. pu[n]ctor ... pu[n]cterare GU
C 20 s. 502.
•punktera syl, m. punctorium ii punctera syll
GU C 20 s. 502.
pur (oböjl. JMPs 29 7, 550), adj. 1) ren, oblandad.
het är pur lygn FMU 4: 18 (i45i?). llimpidus...
claar liuss pwr oc openbarligh GU C 20 (hand 2)
s. 87. merus ... pwr claar ib s. 137. thän hälge ande
han gladdis aff tik fför thy thu äst hans aldra
(N add.: renasta) oc pwrasta mönsther SvB 345
(b. av 1500-/.). 2) blott, varande ss andra, vanlig.
änglana magho synddha oppa teras pur naturs
wäghna JMPs 297. ey fförmatthe gudh göra, at
nakodh skapadh tingh älla pwr creatwr matthe
större wara än gudz modher ib 5 50.
•pura, adv. fullständigt, helt och hållet, alldeles.
lilionar j fridhenom liknas pura renom
jomfru-domenom SpV 234. biscopen tog aff honom alt
thät han atte ok giorde han pura fatigan MP 4:
106. valde citus pura rasker GU C 20 s. H4. Hit
torde det Sdw 2: 222 under pur 2 upptagna
språkprovet från Lg 3: 549 böra föras.
puriöker (pwdherlök), m. purjolök, allium
por-rum Lin. j ortugh persilia oc pwdherlök HLG 2: 94
(1519). — purlöks os, n. Se Sdw 2: 1281.
•purpura, n. [Lat. purpura] purpurtyg;
purpurkläder. otalika siäla j röth purpura klädde Mecht
234.
purpure, m. — »purpurn fiirglia, f. purpurfärg.
aff them dyra stenom som haffwa pwrpwra
ffärgho JMPs 5 58. — purpurfärgad klädnad.
fförst är hon ypparsth offwer alla them som haffwa
pwrpura ffärgho, thät är hälgha martyres JMPs
558. — purpura klädhe, n. purpurkläde, klädesplagg
av purpur, ostrvm ... purpura kläde GU C 20 s.
395. murix ... purpura clädha ib (hand 2) s. 165.
Jfr purpurklädhe. — *purpura liter (-|eth SpV 586),
m. = purpura färgha. ... dyrom stenom haffuandis
purpura lith Mecht 234. purpura leth, viola ok
rosen lith bära christo withne ok christne
männi-skio, at millir wälwililighen ok froghin är christo
saa myklo täkkaren som thänne lithin är allom
lithom wärdogharen SpV 586.
purpurklädhe (pl. -kläd(h)er), n. — purpurn klädhe
GU C 20 s. 395. PMSkr 666 (avskr.).
pusi, se posi.
pusin, p. adj. svullen. Jfr E. Smedberg, Peder
Månssons landsmansskap s. 70, E. Holmkvist,
Ark. f. Nord. Filol. 52: 346. nar falken haffwer
pwsin öghon PMSkr 283.
pusta (-ar), v. pusta, blåsa, naar nokoth faar
standher oc haffwer jamlika mwnnen wppen oc
pustar mädh waathan aandha PMSkr 215.
pusta (-adher), v. slå med handen, kindpusta.
herra ihesu christe som war flängdher ok kronadher
ok pustadher ok dräpin SkrtUppb 219. thu thär
wast ... pustadher widh thin hälgo kinben SvB 7 4
(omkr. 1520). Jfr kinpusta.
•pusta krydde (-krydhe), n.? pulvriserade
kryddor? ATb 2: 134 (1479).
•pustan, f. kindpustande. thän haadh, gab, oc
smälek, pustan oc slag ... som thu ledh SvB 5 5
(mot st. av 1400-/.). ib 7 4 (omkr. 1520).
puster, m. L. slag med handen, i sht i ansiktet,
örfil, jngewal ... sakir ... xij mark for ij pusta
jngewal ok sloo sama finnan ATb 1: 165 (1462). ib
191 (1463). Jfr kinpuster.
•puster, m. blåsbälg, oppa thz at wi maghom
wnfly pusthin (follem) ok eldin, naturan ok owenen
SpV 572.
•pustslagh (-slag), n. kindpust, örfil, samme
dagh rechte pawal ... handena for iij (3) marek
fore hardragh och pust slagh STb 2: 214 (1487). ib.
ib 216, 221 (1487), 283 (1488). kniffdragit och pust
slagh han giorde pa änders ib 436 (1490).
putra, v. puttra, sjuda, koka upp. tha hörde hon
hans hälgha saar putra oc laata swasom ena
hetasta oc owersiwdhande gryta Mecht 190. Jfr
upputra.
putz (pws), /71. L. brunn; avgrund. Se Sdw 2:
1281. — brunn med smutsigt vatten, gyltjepuss. nar
the wsle draparene hördo hänne swa ropa, gingho
the til hänna oc aff höggho hänna hwffwodh, oc
kastadho thät j en orenan pws JMPs 4 38. — Jfr
ler-, vatu- putz.
pymmitia, f. [Jfr Mnt. pynnasie] spinacia
ole-racea Lin., spenat. Jfr O. Giertz, Meijerbergs ark. f.
sv. ordforskn. 6: 108 /.
pynta (pinta: -ath GPM 2: 237 (1506?)), v. L. 1)
ställa i ordning, ederth ffää er vel slactadh och
pintathi ena godha mottha GPM 2: 237 (1506?). —
•pynta sik, ordna sig, bereda sig, the andra gresca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
