Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rädikla
661
räkinskaper
Buddes b 174. lagde hon aff räddoga blyghetzsens
byrda Troj 12.
rädikia (rätikia. rätekia), f. rältika. rafanum ni
rätekia ok pepra GU C 20 s. 515. rätikia riffuen j
blankt vijn Sex ekon tr 270. — riidikio rot
(rätik-kio-), /. rätlikerol, rätlika. PMSkr 27 3.
rädsl (rätzsel. razil. Se Sdw 2: 1287), /. 1)
skrämmande, det som förskräcker, skräckmedel, hotelse.
gudj til loff och fatiga retuisse menniskior til
bestandh och hwgnet ok ospakom til rätzsel och
neffsth STb 3: 346 (149 8). 2) rädsla, fruktan, är
thz swa at fordömilse razil for thina stora oc manga
synde skuld kombir i thin hogh SvKyrkobr 286.
rädsla (rädzla), /. 2) = rädsl 2. med gen.
betecknande föremålet för fruktan, hänna (j: en
amason-drotlnings) fase ok rädzla gik owir all the landh,
som lagho om sidhc mz hänna landh ok rike SpV
165.
rädha (rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. pres. refl.
rädis Prosadikter (Sju vise m C) 242. supin. refl.
rädz SvKyrkobr 357; Hel män 108. part. pres. (med
refl. bet.) rädhanskolandis SvB 377 {b. av 1500-f.).
imperat. refl. rätz SvKyrkobr 25. Se Sdw 2: 1287),
v. L. — refl. rädhas, 1) rädas, förskräckas, abs.
metuo ... rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. rätz ey
min son gak fram oc ... SvKyrkobr 25. — frukta,
hysa fruktan och vördnad för. hafdhe var förste
fadhir rädz gudh, han hafdhe engaledhis fallit
Hel män 106. om hon ey haffwir älzskath gudh
ällir rädz SvKyrkobr 357. -— med en sats inledd av
at med följ. negation. Se Sdw 2: 1287. — opersonl.
med personens dat. el. ack. mik rädis ath edher faa
gaa som thz gik enom riddara och hans son
Prosadikter (Sju vise m C) 242. — 2) fruktas, vara
föremål för fruktan och rädsla. — part. pres.
rädhan-disskolandis motsvarande lat. gerundivum. jak til
bidher tik, ärlighen dyrkaskolendis oc
rädhanskolandis fadher SvB 377 (b. av 1500-/.).
radhe, n. [/sJ. rædi] Jfr a- (Sdw 1: 51), af-,
liiälpa-, hugh-, til-rädhe.
rädhegrima, /. [Fdan. rædegrime] skrämmande
ansiktsmask, skråpuk. (?) huilikin [gildbrodher ey]
gör rät j gildsto[fw.] komber ater till dr[iks. thaj
skal alderman la[tä hanum] sätiä war[a] [-ráþi-[grimu?]-] {+ráþi-
[grimu?]+} j hand oc forby[wþá] folk SvGst 68 (jfr
R. Geete ib 70 /.).
rädhcliker (rödhelikin Prosadikter (Barl) 106;
-lika ib 104. ràdheliken JMPs 413. ack. f. rädhlika
SvB 474 (omkr. 1520)), adj. förskräcklig,
fruktansvärd. jac räddis ey thina rädhlika rätuiso SvB 474
(omkr. 1520). diäffwlen ... tedhis honom grymber
oc rådeliken wiliandhis honom dräpa JMPs 413.
♦räfliska (reffliska), f. kvinna från Reval, ss
tillnamn, margit räffliska STb 1: 182 (1478). ib.
räflisker (refflesker: -e STb 5: 7 8 (1515)), adj.
revalsk, från Reval, xij mark räfliska penningar
FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.). reffleske borgeren
STb 5: 7 8 (1515). Jfr rävalsker.
räformber (räff-), m. 1) revorm. (?) serpedo ...
rassormber (trol. felläsning för räfformber i
förlagan) GU C 20 s. 573. 2) tusenfoting? multipes ...
vermis habens multos pedes ... räfformber GU C
20 (hand 2) s. 162.
♦räfsaqvinna (ressa-. reffsa-), f. räfserska, kvinna
som räfsar hö. item j mark iiii reffsaquinna
hwar-dera j ii dagha HLG 3: 131 (1529). ib. ib 137
(1529).
räfsing, /. L. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil.
31—32. 8 s. 19 /.
räfskin (räff-. reff-), n. rävskinn. ... en rödan
kiortil fodradan medh räfskin A Tb 1:93 (1458).
bry-niwlff ...oc jens brysting skattadhe et räff skin ib
3: 53 (1496). ib 287 (1515). STb 3: 354 (1498).—
♦räfskins benlinger, m. benling el. underbenet
betäckande plagg av rävskinn. Se Sdw 2: 1287. —
♦räfskins klurtil, m. kjortel el. röck fodrad med
rävskinn. Se Sdw 2: 1287. ATb 1: 76 (1457). Liber
eccl Vallentunensis 65 (1515).
räfst (pl. med art. räffstirna SD NS 3: 74 (1415).
Se Sdw 2: 1287), /. L. 1) straff. Jfr A. Nordling,
Stud. i Nord. Fil. 31—32. 8 s. 19 /. 2) räfst,
räfsteting. Se Sdw 2: 1287. tha räffstirna hioldos i
sudercöpunghe SD NS 3: 74 (1415). colloquium ...
perlamänt oc räffsth (hskr: raffsth) GU C 20
(hand 2) s. 96. — ♦räfsta bref, n. dombrev utfärdat
vid räfsteting. SD NS 2: 766 (1414). -— räfsta thlng,
n. L. räfsteting. Se Sdw 2: 1287. Gadolin Pants Bil
275.
räghn (regn), n. regn. GU C 20 (hand 2) s. 109.
Jfr slagh- (Sdw 2: 427), tlma-räglin (Sdw 2: 658).
räghna (regna: -ar Sex ekon tr 264), v. 2) regna,
opersonl. the trä ... skal man tha genstan vatna ...
vm ey regnar Sex ekon tr 264. — part. pres. nar
wädhrit sik athir wändhir, swa at thz wardhir
blåsande, räghnande ällir annorledhis SpV 455. —
Jfr nidherräghna.
räghnbughi (regn-), m. regnbåge. GU C 20 (hand
2) S. 45.
♦räghnbäkker (regn-), m. regnbäck. compluuium
GU C 20 s. 131.
♦räghnflodh (rägn flod), /.skyfall, störtregn. Troj
208.
♦räghnfulder (rägn-, -fuller, -folier), adj. mycket
regnig; fylld av regn, regndiger. pluuiosus ... rägn
fuller GU C 20 s. 461. ib (hand 2) s. 12. widher
thetta rägnfolla molnskyt liknas jomfrw maria
MP 3: 488.
♦räghnskur (rägn-. räng- JMÖ 60), f. regnskur.
GU C 20 (hand 2) s. 12.
räghnvädher (regn-), n. regnväder. PMSkr 199.
räkl n.? i förbindelsen til räk(a), frisk, helbrägda.
SvKyrkobr 2 56. jncolumis stärker ok wäl til räk
GU C 20 s. 125. — ss attributivt adj. badhe
kran-kom ok tilräka människiom SvKyrkobr 256.
räka, se vräka.
♦räkinskapare? tre primär oc tre sönnedaga
äffter trättande dag iula, tredi sönnedagen är
paaska dager thzta rymstaffs karla räkenskapare
(för räkinskaper?) är Saml 27: 108.
♦räklnskapbok (rekinschap boch), /. =
räkln-skaps bok. STb 4: 44 (1505).
räkinskaper (räkenskaper, räkynskaper.
rekln-skaper: pl. -skapa Abbedval i Vkl 83. räghinskaper:
-skap HLG 1: 60 (1453). regenskaper: -skap Uppl
Lagmansdomb 90 (149 3); HLG 2: 129 (1525).
regneskaper: -skapen ib 144 (1526). reneskaper:
-skap ib 129 (1525). reniskaper:-skap ib 3: 85 (1526).
renskaper:-skap Stock Skb 35, 39 (1517), 72 (1518)
o.s.v. ib 295 (1511, Skip) o.s.v.), m. L. 1) räkenskap,
redogörelse, gör iak ... witcrlikth ... mik hafua
hörth tyka jönissons räkenskap vm alth thäth som
han hafuuer haffth a mina wägna j vplandum SD
8: 198 (1362). FMU 1: 392 (1384). sama daghin,
iak häfde giort min räghinskap HLG 1: 60 (1453).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
