- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
659

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rygheliker

659

ryma

rygheliker (ryeligher), adj. ryslig, förskräcklig.
Hel män 188.

ryghilse (rygilse. rwgelse Troj 196, 207), n. pl.
och f. 1) sorg (över synden), ånger, iac matthe myna
syndhir bötha oc bäthra [mz] scriptamal ok rygilse
SvKyrkobr 213. MP 4: 2 5 7. — sorg (i allm.).
manga andra ädela qwynnor ... som gaffwo
gra-tande tara aff synom ögom j myklo hiärtans
beskhet oc rwgelse (a: sorg över Hectors död) offwer
mattho Troj 190. ib 207.

ryia (rya. ryghia. rygia. ryga GU C 20 (hand 2)
s. 95. righa: -o ATb 2: 207 (1483). rija FMU 6: 69
(1497, nyare avskr.). pl. ryor ATb 1: ii (1452)), /.,
rya, grovt täcke av häst- eller nöthår. jtem eno ryghio
giwer jak frv katarine NMU 1: 111 (1434). FMU
4: 95 (omkr. 1455). et akläde gamalt ok en gamwl
rya ATb 1: 226 (1456?). ib 199 (1464). tw lakan
een rygia een vepa ib 258 (1467). ib 355 (1471),
2: 38 (1474). llodex ... skynd fäld ryga oc aabreetzl
GU C 20 (hand 2) s. 95. — *ryio hatter (ryo-.
ryghio-. ryghe-), m. filthatt? eth bryst een ryghe
liat skattadir för iij öre ATb 1: 317 (1469). om
afftanen gik sigridh ... vth medh een mwnk och
hadhe een ryghio hath pa hoffdene ib 376 (1472).
JTb 69 (1478).

♦ryian (riyan), n. = ryia. ii riyan HLG 3: 101
(1528).

*ryk (rök), n. ryck, ryckning, höka haffwa rök j
ögonen. PMSkr 27 5.

*rykil, m. knöl, knuta (pä levande kropp). Jfr
C. /. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på
-inge 462 /., B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 8: 57 /. tak ... tess bcen ... ok giff then som
rykla haffuer LB 2: 60 (s. 34).

rykkia (rikkia STb 1:400 (1482). re/f. ryckis
UrkShisl 1: 27 (1494). pres. ref!, rykkes SvKyrkobr
(Lucid B) 180. rykkäs ib 225. impf. röchte STb
4: 45 (l505). pl. rykto Prosadikter (Sju vise m)
141. rikto SkrtUppb 292. rökto ib 293. supin.
rögth ATb 1: 82 (1458). imperat. riik Troj 46. Se
Sdw 2: 1287), v. L. 1) rycka, häftigt draga, tha
swepte hon sina nykla i dwkin oc stodh op
bradhe-lika oc nyklane rykto dwkin oc spilte allan matin
Prosadikter (Sju vise m) 141. naar the han fraan
studhinne lösto rikto the han. fram stupo. til
jordhinna SkrtUppb 292. at the mädh storom
swcdha rökto aff honom thorn kronona ib 29 3.
thet görs tik ecke behoff ath rikkia eller draga
myn dreng STb 1: 400 (1482). ib 4: 45 (1505).
PMSkr 264. — bildl. at i skwlle rykkia then karlen
harth in til edher BSH 5: 304 (1508). 2) rycka,
röva. kan ock sva henda, ath naghat götz ...
forbrutet vorder ... tha schal thet ey af konunges
fogatte ... ryckis eller kyppes för än thet ...
laghvunnit är UrkShist 1: 27 (1494). 4) flytta.
ati wille alla bygning rykkia fran idhart closter
jdher til mere rolighet Nio händt rör Vkl 226 (1428).

— flytta, föra. at... i skulde rykkia et tal ffolk hit in
paa slotthet GPM 2: 288 (1508). rykkia af,
2) (hastigt) fara bort el. undan, riik aff snarliga oc
kom ey mera for myn asyn Troj 46. — Jfr nfrykkia.

— rykkia saman, 2) rycka el. träda varandra nära. Se
Sdw 2: 1287. — rykkia up, rycka upp, draga upp.
SvKyrkobr (Lucid B) 180. Jfr uprykkia. — rykkia
ut, 3) utrycka, (häftigt) utdraga. ... badli them
skod-ha karith oc rykkia wt tappana Prosadikter (Sju
vise m) 126. — med väld taga bort. larins ... sade til

magnus ath han hade rögth hans korn wt A Tb
1: 82 (1458). — Jfr utrykkla. — Jfr bort-, for-,
in-, nidlier-, sunder-rykkia.

"rykkilse, n. pl. Jfr uprykkilse.
"rykkirska, /. Jfr uprykkirska (Sdw 2: 85 5).
rykla. Hänvisningen Sdw 2: 272 utgår. Jfr rykll.
•rykning, /. ryckande, johannes j synom dödhe
troos vara oprykter medh licamenom ok j the
rykningena hafua doet ok ginstan aaterqwiknat
SvKyrkobr (Lucid B) 225. ib.

rykt (gen. med art. riktens Troj 2), /. och n. 3)
rykte, nyhet, berättelse. ... och war een mena rykt i
landet, att wår fader ärchiebiskop skulle then tijdh
wara döder Lindblom Äbval o (1432, avskr.). tha
gik ther ett rykth, at ijdhre nadh war farin öfwer
till jutzlandh ib 8 (1432). ib 9 (1432). en wäder
hwars wid war all aff gwld som riktens sagor aff
gik Troj 2.
rykt, se rökt.
rykta, se rikta,
rykta, se rökta.

rykta, v. 2) frambära el. utsprida ett rykte, at ...
strabuk och hans ... skulle haffue ryktet och
wnderuist fför jacob, ath ... knwt ... skulle ...
giffuit sigh nedh til richsins ffiender STb 4: 249
(1512). — Jfr be-, van-rykta.
*ryktan, se riktan.
ryktarc, se röktare.

rykte (rygte: -et STb 5: 61 (1515). rökte Priv f Sv
st 82 (1436). rötthe GPM 2: 245 (1507). rikte JMPs
215), n. L. 1) nyhet, berättelse, kwnne wij och enghen
tidendhä eller rötthe forfara nw her i thennc
samqwemdh GPM 2: 245 (1507). thet tal rop och
rycthe här vendes blandh almoghan ib 382 (1512).
2) rykte, frejd, namn. ath hon skämmer sins
iäm-cristens rikte oc ffrägdh JMPs 215. 3) dåligt rykte,
vanrykte. ... thöm quinnom ok mannom, som i
openbara rökte koma fore hoor Priv f Sv st 82
(14 36). then tysk, som haffuer kommit hustrv
margareta hillebrandz i tet rygtet, skal sta j
samme borgan STb 5: 61 (1515).

ryl (ryll), m.? knöl, knuta (på levande kropp), han
wndrade ... oc aa henne näsa som war räth op och
ned wthan ryll Troj 62. — Det sista exemplet Sdw
2: 272 utgår. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 8: 57 /. och rykll.

ryma (rýme. rymä. rymma Troj 156. pres.
rymmeer Mecht 27 8. impf. rymde, rymbdhe MP
5: 116. römde Ser. rec. svec. I. 1: 233 (senare h. av
1400-t.), rimde HLG 3: 81 (1525). rindhe ib 76
(1524).parl.pret. rymd SSkb 85 (1503—04). rympder
ib 335 (1509—10). rympth DD 1:196 (1506).), v. L. 1)
göra fri och öppen, röja. — röja, undanröja (jord,
grus o.s.v. för att komma åt malm). Se Sdw 2: 1287
och jfr E. Holmkvist, Bergslagens gruvspråk 59.
... haffwe vij incthet annath ath ryma en hordde
berget DD 1: 224 (omkr. 1513, rättat efter hskr.). ib
225 (d:o). Jfr ryma bort. 2) rymma, fly, vika frän,
övergiva, lämna. ... at eriker scal rymä karle oc
honum hemula oc vpluta ... vii pundalandh FMU
1: 382 (1381). hwat han vil ... rýme rikit fore the
ordh han thalit hade til knwt STb 3: 448 (1499).
at han matte rýme sit säte j gillestuen ib 4: 139
(1506). 3) inträns, vika undan, rymma, fly. SSkb
85(1503—04),335 (1509). erik skomare rindhe aff by
HLG 3: 76 (1524). item en tiska hustrv rimde off
byn ib 81 (1525). Troj 128. — fly, taga sin tillflykt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free