Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pärun
630
qvarsäta
äpthe persmesso dagh A Tb 1: 9 (14 5 2). ib 15 (14 5 3),
26 (1454).
pärun, n. päron, thätta pärun SkrtUppb 270.
Jfr stcnpärun.
•pätarmässa (pädir-, peder-. -messa), /.=
pütars mässa, om pädirmesso ATb 1: 239 (1466).
Brasks Cat 268.
pätars da|||ler, m. L. — *pätarsdagha tidh (ped/z
dagha tydh), f. persmässotid. GPM 2:142 (1500).
pätars mässa (ped(h)ers-. -messa), f.L. persmässa,
den 29 juni. ath alle the, som till pedersmesso fara
köpslaga, sculo stragx hiit heem igen fra
marknaden STb l:lii (1477). ATb 2:312 (1487).
Stock Skb 211 (15 22). Brasks Matordn 2.
•pöito (pöýtho STb 4: 140 (1506). pöýtow Skotteb
360 (1459—60, Kämn), 369 (1460—61, d.O), 386
(1463—64, d:o), 391 (1464—65, d:o). pöýten ib
391 (1464—65, d:o). poýto STb 4:141 (1506).
poytow Skotteb 391 (1464—65, Kämn), subst. [Sn.
Diat. pojta, pöjta, tunn el. dålig dryck. Fdan.
pojt(e). Mnt. pötowen. Fr. (vin de) Poitou] franskt
vin (från Poitou) av enklare kvalitet, ath the ecke
hade ... fa[l]skat theris vyn, gubijn eller pöýtho
jngutith j rýnszke výneth STb 4: 140 (1506). man
finner ey ffaalt eth stop poýto eller gubijn j all
thenne by ib 141 (1506).
•pölsa, /. Jfr blodhpölsa MP 5: 235.
pörte (pyrthe Svartb 492 (1468). pyrtte SJ 2:92
(1482?)), n. pörte. Jfr Ant. Tidskr. 21: i s. 144 /.
gurgustium ii domus pauperum angusta wlgariter
pörthe GU C 20 s. 325. HLG 3: U5 (1528). V KU
23 (l541).
pötting, se pytting.
Q.
qvadlia, f. Jfr foru-, före- qvadha.
•qvadher, adj. ond, elak, stygg. Se Sdw 2: 1282.
•qvadsprak, m.? förtalare. ss tillnamn el. öknamn.
Se Sdw 2: 12 82 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna
175.
qväf (qwaff), n. L. 2) kvävning. Jfr L. Hellberg,
Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1944 s. 42.
ath the som graffwa (brunnen) githa ey andath
oc ... bliffwa the strax dödhe aff qwaff PMSkr 208.
•qvafna (-ade), v. [Sw. Dial. kvavna, kvamna.
Fnor. kvafna] kvävas. ... wort ilden löss j halmen
... swa ath han qwaffnade och bleff död i röken
STb 5: 44 (1515).
qval (quall STb 3: 438 (1499). qwaal KTb 94
(1477)), n. och m.? L. 1) kval, plåga, lidande, thätta
vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa
margfal-lighe qwal oc ysäl Hel män 105. 3) tvist, gaffue
borgamestarana och radit ... herman ... quith
sith lýffte och borgan, som han j qwal kornen var
medh then taskamakere drengen om smedenne
skraa fore dolzmalit STb 3: 301 (1496). — tvist
om egendom, klander, ther med lot rotker ...
villem ... qwit ok frii lidug ok lööss for sigh ok sina
arffwingia ok epterkomende for alt ytermere
hinder qwaal eller tiltall i nogre handa matho om
forscripne arff til ewigh tiid KTb 94 (1477). STb
3: 251 (1495), 438 (1499). sades hustrv cirstin ...
alleledis quith, frij, lidog och loss fför alt qwal och
efftertal aff hans gellenere ib 5: 133 (1516).
qvalan? f. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil.
45: 222 f.
•qvald? Artikeln Sdw 2: 226 utgår.
qvali, m. Jfr sorgha qvali Sdw 2: 4 58.
•qvamer, se qvämber.
qvant, n. gyckel. — pa qvants vis (pa qwanswis),
på narri, utan allvar el. ärlig avsikt, jngen skal
falskelika leya skep pa qwanswis gabbandis annan
PMSkr 17 — qvants vis (qwansswijs,
huanss-wijs; jfr Mnt quansis, quantswis), skenbart,
formellt? samma dach vare niclis jensson ... ok änders
persson radmen gode fore fangen qwansswijs
epter fogittens och radzsens samtycke STb 3: 205
(1494). vprechnade och offuerlade borgamestara
och rådet theris rekinscap pa stadzsens vegna, var
staden til acters vel vijdh vijc march huansswijs
Stock Skb 287 (1494, Skip).
qvanta, v. 2) göra omak el. förfång, qwanthes
thässin ängh, tha skiwthz wppa wrminnes häffd
VKJ 270 (1447). ... fforbyudhandes for:de ...
foresagdha äng hindra, qwälia, qwantta äller
kland[r]a Priv f Sv st 129 (1454, avskr.).
•qvappa (pl. -er), f. [Mnt. quappe, ålkvabba,
tånglake] tånglake, zoarces viviparus Lin.? Jfr E.
Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 192. ix öre for fersk
fisk, aall, quapper torsk oc gedder Skotteb 435
(1469—70, Kämn).
qvar (kwar Prosadikter (Karl M) 25 3), adj. L.
2) stilla, orörlig, all watn lagdhis kwar som iordh
alla stadhe fore them Prosadikter (Sju vise m) 253.
— stilla, tyst. standa qvar, stå stilla, vara stilla,
vara tyst. Se Sdw 2: 1282. — overksam, försumlig.
sitia qvar, underlåta att fullgöra el. erlägga ngt. Se
Sdw 2: 1282. 3) förblivande på samma ställe,
kvarblivande, kvar. ta töffwade wi nu tenne drengh ...
qwar nu i nath GPM 2: 320 (1508). 4) återstående,
övrig, kvar. än for thy mykit star atir af sancti
ieronimi ierteknom wiliom wi thätta her qwart
sätia Hel män 205. ... oc strax vtgaff sompt af
för:de swmo och beddes dag oc stund pa thet
quart stödt STb 5: 93 (1516).
•qvarblifning, /. ciuilitas ... stadzmanna quar
bliffnigh ok thera fordeel GU C 20 s. 114.
•qvarbalda, se qvarthalda och jfr halda qvar.
qvarsitia, jfr sitia qvar.
qvarstadha (-stada), f. L. 3) kvarstad, dömde the
all the goz effter her erich turesson j qwarstada
Arfstv 58 (1474—75).
qvarstadher (-stader), m. kvarstad, then tollin
skal staa i qwarstad ATb 1: 99 (1459). then rente,
som j quarstade haffuer stat her tiil STb 5: 244
(1519). (?) bode lönen stonde j quarstonde (för
quarstadhe?) ib 80 (1515).
qvarstadhi, m. L. kvarstad. Se Sdw 2: 1282.
•qvarstädhe (-släde), n. kvarstad, then bod oc
bodehyre ... skal stå j qwarstäde oc j retsins
twangh än nw til en retgong STb 5: 271 (1520).
qvarsäta, f. L. — qvarsätu riddare, m. Se Sdw
2: 1282.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
