Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räf
638
VKJ 3 (1436). arätan rastwo dagh ATb 1: 12
(1453). ib. ib 13 (1453). nessthe rasthuvo dagh
ib 15 (145 3). benkth stunth foget i sudercöpungh
slo en radhstuffwedagh i stormklocken GPM
2: 177 (1504). jnnan tre radzstue dagha STb
5: 165 (1517). — »radlistovu dyr (-stuffwu-), /.
rådstugudörr. ATb 1: 329 (1470). —• *radhstovu
thak (-stugho-), n. rådstiigutak. Skotteb 351 (1440,
Borgm). ■— radlistovu vägher (-stugu-), m. L. väg
el. färd till rådstuga, at han ey älte staffan
swär-slipare a radhstugu vägh ATb 1: 204 (1405).
räf (raff), n. bärnsten, et pater noster band aff
räf ATb 1: 110 (1459). en olya klar som raff
PMSkr 439. ib 475, 478, 489.
räf band (raff-. rabondh Kumla kyrkas rb 82(1507?)
ib 91 (1513). rabbandh ATb 3:327 (l52o).
ram-bandh ib 2: 336 (1488)), n. bärnstenspärlband;
radband av bärnstenspärlor. Se Sdw 2: 1283. NMU
1: 110 (1434). ATb 1: 155 (1461). ib 2: 336 (1488).
ib. STb 2: 127 (1486), 194 (1487), 3: 211 (1495).
PMSkr 489. — ss tillnamn. Se Sdw 2: 1283.
♦rafisker, m. färsk fisk. Stock Skb 188 (1520—
21).
♦räfsten (raff-), m. bärnstenspärla. wort
korel-band som ära pa nagra hwita raffstena Hist.
Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.).
raförning, f. L. flyttning el. felaktigt uppdragande
av rågång. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi
366 ff.
raj), f. ragg. bokken som haffwer ... longa rag
PMSkr 243.
rågånger, m. rågång, gräns, som gud förbjude
ath te rydzer antinge med makt eller decktingen
kunne affhale riikena the rågånger som theris akt
är HSH 16: 111 (i527, Brask).
*ragardber (raa-), ni. gärdsgård som tillika
utmärker rågång, then rågårdhen (sepes brevis) vtj
dalen Svartb (Skokl) 82 (1347, senare övers.). FMU
4: 93 (omkr. 145 5).
råget (raa-. -geeth. pl. -gether), f. råget. GU C 20
s. 77, 163, 200. PMSkr 276. örnen är oc aff the
na-twr som griper foghla oc dywr hara oc ragether ib
286. — *ragcta hoper, m. flock av rågetter.
Prosadikter (Barl) 50.
raka, v. L. skrapa, raka etc. Se Sdw 2: 1283.
Jfr utraka.
raka (raaka. imperf. raakedhe STb 4: 211 (1511).
råkade Troj 185. rakthä Uppl Lagmansdomb 86
(1493)), v. L. 1) råka, träffa, tha rakthä eth skoth
som han sködh genom eric[s] laar Uppl
Lagmansdomb 86 (1493). swa skot han til met kolffuen och
weth icke huath tet raakedhe eller eyg STb 4: 211
(1511). Troj 185. 5) råka, komma att. med följ. inf.
uttryckande en omskrivning, han eller andra ther
sik raaka försee HSH 13: 134 (1525, Brask).
raka, f. Jfr glödh-, iärn-raka.
rakare, m. barberare. StÄmb 56 (1453). MP 4: 17.
— ss tillnamn. STb 1: 89 (1477), 241 (1480).
*rakastning (raa-. -kastingh), f. uppbrytande och
flyttning av råmärken. ... haffde spilth oc vp
kastath(z) moth lagh ok räth ena gambla raa ...
ok aff the raakastninghen kom al träthen Svartb
457 (1455). ib 458 (1455).
♦rakatygb (-tyyg), n. rakdon. i harkniffue huss
med eth heelt raka tyyg HSH 18: 263 (1525?).
rakke, m. Jfr bärsa rakkc.
rakke, m. L. [Isl. rakki. Sv. Dial. rack] Jfr G.
Holm, Arkiv f. nord. filol. 69. — *rakka band
(-baandh), n. ring (av rep el. dyl.) som håller segelrå
till masten, anquina rakkabaandh GU C 20 s. 25.
*rakiika, adv. riktigt, verkligt? thy at jak hopas
raklica fräls vardha Bir 2: 335.
*ralamb, n. rådjurskalv, ss tillnamn, ioan
rålamb SD NS 3: 191 (1416).
*ralla, v. [Mnt. rallen] sladdra? väsnas? nugari
skualra ok ralla GU C 20 s. 364.
*ralädher (-leder), n. rådjurslåder, ss tillnamn.
KTb 149 (1432), 153 (1437—38), 160 (1445—48).
»raläggia (raa-), v. förse med råmärken, draga
rågång över. ath the raalagde fämarkena mellan
for:de three bya pa ena sidho oc forsby pa andra
sidho Svartb 426 (1447). FMU 1: 494 (1381?,
avskr. fr. si. av 1600-/.).
ram (råm), n. 2) tillfälle, se sit ram, se sig ha
tillfälle. Troj 23.
•rara (med art. ramen, rammen), m.? [Jfr Mnt.
rammc, ramm, murbräcka] pålkran, hejare, iij
skippund hasten thad till rammen Skotteb 380
(1462—63, Kämn). ib 228 (1466—67), 430, 431
(1469—70, Kämn), 449 (1470—71, Kämn), 473
(1472—73, Kämn). jtem akeren oc drageren j art.
at reyse rammen opa ýsan ib 439 (1469—7 0, Kämn).
SSkb 154 (1505). iogan smid ix mark ffor smide
til ramen Stock Skb 303 (1524, Skip). ib. ib 267
(1525). StÄmb 209 (1526), 211 (1527).
•rama (raama), /. [Mnt. ramej ram. PMSkr 545.
göris fira föter j the raamona at hon staar som
eth bordh ib 546.
rama, v. 1) eftersträva, söka nå el. träffa, thätta
är giort för clostersins bätzsta oc bestandh skuld oc
thät likasta oc nästa thär man kan nw rama äller
betänkia Nio handlrör Vkl 233 (1450). — rama ens
bästa el. synasta el. gaghn el. välfart, söka befordra
någons bästa, främja någons bästa, tha wildhom
wi rama kirkiene oc rikens besthe, hwar wi kunne
Lindblom Äbval i (1432). ramar mith bestå i alla
motha GPM 2: 140 (1499). ib 16O (1502?). hvat vi
kunne rame vite (för ok vite?) edhers herredömes
gagn schal ey forsumet varde Hist Tidskr 1: 400
(1508). ... ramath sith synasta BSH 5: 272 (1508,
H. Gadh). STb 5: 321 (1521? Kop). hwar j kunne
rame allés wore oc mene stadzins welffart ib 332
(1521, Kop). ib 352 (1521, Kop). — Jfr for-rama.
ramarkar, m. pl. (jfr Sdw 2: 128 3) L. och
*ra-marke, m. råmärke. ... nydh til then nya ramarka
som vy nw nidhlacht ... oc nidh vppa gambla
ramarkan östan bergit AktKungsådr 25 (1484).
ramatc? m.? Se Sdw 2: 128 3.
*rambare, m. ss tillnamn, anunde rambara SD
8: 71 (1361).
rambla (-ar), v. bullra, kurra, när fäth räper, oc
ramblar j bwkenom PMSkr 227.
""ramel? (ramele. ramla), m.? [Mnt. ramel]
linbunt? Ant. av E. Hildebrand i handl. i Stockholms
stads arkiv.
*ramhet (raam-), /. en kreaturssjukdom,
trum-sjuka? fää faa sywkdom raamheth äller klwmse
PMSkr 227. Jfr then sywkdommen som hether
cruditas ib. Jfr ramoglier.
"ramioik (raa-. -myölk), /. råmjölk. colustrvm
ramyölk GU C 20 s. 124. mulcrum raamyölk ib
(hand~2) s. 160.
ramn (rampn: -a Prosadikter (Sju vise m) 169.
rafn: -om ib (Barl) 65. rapn ib (Karl M D 3) 337),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
