Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar
640
rcdlia
rar (/. råå Linkbiblh 2: 211 (1523). n. rått ib 212
(1523). n. raath PMSkr 386. ack. m. ran JMPs 492.
dat. f. raa PMSkr 5 60), adj. L. 1) rå, fuktig. — färsk,
grön. läg meer wppa aff the raa yrthenne kali
PMSkr 560. thy at eellen tändis ey gärna j ran
wedh, wthan han blandas mädh brandhom oc
torrom wedh JMPs 492. — flytande, i flytande
form. thät (o: saltet) löpnar qwekselff som raath
är PMSkr 386. ib. 3) oblekt, råå lerofftt Linkbiblh
2: 211. 4) om tunna o.d.\ ny, oanvänd? ett rått
ölbändh Linkbiblh 2: 212 (1523).
♦raradh? /.? rad av råmärken? thädhan till
kifwiriutun ... och så råå radin (3: längs raden av
råmärken? möjl. fel för råå rätt) till päräkallio ...
och så råå rätt in till halkiwaha FMU 5: 140
(1486, avskr.).
♦rarep, n. rep el. snara till rådjurs fångande. Se
Sdw 2: 1284.
rarät (rar-, roo-. -reth), adv. rårätt, efter
råmärken. andra ran är j lempeworj och ther rar (1) reth
j mellan j halkijwaha Svartb 480 (1464). fförst
kirkewägia met hultila träsk, ok swa roo reth
widh kirkiowori ib 524 (1477).
ras, /. Jfr vatns ras (Sdw 2: 938).
rasande (-ende), p. adj. rasande, ursinnig,
vansinnig. energuminus rasandhe GU C 20 (hand 2)
s. 25. gerd degentow war rasande i danzeke STb
1: 202 (1479). mannen war wordin rasande ok
stegh j skip baatin ok bleff ther dödh ib 2: 177
(1486). ... then siwka rasande mannen ib 495
(1490) (jfr under ransa). ... stode mechtil, en
rasende kona, och viderkendes sich haffua stolit
köt ib 3: 317 (1496).
♦raska, v. Jfr forraska (Sdw 1: 29 8).
♦raskati? (råå-), m. [Jfr Sv. Dial. (Finl.) skate,
spets, topp; udde] råmärke, effter tenne tålff ...
manna skälom, som tenne förskrefne råår
stadh-fäste, tå dömde iag ... denne rååskatar (möjl. fel
för råå-stakar) stadigt och fast FMU 3: 214 (1441,
avskr.).
rasker, adj. 2) snabb, hastig, snar. llenipes (för
lleuipes) ... rasker GU C 20 (hand 2) s. 7 3.
♦raskilse, n. pl. Jfr forraskilsc Sdw 1: 298.
raskleker, m. L. Jfr rasleker,
rasklika (raskelica. Se Sdw 2: 1284), adv. 3) lätt.
monibilis ... thz raskelica kan manass GU C 20
(hand 2) s. 153 (kan äv. föras till bet. 1: snabbt).
♦raskning, f. Jfr forraskning Sdw 1: 298.
♦rasleker, m. [Isl. hressleikr] L. kraftfullhet,
dådkraft. Jfr I. Lindquist, Namn och bygd 29: 8,
dens., Västgötalagens litterära bilagor 25.
♦raso kopper, m. [Mnt. rasekop. Ä.Dan.
ras(e)kop] vild el. häftig person; äv.: oförvägen el.
dumdristig person? preceps ... fram stupo fallandis
preceps eciam dicitur homo ... sine modo et cum
periculo faciens raso kopper GU C 20 s. 475.
♦raspa, v. [Jfr Mnt. raspe, rivjärn, skrapjärn]
raspa, skrapa, riva. ... oc ey skaffwis selffbladith
oc ey raspes sätherwärkith PMSkr 538.
♦rasprang (raa-), n. rådjurssprång, jnsultare
raasprangh göra jnsultus ... raasprangh quasi
saltum in alium impetuose facere GU C 20 (hand 2)
S. 33.
rast, /. L. en viss väglängd. Se Sdw 2: 1284.
♦rastaki (raa-), m. stake anbragt ss råmärke. ...
at han vptagit hade raastaka i dywpmyrom A Tb
2: 76 (1476). Jfr raskati.
♦rastek (raasteech), f. rådjursstek. Brasks
Matordn 4.
♦rasten (ro-), m. råmårkessten. j näste gorde
skeledh ther xij rostena lighia Svartb 478 (1464).
rastävl, n. stav anbragt ss råmärke, råslav. Se
I. Modéer, Namn och bygd 37: 174 /.
♦rastödii, subst, en maträtt, kokötli gris stek
rastödil oc höns til fastelagan hwar sönnedag
Brasks Matordn 1. aff lambaköth saltgrön rastödil
Brasks Cal 268.
♦rasyn (raa-), syn el. besiktning av råmärken.
tessa men skulle ware pa en raa syn i mellom
öregrwn och kaffrede Uppl lagmansdomb 7 8
(1493).
♦rat, adv. Se under radher.
♦rathklädhf? se under klaþe 1 Sdw 1: 666 och
rar 3 ovan samt Sdw 2: 243.
♦ravädher (rå wäder), n. fuktig väderlek, ty
smelter thett (o: salt) i watnena eller rå wäder
PMSkr 635 (avskr.).
reces (recess, gen. recessis Rydberg Tr 3: 487
(1501, avskr.). med art. recessit ib 430 (1494). ib),
m. och n. recess, fördrag, skall forscrefne calmarne
recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis
Rydberg Tr 3: 430 (1494). ... huilket recess giordes
war frw affhten natiuitatis ib.
♦redast1? (ATb 1: 6 (1452)), se under rcdheliker.
redh, /. och n. Jfr ivirredh.
redlia (reda. redhe. rede. redde S 77» 4: 20 3 (1511).
radhe HSH 19: 39 (1499). pres. konj. redhe Mecht
26. rede STb 4: 155 (1507). impf. redde GPM 2: 333
(1509); Stock Skb 77 (1518). part. pret. reedher
FMU 3: 84 (1435, avskr.). f. redh Mecht 20.
rcedh SvRimd 45. supin. reth SvKyrkobr 261.
imperat. reet Mecht 10 8), v. L. 1) göra färdig, göra
el. ställa i ordning, bereda, tillreda, gaffue
borge-mestere ... änders olsson loff at redde, teckie och
byggia wppa oleff anderssons hus STb 4: 203
(1511). alle the som reda läder och skin PMSkr 644
(avskr.). — göra redo el. beredd, med ack. och dat.
bidhiandis ath jak redhe (præparem) hona mz
alzwaldoghom wisom, söthom, ok lioffwom minom
hiärtans kärlek Mecht 26. — abs. göra i ordning,
reda till, rusta, i fråga om smältugn. Jfr E.
Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 74. smältare ... skole
rädhe om lögerdagen HSH 19: 39 (1499). — bereda
till döden genom sakraments meddelande, heming
... och pedher ... wordo swa eens, ath tha the hado
slagis och lagho ner redde pa sängenä, ath huilken
therre som längst kunde liffua effter annan skulde
enge böther andra giffua än gaa ena pilagrims
resa til rom STb 1: 254 (1480). Jfr redlia, f. 5. —
part. pret. beredd, redo. efter thett ... jösse jönsson
... framdeles will och skall reedher wara, nähr
han warder till sagdt FMU 3: 84 (1435, avskr.).
jomfru maria ... swa som redh til ath födha barn
(vicina partui) Mecht 20. han (o: Kristus) vilde sik
si[ä]lfuan aff thik födda latä. j then tiid thin
sig-nadh siäl rcedh (så!) war g[i]ord SvRimd 45. 2)
bereda, förskaffa, han (0: Gud) haffwir ... löst tik aff
heluitit, oc haffwir tik reth hymmerikit SvKyrkobr
261. 5) utreda, förklara, klarlägga, lagmannen leeth
reda for sich thera äät ok skylscapp wppa thet
tingeth Svartb 345 (1434?). — redlia sik, 1) göra
sig i ordning, bereda sig, rusta sig. — vara redo el.
beredd, med prep. pa och inf. bröderne j
swarta-brödra conuent skole her epter reda thöm pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
