Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röker
653
rosa
♦röker, m. [Jfr Isl. hrókr, loppskarv] råka,
sädeskrdka. graculus p c röker GU C 20 s. 319.
röken flygher han vm qwällen fran mathenom.
merker frösth komma PMSkr 295.
♦rokka? (rokkor. roc(c)her. rogcher. rochar.
rocchor), se roskcr.
rokkcr, m. slända (att spinna med). Jfr E.
Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 137.
iöns byswens hustrv sprangh i dörren äpthir erik
finna hustrv oc slo hona medh een rok A Tb 2: 127
(1479?).
rokkcr, m. torn i schackspel. Jfr Hildebrand, Sv.
Medelt. 2: 590.
♦rokärm, f. rockärm, ss tillnamn, hanis rokärm
STb 1: 294 (1481).
roleker, m. ro, lugn. thär (o: i klostret i Genua)
är ganskans god regla göma. stoor rolek oc
gwde-liken styrzla PMBref 320 (1515). ib 325 (1516).
hwilken begärar fridh redhe sigh til strid ...
hwilken som begärar rolek. stridhe mädh konsth
PMSkr 13 8. ib 7 07 (avskr.).
rolika (-leka), adv. i ro, i stillhet, lugnt, roleka
blifwa j gudz tiänist Hel män 260.
rolikcr (rolig(h)in GU C 20 s. 511; SpV 441.
rolegin GU C 20 s. 511. ack. m. rolighan ib. dat. f.
rolige Brasks Kopieb 27 (i51o)), adj. lugn, stilla,
fridfull, quieo ... vara oc varda roligin GU C 20
s. 511. quieto ... rolighan göra ok quittan göra aff
räkinskap ib. sanneligha rolighin (guieta) hoghir
wthan frukt är enkte wthan läthi SpV 441.
huilkit godz ... iak her til haffuer hafft med ret
arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis
wärio obeknibit Brasks Kopieb 27 (lsio). Jfr
oroliker.
rolikhct (rolig-, -heet(h)), /. 1) ro, lugn, stillhet,
vila. ... jak hawer ... giffwith myna fädhernis
jordh ... fför myna syäll oc förälra tiill roligheth
NMU 1: 148 (148 9). edher göres rolighet oc hwilä
behoff GPM 2: 353 (1510). 2) bekvämlighet. ... en
kellera ... huilken han sich sin kere ... moder ...
sade lent haffue j henne liffs tijdh, henne til en
lýten roligheet STb 3:5 (1492). SJ 2:204 (1492).
hwilken bastue ... margit beholle schal sigh til
roligheeth ok lýsa j sin lýffs tijdh STb 4: 144
(1507).
♦rolla, se rulla,
♦rolle, m. se rulle,
♦roma, v. se tilroma.
♦romaner, m. pl. romare. Se Sdiv 2: 1286.
♦romani (rommane. rommene. romenýe.
rwm-menie. rwmmeny. rwmmenij), subst. [Mnt. romenie,
rumenie] ett slags grekiskt vin (frän Napoli di
Romania pä Morea. Skotteb 360 (1459—60, Kämn).
ib. ib 391 (1464—65, d:o). stoop reenskt win skal
sätias fore iiij (3 %) örtog, stoop rwmmeny fore
iiij (4) örtoger STb 1: 58 (1476). ... ath han
äldre och hans köpmen ... forwanskade ellir
for-mengdo thet fath rwmmenie ib 2: 59 (1484). ib
468 (1490). —jtem iiij art. for kornenýa (sannolikt
fel för romenya) tha pigan ransakedes Skotteb
436 (1469—70, Kämn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 45: 199.
romare, m. — romara gardher, m. 2) en pä
Vadstena klosters område liggande gård med tillhörande
hus. the husen som nw kallas romaragardhen äller
jntäkta gardhin Nio handl rör Vkl 233 (1450).
— romara kirkia, /. 2) romersk-katolsk kyrka, söker
jak dagliga romara kyrkior fför afflath skuldh
JMPs 425.
romersker (rommersker. romarsker),a<f/. romersk.
eudoxia mectogh romarsk forstynna SvKyrkobr
201. j hälge romarsco kyrkio bokom ib 272. äpther
thät rommerska poeta varro segher JMPs 451.
Jfr romsker
rompa, se rtimpa.
romsker, adj. romersk. — romske päningin,
peterspenningen, romske päningen som kombir til
domkyrkiorna PMBref 315 (1512).
rop (roop. röp Hel män 200), n. L. 1) rop. thera
smälika röp Hel män 200. — om djurs läte. bäter
thäkkis gudhi hunda roop oc oxa rötan än orena
prästa sånger SvKyrkobr 63. 2) tal, rykte, kan iak
ey dölia eller förtygia thet tal rop och rycthe här
vendes blandh almoghan GPM 2: 382 (1512).
JMPs 420. — Jfr a-, paddo-, up- (Sdw 2: 854),
vatu-, örlögs-rop (Sdw 2: 1179).
ropa (-ar. -adhe), v. L. 1) ropa, skrika, skräna.
tha sporde [jach] hanom aat, hwj han swa ropade
STb 2: 246 (1488). allir almoghin ropadho mot
biscopenom oc sagdhe (o.s.v.) Hel män 200. at
hon opta hördes ... ropa oc öpa äpter sin kärista
Mecht 216. affwndin ondzskonna withnisbyrdh, j
talande, ropandhe liwdith (clamore) SpV 159. —
om djur: bräka, kackla, kraxa, kväka o.s.v. faarit,
hwilkit som offta ropar, oc bräkir Mecht 260.
gässena mykith ropa merker rägn PMSkr 295.
korpen hikkar oc ey ropar ib. ropa fröderna meer
än the ärw vane ropa ib. — bildl. ropa, ropa på
hämnd. Se Sdw 2:1286. — bildl. ropande synd,
skriande synd. Saml 6: 175 (1495). iak haffver minom
gwdi a mothe giorth ... j vi syndhir a moth thän
helga andh, j fyra ropanda syndhir SvKyrkobr 305.
thätta ärw fyra ropanda syndir första är at
wtgywta meenlöst blodh annar är at atirhalda
forthiänto lön (o.s.v.) SkrtUppb 241. SvB 33 (b.
av 1500-/.). 4) ropa pä, med rop begära, offuir them
swa göra ropar sanctus gregorius stora hempdh
MP 5: 58. 5) ropa, utropa, med hög röst säga. Se
Sdw 2: 1286. 6) åklaga. — med ack. och prep. pa,
anföra som anklagelse mot ngn. allt thet the hade oss
til tale tha war thet jnte anneth än thet ... her
änders ... hade ropeth pa oss fatige men nw i
stokholm j then herredagh for iderss herredöme
GPM 2: 369 (1511). — Jfr a-, be-, mot-, saman-,
til-, up-ropa.
ropan, f. ropande, rop. Lg 3: 645. garritus ...
ropan GU C 20 s. 307.
♦ropil, adj. ropande, skriande, renlifs mäniskia
... är ey ropil ij röst (högljudd, högröstad) talande
mång ordh SkrtUppb 228. Jfr ropul Sdw 2: 26 5.
ros (gen. med art. rosena SvB 376 (b. av 1500-/.).
pl. roser Schlegel o. Klingspor 181 (148 3). med art.
rosenor Mecht 183), f. ros. Se Sdw 2: 1286. rödha
rosenor teknadhe thulomodzsins stadughet Mecht
183. tre bla roser oc stilkerna gröna uti eth huit
field i skiölden Schlegel o. Klingspor 181 (148 3) (jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 558, 587). — bildl. o
hälgasta martyres, oc ofalnadha fäghersta rosena
blomster, menlösa barnen SvB 376 (b. av 1500-/.).
— *rosa gardher (-gärder), m. rosengård. GU C 20
s. 529. — ♦rosahoper, m. rosarium ii rosahoper oc
rosa gärder GU C 20 s. 529. — 4rosa liter, m.
rosenfärg. Mecht 132.
rosa (roosa), v. 2) inträns, skryta, jactare roosa oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
