Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvarn
635
radli
bol (querno- VKJ 129 (1466)), n. kvarnhemman.
VKJ 103, 144. — qvürna bro, f. L. kvarnbro. Arnell
Brask Bil 26. — *qvärna bakker (querne-. ack.
-beek NMU 1: 121 (1449)), m. kvarnbäck. NMU
1: 79 (1391). FMU 4: 269 (1466, avskr.). —
♦qvärna döpt (querna doffth), kvarndamm,
mjöldamm. GU C 20 s. 4 6 3. — *qvärna fal (querne-),
n. kvarn/all. Värmland förr och nu 1925 s. 90
(1454, avskr. fr. 1500-1.). — ♦qvärna fors, m.
kvarnström. SD 2: 443 (1305). ib NS 2: 645 (1413).
— ♦qvärna gardher (qwerna-), m. kvarngård,
kvarnhemman. Ser. rer. svec. I. 1: 214 (1516). — ♦qvürna
liolniber (qwarne-), m. holme pä vilken det finns en
kvarn, raan ... intil qwarneholmen Svartb 458
(1455) (möjl. alt fatta som ortnamn). — qvärna hus,
n. L. kvarnhus. VKJ 240. Jfr qviirnhus. — ♦qvärna
liäster (qwarna-. quarne-), m. häst som brukas
för alt driva en (häst)kvarn. VKU 4 (1539), 150
(1594).— *qvürna lön (qwarna-), f. lön för målning.
Skotteb 472 (1472—73, Kämn). ib 477 (1472—73,
Kämn). — ♦qvürna rum (querna-, qwerne-,
quarna-STb 2: 209 (1487)), n. = qvürna sladher. SD NS
2: 312 (1410, gammal avskr.). FMU 3: 40 (1432,
avskr.), 4: 365 (1472). — *qviirna skyld, f.
kvarn-skyld, arrendeavgift för kvarn. Se Sdw 2: 1283.
— qvürna stadher (querna-. kwärna-), m. L.
kvarnställe, kvarntomt, ställe varest kvarn kan
anläggas. NMU 1: 64 (1373), 65 (1378), 78 (1391). ...
ena oredda kwärn, med fors ok kwärnastadh,
daam ok damgardh, husom ok husastadh RP
2: 379 (1399). Jfr qvärnstadher. — ♦qvärna
stenkar, n. stenkar vid kvarnanläggning.
Akt-Kungsädr 5 (1399). — qvärna strümbcr
(quarna-STb 3:395 (1498). querno- SD NS 3:6 (1415).
qwärno- VKJ 173 (1447), 179 (1466). ack. qverna
strem SD NS 3: 401 (1419)), m. L. kvarnström,
ström vari en kvarn kan anläggas el. är anlagd.
VKJ 173 (1480). all theris brodersdeel ... j skogh
och marek, aker och ängh, quarna och quarna
ströma, j watho och torro STb 3: 395 (1498). Jfr
qvärnstrümber. - ♦qviirna sven (qwarna- VKU 3
(1539)), m. kvarndräng. VKU 70 (1553). —
ss tillnamn. VKU 3 (1539). Jfr q värns ven. —
♦qvärna thorp (querne-), n. kvarntorp, torp med
kvarn. Se Sdw 2: 1283. Värmtand förr och nu 1925
s. 90 (1454, avskr. fr. 1500-Í.). — »qvärna vaghn
(quarnewang), m. vagn för kvarnresor. VKU 150
(1594). — * qvärna vatn (kwarna- FMU 4:269
(1466, avskr.). kwarne- ib), n. vatten som driver el.
kan driva en kvarn, fiskewaten och kwarnavaten
FMU 4: 209 (1466, avskr.).
♦qviirnbygning, /. kvarnbyggnad. FH 3:71 (1446).
qvärnhus (kwer[n]husset HLG 3: 110 (1529)), n.
kvarnhus, quärnhwset eller tolhwseth VKJ 240.
Jfr qvärna hus.
qvärnstadher (ack. quörnstath SD NS 3:40
(1415)), 77i. = qvärna stadher. FMU 4: 97 (1456,
sen avskr.).
qvärnsten (-steen), m. kvarnsten, skal clostridh
haffwa hwan tridia qwärnsten, som landbone
bryta VKJ 110 (1447). GU C 20 (hand 2) s. 150.—
♦qvürnstena brut (-broth), n. kvarnstensbrott. VKJ
110 (1447).
qvärnströmber, m. = qvärna strömber. VKJ 179
(1480).
♦qvürnsven, m. = qvärna sven. SVklE 161.
♦qvülta, f. försåt, fälla, excipulum ... venabulum
kuättha GU C 20s. 237.
♦qvättingcr, m. ss tillnamn, ingemwndhcr
quätthingh Kumla kyrkas rb 19 (1453).
R.
ra (raa. ro. roo. pl. raar. roor), m., f. och n. (se
Sdw 2: 1283). L. stång. 2) segelstång, rå. mast oc
raa sönderbrwsto Troj 74. 3) råmärke, rågång,
gräns. Se Sdw 2: 1283 och jfr T. Wennström,
Tjuvnad och fornæmi 367 /., 380, 395. thre men ...
vare met landz synnine a thöm raonan, som the
hafdho syälfve nempt FMU 1: 390 (1383). SD NS
3: 250 (1417, avskr.). ther äpter fornyadhe
syne-männena them (I) offuerstha roen offuan for
sikajochin pärä ... och annan roen lagdhe the
tädhan vp maath kirkionne, och tädhan til
änunälemäki, och swo tädhan til forseby roo
Svartb 415 (1445). the siäx ... giorde en nyan raa
wthan there samptykkio aff piike härede Svartb
418 (1446). ib. ib (Skokl) 440 (1450), 478, 481
(1464). vidh then raaen, som skiller ath finske
retthen ok swenskä retthen ib 518 (1474). —
Jfr bya-, hovudli-, niidhal-, mädhal-, mülilsa-,
rät-, skogba-, skyttings-, tiäld-, tomt-, ända-ra.
ra (raa), f. L. rå, rådjur, damula le lithin raa GU
C 20 s. 163.
♦raband, se rafband.
rabrut, n. L. uppbrytande av råmärke. Jfr T.
Wennström, Tjuvnad och fornæmi 365 ff.
rabukker (raabok), m. råbock. GU C 20 s. 77. —
*rabukka tak (raabucke tack), m. råbockshorn.
Schlegel o. Klingspor 206 (1461, daniserande).
radli (pl. -er), /.1) rad. — rad i skrift, än j
scriffwen tre äller fira radher PMBref 323 (1516).
— at radh, a) i rad. om rum. PMSkr 507. 2) rad,
följd, ordning. Se Sdw 2: 1283. — Jfr raradh.
radh (rad. raadh. raadt STb 5: 313 (1520, Kop).
raat ib. råd: -et Troj 254. rådt HLG 3: 158 (1529).
Se Sdw 2: 12 83), n. L. 1) hjälp, bistånd, at wi idher
vpsighiom tiänist, radh oc troscap, som wi idher
lofuat Rydberg Tr 3: 123 (1434, samtida avskr.). ...
oc skulu honom (o: konung Erik) igen hylda oc
manskap göra oc raadh swäria, som thera rättir
vtwisar ib 161 (1436). 3) råd, utväg, tillfälle,
möjlighet. tha haffwer jw snarare staadh till raadz ath
wntsätia tunna götz än packa STb 1: 231 (1480).
6) råd (som fattas el. uppgöres), beslut, plan, avsikt.
adh hon war valandis ad han war slaghcn ... ok
varth tär badhe i rad ok dadh medh ATb 1: 20
(1453). STb 1: 281 (1481). hon war ecke i radh eller
daadh mädher, tha barnet mördes ib 368 (1482). —
en vardher til radha, någon besluter, vorto the gode
men til radhe ok besporde thorn til STb 4: 28
(1504). — med gen. Meddelanden från
Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916, s. 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
