- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
672

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röra

672

röskyrdh

16 (1490). tesse ... ärende haffwe wij rätteliga
ransakadh efftir röör oc ramerke ib lio (1492).
Jfr stenrör.

röra (rööra. -ir. -dhe. -dher. pres. -er MP 4: 163,
189; HSH 13: 99 (1524, Brask), -e SD NS 3: 612
(1420)), v. L. 1) röra, sälla i rörelse, moto ...
itkelica röra GU C 20 (hand 2) s. 158. tha hördo
the... dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo...
skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne
MP 5: 187. — part. pres. rörlig, flyttbar, en gardh
... medh alium til laghum j watä oc j thörrä
rör-ändä oc vrörändä enge vndän taknä SD 8: 230
(1362). therra röranz, godz RP 2: 47 (1384). i godhz
ok rörande päninga SD NS 3: 309 (1418). 2) i
andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång.
westh thu ekke aat hwat osynlighom trappom
thässin wisdomen manas ällir röris (moveatur) SpV
423. röken aff the (o: karabe) rörer meer (än röken
av bärnsten) liiärn willo PMSkr 478. j ffäm
krafftom som kallas superiores, som är
wnder-standilse, wili. begärilse. wredhgilse oc rörande
makt JMPs 5 52. — förmå, beveka, fiärdhe som os
skal röro til at rädhas gudz ... doom JMPs 565.
4) röra, sätta i rörelse, uppröra, uppskaka. — i
andlig mening, tho röre min hugh ... thet smälica
ordhit SD NS 3: 612 (1420). 5) röra (i). ... ena
marek för han rörde kalkin Kumla kyrkas rb 44
(1478?). rördh ägh PMSkr 269. 6) röra, väcka
rörelse i, beveka, jak bidher tik fadhir, at thu dwäls
än nakra stwndh j thännom stykkiom ... thy at
jak är ekke litith rördh j them (non parum moveor)
SpV 201 (möjl. att föra till 4). 8) beröra, förmäla,
omtala, anföra, framställa, tata, säga. her henric
haffde thetta kerth ok rört a margom tinghom SD
NS 3: 376 (1418, ä. avskr.). Svartb (Skokl) 440
(1450). sedan rördes ena andra träto millan
tawesterna och them i kuockala by FMU 4: 137
(1458, avskr.). som ... konungh karl ... offta
tillförene röördhe och tiilbödth Priv f Sv st 169
(1473, avskr.). SpV 82. j thännom stykkiom, som
nw äru rördh ib 201. STb 1: 231 (1480). ...
rörde mans persson ... om stenboden ... vor
höffuitzman haffuer aff hans systher barn ib
4: 155 (1507). kere fader som i och röre oc råde at
iach skal vare vid gode tröst GPM 2: 316 (i508?).
JMÖ 134. HSH 13: 99 (1524, Brask). 9) röra,
vidröra. förwara äple länge ... läggis skikkeli[ka] j
eth kar mädh bywgh swa ath jnte äplit rörir thet
andra PMSkr 830. 10) röra, angå, syfta på, handla
om. med dat. människior grata wee ok sorgh som
them siälfuom rörer ok vppa gar MP 4: 163. —
med prep. ath han taladhe olofflegha pa fogutten
thet pa hans hedir rördhe ATb 1: 382 (1472).
all the thing som röra til äwinnelikhetinna SpV
380. HSH 13: 99 (1524, Brask). — huilken
besetning som rörde pa hustrv birgitte kar
jons-sons vegna STb 1: 20 (1475). — refl. röras, 2)
röras, sättas i rörelse, uppröras, innantil röroms
(vegetamur) wii aff hogfärdhinna throthma
SkrtUppb 43. 3) rubbas i sin föresats, bringas på andra
tankar. Se Sdw 2: 1288. — röra saman, hopröra.
PMSkr 353, 502. Jfr samnnröra. — röra til, sätta
igång, åstadkomma. ... eller ok rörer han (o:
djävulen) ok eth skörth liffwerne honom til mädh
kropsins käthe MP 4: 18». Jfr tilröra. — »röra
til hopa —röra saman. PMSkr 353. — röra til
saman = röra saman. sia thet (3: kryddan) swa

til vineth oc honoget oc röör swa alt til saman Sex
ekon tr 268. — *röra uni kring, röra om. PMSkr
35 4. — *röra up, väcka, uppväcka, åstadkomma.
antighie rörer han (o: djävulen) vpp ena sorgh j
hans hiärta ... eller ... MP 4: 189. Jfr upröra. —
Jfr in-, um-, upa-röra (även Sdw 2: 8 36) saml
fyrra-, opta- (Sdw 2: 16 8), o-rördher.
•rörare, m. Jfr kalk-, kalka-rörare.
•rörgardher, m. inhägnad av rör. PMSkr 260.
rörilse (-else), n. pl. och f. 1) rörelse, motus ...
rörilse GU C 20 (hand 2) s. 158. SkrtUppb 356.
hymmelen klaghar sighiande, jak war altidh gudhi
lydoger, jak gaff lyws oc rörilse nidhra
thinghom-men, än syndogha människior wannythiadhe mith
lyws, j allom sinom rörilsom JMPs 567. — om
olika slag av sinnesrörelser. SpV 23. starkhetzsens
dygdh ... mattar dirffwenas oc räddogans rörilse
JMPs 293. täslikis haffwa the (o: onda människor)
oc stora sörgh oc räddogha aff änglana oc diäfflana
rädeligha rörilse oc wredhe ib 565. achilles stod
j mot synom rörilsom for polixene kärlig skull oc
wille jngen wndsätning göra grecana Troj 218.
priamus kwnne ey tha styra synom rörilsom häller
tämpra siith synne wtan war wreder myket ib
246. — Jfr haf rörilse.

•röringa gods, n. lös egendom, barnane deel,
som är i röringa götz tw hwndrade marek reda
peninga STb 1: 141 (1477).

rörkäppcr, m. rörkäpp. PMSkr 314.
rörilkcr (röre-. n. rörligith NMU 1: 159 (1509).
m. pl. rörlige STb 3: 387 (1498)), adj. 1) rörlig, som
kan röras el. flyttas, hwat thet (o: godzen) häldher
är ij rörelikom stykkiom äller orörelikom Svartb
118 (1363). hans kreffuittes rörlige peninga STb
3: 387 (1498). jach ... annamer ... olaff knwtsson
... mz godz, thienare, rörligith och orörligith NMU
1: 159 (1509). — Jfr orörllker.

•rörlikhet, f. rörlighet. SpV 506. ib. Jfr
orörlik-het.

•rörning, f. rörelse, vathnen som nw ok
äuerde-liga hafua varit j jtkeliga lupy ok rörningh J
Buddes b 65. ib 66.

•rörskyrdh (röör-), /. (rättighet till) skärande el.
skördande av rör el. vass. tolff öris land jordh ...
meth röörskyrdh ok fiskewatnom ok skoghom
SD NS 2:751 (1414). RP 2: 244 (1392). Jfr
röskyrdh.

•rörstang (röör-), f. rörkäpp. ther som är heeth
land bindhes röör stängerna swa som j fira hörne
ther winqwistana kwnna wäxa wppa PMSkr 315.

rörvas (-hwas PMSkr 636 (avskr.)), m. rörvass.
PMSkr 244. Jfr rövas.

rös (pl. -ir), m.? ljumske, jnguen ... rösir scilicet
illa pars corporis GU C 20 (hand 2) s. 28. Jfr rösor.
röse, n. Se Sdw 2: 1289. Jfr stenröse.
•rösekin (rösekn), n. [Jfr Mnt. roseken, dim.
till rose] ett slags tyg. vj aln grönth rösekin ATb
1: 65 (1456). ij alna swart rösekn ib 124 (1460).

rösevisla, f. lekatt. Jfr O. Thorell, Fem
Moseböcker på fornsvenska 147.

•rösir, /. pl. rösen. särsk. ss gränsmärken. Se
Sdw 2: 1289.

•röskyrdh (-skörd(h)), /. = rörskyrdh. SD NS
3: 619 (1420, ä. avskr.). ... om thera roskörd (sä!
Skokl.: rodzbördh) at engin skäri j almänningx
wasso fore sancte marié magdalene dagh Svartb
417 (1445).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free