Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redlia
641
redhelikhet
sölffuer ath giffue j stadzins renta aff kelleren til
tomptöre, och sidan ma man thala, om j gen staar
STb 3: 433 (1499). ... thet per ... forlicha sich
medh hanom skederner och annat miste ner
lianom eller rede sich pa ath göre hanom lagh, ath
han sit miste medh hans ib 4: 155 (1507). ib 5: 83
(1515). — ref i. »redhas, fullbordas, gå i uppfyllelse.
Se Sdw 2: 1284. — redlia til, göra i ordning,
tillreda. ingemund sielff v:te xx öre för tet han öste
jacterne op oc redde them til Stock Skb 77 (isis).
— redlia sik til, göra sig i ordning, bereda sig. o
ärlik iomfru reet tik til Mecht 108. — * redlia up,
göra i ordning, tillreda, tha lät hon redha säng op
mz ärlik oc riik klädhe Prosadikter (Sju vise m)
139. — redlia ut, 1) utrusta. — utrusta (fartyg).
ijc march ... at rede skýpeth wth med Stock Skb
285 (1499, Skip). jak redde ok then holken wt
GPM 2: 333 (1509). then fettalya ok then spysning
som jak redde honnom (o: holken) wt med ib. 2)
betala, olaf henomanzsons hustrv skal redat wt
ATb 1:225 (1458). STb 1:265 (1480). jak skal
reda wth medh thenne igxe nackan, som jak hauer
loffwat tik ib 398 (1482). ib 399. — rcdhn sik ut,
rusta sig åstad. BSH 5: 220 (1507, H. Gadh). — Jfr
uf redha. — redlia sik vldlier, 2) reda sig, hjälpa sig.
redha idher annars widher FMU 7: 292 (1514, H.
Gadh). ■— Jfr a-, af-, be-, fore-, fram-, mat-, til-,
up-, utredha samt o- (även Sdw 2: 17l), väl-redder
(även Sdw 2: 1034).
redlia (obl. redho. reda. red(h)e), f. L. 2)
utrustning, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls
utrustning, tillbehör, redskap, om morghonin legdhe
riddarin skip oc badh thz redhe wara mz alle
redho Prosadikter (Sju vise m) 166. dwka och
handklede medh all reda STb 1: 141 (1477).
ffiscarana til lincöpingx gard ... haffua alla reda
... aff gardsfogtanom Arnell Brask Bil 28. S)
betjäning el. hjälp genom sakramentets meddelande,
i sht åt en döende. Se Sdw 2: 1284. aff then fatige,
som eig haffua epter sik offuer tye öris werdh skal
presten altz incthe fanga; togh skal han göri them
saadana redhe oc tienist som androm i solenen
Svartb 71(1345). STb 2:532(1491). sade the ...
klerker, at the tet hörde aff henne sielue, tha the giorde
henna syna rede ib 578 (1491). 6) reda, redogörelse,
räkenskap, tha schottet rede fore giordis SJ 2:140
(1489). forbödz cristin ... stadin ... fore tet
speszerij medh henne fandz och kunne ey rede
göre, hwar hon tet hade fangit STb 3: 341 (1497).
7) betalning, presterande, utgörande, fullgörande, ty
benet ... fick sina reda ok bittalan STb 1: 89
(1477). then stora holken ... skal sälies medh the
andra pardela epter dyreste rede ib 2: 287 (1488).
om redhe vptil berende ib. herman göre them
gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem
ib 4: 182 (1508). — til godhar (godha. godhe)
redho, till fullo. Se Sdw 2: 128 4. hwilka c marker
iak bekännis mik fullelika haua opborith swa at
mik väl at nögher, til godha redho SD NS 3: 450
(1419). ... athe haffua fora pn soma wpburith til
goda reda ATb 1: 28 (1454). ty iak hafwer mäst
betahlad til reda min kost här i husith Spegel
Skrbev 145 (1513). — Jfr bast-, o-rcdha.
redha, n. Jfr hryggiara- (Sdw 2: 1204),
smidhio-redha (Sdw 2: 441).
redlia, adj. se redho.
redha, adv. se redho
Ordbok.
rcdliampne? se Sdw 2: 128 4.
»redbare (redere), m. [Mnt. rëder] utrustare;
(skepps)redare. ... ok befalade honom ... till sina
redhara j lubeke STb 2: 153 (1486). gaffs rederena
for skyppit 1 mark SSkb 35 8 (1510). Jfr utredliare
(Sdw 2: 8 84).
redhe, n. L. Jfr ako-, altara-, boskaps-, bryggio-,
bygglo-, fiske-, liö-, miisso-, sila-, siänga- (Sdw
2: 347), skip- (Sdw 2: 374), skytta-, til-, tungo-,
vaghn-, örsa-redlic (Sdw 2: 1180).
»redhegiüld, n. Se Sdw 2: 1347.
redbelika (reedhilika SD NS 3:207 (1417).
red(h)eligha NMU 1:77 (1391); Vg Fornmt I
10: 81 (1524). red(h)elig(h)e Liber eccl
Vallentu-nensis 62 (1499); ATb 3:360 (1527). redeligan SJ
2: 2 (1474), 8 (1475); STb 1: 10 (1475), 4: 95 (1505).
redeligen SJ 2: 97 (1487). redelingan STb 2: 179
(1486). komp. redhelighare Mecht 5), adv. 1) tillreds,
titi hands, uppenbarligen. — lätt, behändigt, for
thy ath the so[m] j henne (a: denna bok) läsa,
maghin thäs redhelighare (facilius) finna thz t[he]
wilia haffwa thy skiptis hon j fäm dela Mecht 5.
2) redigt, tydligt, som the ... bekende thöm
gran-nelica hört hado klaren ok redeligan j sine vpbördh
och vtgifft STb 4: 95 (1505). — redigt, ordentligt,
punktligt, ena läst järn ... swm the mich redheligha
länto NMU 1: 77 (1391). the for:da päninga skal
iak ... antwardha ... reedhilika i thera hand i enne
summä SD NS 3: 207 (1417). SJ 2: 2 (1474), 8
(1475). huilket arff ... jenis person kendes fore
rettin redeligan och alth opburet haffua STb 1: 10
(1475). ib 2: 179 (1486). huilke forscrifne c (100)
märcker peninge jach kennis mik alle redeligen
i ene swmma vpborit SJ 2: 97 (1487). thil then
tiidh ath hon syne fulle peninghe ... redhelighe
faa kan Liber eccl Vallentunensis 62 (1499). thaa
lagde mester swen fram ... her laurens sötes
testamentz breff bewisendess ... ath thet kom
redeligha wth, the gaardha som ther wdhi
benämp-des Vg Fornmt I 10: 8i (1524). ATb 3: 360 (1527).
3) ordentligt, förnuftigt, tillbörligt, redligt. —
ordentligt, grundligt, boklika konster kunne han swa
redhelika, at ey kom nakar hans maki i them
äptir hans dagha Hel män 167.
redheliker (redelig: -liga SJ 2:2 (1474). n.
reedhelighit SkrtUppb 378), adj. 1) redig, ordentlig,
klar. mik forwärna j mynom yterstha tima ...
reedhelighit maal, til ytersta siälinna vthgangh
SkrtUppb 37 8. 2) tillbörlig, rätt. i goda ok redeliga
bittalning SJ 2: 2 (1474). ib 8 (1475). at scomagere
skole haffue redelig köp paa theris sko STb 5: 87
(1515). — (?) tha skipte mätes garp oc pedar
gregersson medh sith radh medh th ... (ordet
utplånat) sitid häfde thet ta war redast (korrupt?
möjl. fel för redeligast) ATb 1: 6 (1452). (?) ... ath
then samma presth, samma prebendha haffuer,
skal stadhenom siith redighe (för redelighe?)
landhgille ther aff giffue JTb 107 (1522). — Jfr
oredheliker.
redhelikhet (rädhelikheyt. redlichet. redelighet.
rädelighet), /. 1) rätt, rättvisa, beclagandes at
honom kan engen redlichet wedherfara Reuterdahl
Kyrkohist III 2: 547 (1471?). 2) rättrådighet,
redlighet. V g Fornmt I 8—9: 9 8 (1488). rnoth alle äre och
rädeligheth BSH 5: 53 (1505, H. Gadh). ib. ib 73
(1505?, H. Gadh). at the sielff regere och bestyre
kune theris ägit i redelighet och skelighet STb
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
