- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
669

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättesnöre

669

rodhe

muro mestara lodh ok rätte skidhe GU C 20 s. 22.
norma grece regula latine jtem norma dicitur
sementariorum rätthe skyde ib s. 359.

♦rättesnöre (rette-), n. rättesnöre, laagh,
eff-ter hwilken alltt thett som krokott är kan
rättes, såsom effter ettli rettesnöre PMSkr 698
(avskr.).

rättilsc (rettilse), n. pl. och f. 4) efterrättelse, the
... seglade ... j okwnnogha haffzs leed ath enasth
hade the syn rättilse oc ledsaga aff thenna
tessa-liska mannen philote Troj 5. 5) rättfärdighet,
rättrådighet? han (o: wisdomen) tilökir ällir
til-draghir allan rättilsinna (rcctitudinis) stadhga SpV
422. 6) underrättelse, vi funne oc i samme book stoor
rettilse om skoger bärg oc dioger (så!) i
wester-gylland hwem the tilhöre HSI1 16: 102 (1527). —
Jfr up-, äptir-rättiise (Sdw 2: 1141).

♦rättirska (-erska), f. rätlerska, kvinna som
rättar, o maria wari thu rätterska (correctrix)
tankannas ordhannas, oc gärniggannas JMÖ 48.
Jfr uprättirska.

rättoghet (rettog-, -heet. räthtogheth Arfstv 16
(1461). rääthoghet Liber eccl Vallentunensis 62
(1499). rättughet UrkShist 1: 5 (1436). rettoheth
STb 2: 196 (1487). räththigheeth Arfstv 16 (1461).
rettigheet SD NS 3: 239 (1417). rektwkheth Vg
Fornmt I 8—9:i05 (1515)), f. och m. rättighet,
lagligt anspråk, iak hafwer vplatet allan then
rät-toghct erlicom månne thorstene symonsone, som
iak ok mine brödher hafwa til then thridhiongen
SD NS 3: 212 (1417). ib 239 (1417). at jak ...
op-laatit haffuer ... herra knutc ... alla then rät ok
rättogheet om thet arff, som mik tilfallit är ib 345
(1418). — rättighet, rätt, befogenhet. Se Sdw 2: 1288.

— rättighet, del som ngn har rätt alt fordra el.
uppbära, laglig inkomst, laglig prestation (åt ngn). SD
NS 3: 283 (1417). UrkShist 1: 5 (1436). karl ...
forlanthe mic swa mykit hans räthtogheth var här
nydhre j smalandhin Arfstv 16 (1461). ib. ... met
alla kirkione och kirkieherrins räntho ok rettoghet
Svartb 532 (1477). ... thermedh göra stadenom
all then rettogheet, som en godh borgare bör at
göra STb 1: 174 (1478). ib 2: 196 (1487). corth
flaslcedragere schal hölle och skenckie brenth wiin
her j stadin ok göre ther stadenom rettogheet vth
aff til stadzsens pulffwer hws, swa mýkit ther til
behöffuis ib 3: 376 (1498). Liber eccl Vallentunensis
62 (1499). myn lanssgylldhe ok all anner
rektwkheth som myne lanboo i vessthergö(t)land myk
ärlyk plyktugh ere Vg Fornmt I 8—9: 105 (1515).

— Jfr ämbitis riittoghet (Sdw 2: 1109).

rätvis (-wiiss), adj. L. rättvis, rättrådig, rättfärdig.
justus ... rätwiiss GU C 20 (hand 2) s. 53. ath han
(a: publikanen) forskulladhe räthwis göras aff
allom sinom syndom (de omnibus peccatis suis
justificari) Mecht 2 85. gudz räthwise domber
JMPs 55. ib 290. Jfr orätvis.

rätvisa (pl. rätuisor SpV 245), f. L. 1) rättvisa,
rättrådighet, rättfärdighet, ysaias thän fwlkomplighe
prophetin j alle rätwiso sigher härranom, alla wara
rätuisor (omnes iustitiæ nostræ) j thinne asyn äru
swa som qwinnona smittadha klädhe SpV 245.
JMPs 54, 55. räthwisanna ffäghrindh oc rikedoma
ärw äwärdelika som scriffwadh är, räthwis skal ey
röras äwärdelika ib 2 90. ib. — ♦rätvisogörilsc,
n. pl.? rättfärdiggörelse, är christus j os, tha är
kroppin dödhir for syndhinna skuld, ok andhin

liffwer fore rätwisogörilsenna skuld (propter
justificationem) SpV 383.

♦rätvisa, v. göra rättfärdig, urskulda, ecclesiastici
xxvi et non iustificabitur caupo a peccatis
labio-rum win mannen han ey rätwisas thz är vrsakas
aff mwnsins syndom GU C 20 s. 89. Jfr orätvisn.

rätvishet, f. rättvisa, rättfärdighet, loffua mina
rätwishetz stränghet Mecht 246.

♦rätvisilse, n. pl.? el. f.? rättfärdighet, til gudz
biläthe ok liknilse är människian giordh, til
biläthit a wisdomsins wäghna ok skälinna, til
liknilsit j sidhanna hälaghet ok rätuisilse (ä. fr.
rätuise) (ad similitudinem morum sanctitate el
iustificatione) SpV 113.

rätvislika (-vise-, -lige. retui[sli]gen STb 4: 32
(1504)), adv. 1) rättvisligen, rättvist, rättfärdigt,
rättmätigt, han wil ok skal döma rätuiselika, hwan
äptir sinom godgerninghom MP 5: 20. — rättvist,
rättrådigt, the ... gode men tet offuer ladhe
formid-lade ok fulkomplice stadfeste retuiselige til en
fulkomen ände SJ 2: 243 (1504). 2) rätteligen, med
rätta. — rätt, riktigt, rätuiselica bidhia thet är ena
samptalan ath haffwa medh warum herra MP
5: 86. sýden then rekinschap och kerligh [-retui[sli]gen-] {+retui[sli]-
gen+} giort war STb 4: 32 (1504). — Jfr orätvislika
(Sdw 2: 174 /.).

rätvisliker (n. rethuiseligit), adj. rättvis,
rättmätig. anderlunde en som rethuiseligit och
til-börligit är STb 3: 79 (1493).

♦rävaiska (reuelska. reffuelske), f. kvinna från
Reval, ss tillnamn. HLG 1: 79 (1473). kadrin
reffuelske SSkb 8 (1501—02).

rävalsker (röfwelsker. reffuelsker), adj. revalsk,
från Reval, epter räfwelskt taal FMU 6: 69 (1497,
nyare avskr.). en neffua ful medh reffuelske
skel-linger STb 4: 51 (1505).

♦räventer, n. [Mnt. reventér, reven ter,
refecto-rium, klostermatsal] matsalsbyggnad? ... ena
strandabodh liggiandis nest färiobronne nordhan
til j thy räwentereno som staffan nielsson lät
byggia KTb 7 8 (14 39). Jfr: refectorium ii locus
vbi reficiuntur famelici in theutonico räffwinter
GU C 20 s. 519.

räver, m. — *räva klo, /. ss tillnamn. STb 1: 2 52
(1480). per reffuaklo grendh SJ 2: 169 (1490).
hustrv britha räffuaklo HLG 2: 33 (1513). — ^räva
runna, f. [Jfr Sv. Dial. (Smål.) rone, fräken]
fröken, equisetum? trykkis lenlika affwan pa
bladhen mädh enne räffwarwnno swa ath the
fasthna widher limith PMSkr 534.

♦rävll, m. Se A. Janzén, Ark. f. Nord. Fil. 60:
169 fj; P. Wieselgren, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 7: 88 ff. och jfr muldrävil.

rö, /. och n.? rö, rör, vassrör; rörkäpp. Se Sdw
2: 1288.

rö, n. rör, råmärke. Jfr skil-, sten- (Sdw 2: 502),
stcna-rö (Sdw 2: 500).

rödhaktogher (röd-), adj. rödaktig. GU C 20 s.
299.

rödhbrun (röd-, -bryn: -om JMPs 276), adj.
rödbrun, coccinus ... rödher eller rödbrwn GU C 20
s. 119. granatus ... rödbrwn PMSkr 474. ib 477. —
n. rödbrunt tyg, rödbrun dräkt, klädde j coccino,
thz är rödh brwnt Mecht 234.

♦rödhbrunhet (röd-), /. coccinum i rödh eller
rödbrvnhet GU C 20 s. 119.

rodhe (obl. rötha), m. gula (i ägg), tak rötha aff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free